Syftet med uppsatsen var att analysera effekterna av en skandinavisk valutaunion ur ett handelsperspektiv med fokus på intern- och externhandel för regionen. För att göra detta användes teorier och tidigare forskning av gemensamma valutaområden samt empiri för det aktuella området. För bedömning av handelsförutsättningarna har Jonungs kriterier som berör handel granskats och resultatet tyder på att Danmark och Sverige uppfyller kriterierna för ett optimalt valutaområde medan Norge på vissa punkter avviker. Detta gör att Norge kan anses som en mindre lämpad kandidat sett till ett optimalt valutaområde men med detta sagt inte en olämplig kandidat i ett skandinaviskt valutasamarbete. För att beräkna effekterna på handeln vid ett skandinaviskt valutasamarbete skapades ett intervall baserat på resultat från tidigare forskning anpassat efter de skandinaviska förhållandena. Resultatet är att den interna handeln kommer att öka med 50 % - 90 % med bakgrund av tidigare beräknade effekter på EMU-området och andra monetära unioner. Gällande den externa handeln påvisades inget entydigt resultat. Slutsatsen om ett monetärt samarbete leder till ökat ekonomiskt inflytande i världen eller till en mer stängd region är svår att dra.

AbstraktDe flesta av oss minns barnprogrammen vi såg som barn. Vissa program minns vi nostalgiskt.Vad var det i programmet som tilltalade oss? Som andra generationens invandrare medupplevelser från min fars hemland Italien och den invandrartäta pizzerian funderar jag på vaddet var i barnprogrammens miljöer som jag kunde identifiera mig med och som eventuellttilltalade mig. Jag började i den gestaltande delen att försöka göra ett barnprogram och komfram till min frågeställning: Vem konstruerar barnprogrammet Bolibompa som sin betraktare,genom scenografi och form? Examensutställningen bestod av min arbetsplats, modellhusetoch en sammanställd arbetsbok med texter och processbilder på gestaltandet av ettbarnprogram. (se bilaga 1) I den här undersökningen har jag valt att titta på det barnprogramsom flest svenska barn kommer i kontakt med, Bolibompa i SVT:s Barnkanalen. Mitt syfte äratt som blivande bildpedagog med medieinriktning få syn på medias roll och få förståelse förde rumsliga möjligheter till identifiering som förmedlas i barnprogrammet Bolibompa. Jagvill på så sätt få idéer hur vi som blivande bildpedagoger med inriktning media, ska kunnaidentifiera och utmana dessa normskapande bilder i min undervisning, utifrån Skolverketsstyrdokument. Jag har valt att göra en textstudie så jag kan närma mig utifrån ettproducentperspektiv, på liknande sätt som producent av ett TV-program. När jag studerarBolibompas ram använder jag mig av Simon Lindgrens metod med tre olika analysnivåer:Textuell nivå, kontextuell nivå och sociohistorisk nivå och perspektiviserar med hjälp avpratshowen Malou efter tio i TV4, barnprogrammet CeeBebies på BBC och ett barnprogrampå Arabiska från Bahraim. Jag använder begrepp från semiotiken. Denotation är ett teckensgrundbetydelse som vi kan peka ut direkt vid en neutral bildbeskrivning. Konnotation ärtecknets bibetydelse, en kulturell association som är gemensam för många. Undersökningenresulterar i en skriftlig uppsats och en gestaltning av ett barnprogram med betoning påscenografi. Undersökningen visar att fler har möjlighet att känna igen sig i Bolibompasblandning av stilar. Jag konstaterar att studion inte innehåller arabiska spetsbågar eller sofforfrån Fittja Basar. Snarare är det skandinavisk och svensk design som mer representerarvarumärket Sverige.

Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter: revisionskommittéer på ”resande fot”. Bakgrund: Allt fler länder väljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance från andra länder, oftast från de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestämmelse eller förordning. Då det har påvisats tydliga skillnader mellan olika länders corporate governance system, kan det ifrågasättas om det verkligen fungerar att överföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad som händer meden regulativ reform då den införs i en ny kultur och affärskontext. Som exempel på en regulativ reform har vi i vårt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext. Metod: För att komma fram till vad som kan hända med en implementerad regulativ reform i en ny kultur och affärskontext, har vi valt att titta närmare på implementeringen av revisionskommittéer i Sverige. Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer från en annan kultur och affärskontext kommer att omtolkas då den överförs till en ny kontext. Oavsett hur det ursprungliga konceptets syfte ser ut,kommer det att översättas, om inte medvetet så omedvetet, i enlighet med de värderingar som mottagaren är präglad av på grund av den omgivande kontexten. Vårt teoretiska bidrag stödjer de argument som finns inom ramen för skandinavisk institutionell teori som säger att ett organisationskoncept kommer att justeras i enlighet med den lokala kontexten. Vidare forskning: För vidare forskning föreslår vi att en undersökning görs efter det att den regulativa reformen, revisionskommittéer, har implementerats i svensk lagstiftning och hur detta påverkar det svenska corporate governance systemet.

<p>Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:</p><p>revisionskommittéer på ”resande fot”.</p><p>Bakgrund: Allt fler länder väljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance från andra länder, oftast från de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestämmelse eller förordning. Då det har påvisats tydliga skillnader mellan olika länders corporate governance system, kan det ifrågasättas om det verkligen fungerar att</p><p>överföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad som händer meden regulativ reform då den införs i en ny kultur och affärskontext. Som exempel på en regulativ reform har vi i vårt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.</p><p>Metod: För att komma fram till vad som kan hända med en implementerad</p><p>regulativ reform i en ny kultur och affärskontext, har vi valt att titta närmare på implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.</p><p>Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer från en annan kultur och affärskontext kommer att omtolkas då den överförs till en ny kontext. Oavsett hur det ursprungliga konceptets syfte ser ut,kommer det att översättas, om inte medvetet så omedvetet, i enlighet med de värderingar som mottagaren är präglad av på grund av den omgivande kontexten. Vårt teoretiska bidrag stödjer de argument som finns inom ramen för skandinavisk institutionell teori som säger att ett organisationskoncept kommer att justeras i enlighet med den lokala kontexten.</p><p>Vidare forskning: För vidare forskning föreslår vi att en undersökning görs efter det att den regulativa reformen, revisionskommittéer, har implementerats i svensk lagstiftning och hur detta påverkar det svenska corporate governance systemet.</p>

During the three first centuries A.D the cult to roman emperor was practiced over the absolute majority of the known world. It was based on the idea of the deified ruler, where religion was used as a way of legitimizing a social position of an absolute few. It arrived from below but was promoted and spread from above as a way of governmental control. During the same period of time did a new aristocratic social group emerge in remote Scandinavia that eagerly sought new ways to identify themselves and their newly found social standing. With a base consisting of an economic surplus they wanted to create an acceptance for their new way of life and thus in doing so change the very foundation and core beliefs of their own society.The central theme of this study is the cultural exchange that took place between these two cultural spheres and mainly of the effect that the cult to the roman emperor had on the emergence and identification process of the Scandinavian aristocracy.

Denne opgave omhandler et almindeligt familiehus lokaliseret i Everöd, Sverige. I opgaven belyses detsbaggrund, nutid og fremtid. Husets byggetekniske historie og baggrund var under købet i November 2020mere eller mindre ukendt for køberen, men åbnede under den begyndende renovering straks op for et havaf spørgsmål. Huset viste sig at være ældre end antaget og bygget af et andet materiale end hvad ejendomsmægleren havde informeret om. Projektet udviklede sig til en kamp mellem konservering, renovering ellerombygning, tre koncepter som umiddelbart kan lede til 3 vidt forskellige resultater. Gennem mine valgtemetoder indenfor arkivforskning, bygningstekniske - og bygningsantikvariske undersøgelser samt medarkitektoniske teorier om bevaring og forandring, vurderer jeg i denne opgave husets historiske, kulturelle ogbevaringsværdige værdi. Med disse metoder tegner jeg et billede af husets historie, samt dets relevans til byenomkring det og menneskene som har boet i det og i fremtiden vil bo i det. Opgaven tager altså form som etmultidimensionelt projekt, hvor huset som fokuspunkt eksisterer i flere mulige versioner på samme tid, oghvor hver version har et unikt tilknytningspunkt som skal tages højde for og nænsomt analyseres. Opgaventager rede for hvordan vores umiddelbare statiske bygninger eksisterer i konstant forandring, fordi vi sommennesker også gør, og hvordan et hus som dette nemt kan ende på den forkerte side af debatten ombevaring af gamle huse. Sidst men ikke mindst, vil visualiseringer af både husets fortid og fremtid, skabe etbillede af hvordan arkitekturen er i konstant forandring, men trods det hensysnfuldt kan skabe en plads forlivet. / This Thesis deals with an ordinary house located in Everöd, Sweden. The thesis sheds light on its past, presentand future. The house’s construction and background during the purchase in November 2020 was more orless unknown to the buyer, but during the initial renovation, findings immediately opened up a sea ofquestions. The house turned out to be older than assumed and built of a different material than what the realestate agent had informed about. The project became a battle between conservation, renovation orremodeling, three concepts that can lead to three very different results. Through my chosen methods withinarchival research, construction technical - and construction antiquarian studies as well as with architecturaltheories of preservation and change, I assess the house’s historical, cultural and conservational value. Withthese methods, I paint a picture of the history of the house, as well as its relevance to the village around it andthe people who have lived in it and in the future will live in it. This thesis thus takes the form of a multidimensional project, where the house as a focal point exists in several possible versions at the same time, andwhere each version has a unique connection to its history, that must be taken into account and carefully analyzed. The thesis explains how our immediate static buildings exist in constant change because we as humansalso do, and how a house like this can easily end up on the wrong side of the debate over the preservation ofold houses. Last but not least, visualizations of both the house’s past and future will paint a picture of how thearchitecture is constantly changing, but despite that can thoughtfully create a place for life.

SummaryA complete graphic profile program along with marketing material has been produced for seven photographers.The material has been produced in consideration to sell their pictures outside of Scandinaviaand Brazil as first priority. The criterion for the profile is to give a message of quality and ofScandinavia. Through research and interviews facts about typical scandinavian design have beenfound. Since the pictures will be exported abroad, a selling packaging solution has been developed. Theparts that are included in the marketing material are: a brochure, display solution, a website and printingexamples. One of the purposes with the project is that the company from the given price offer canevaluate the posibility to produce pictures.

I denna studie undersöks skandinavisk grannspråksförståelse på en arbetsplats med anställda från Danmark, Norge och Sverige. Syftet är att ta reda på hur den skandinaviska språkgemenskapen tar sig konkret uttryck på arbetsplatsen. Materialet, som omfattar ett möte och två intervjuer, analyseras med utgångspunkt i ackommodationsteorin och CA (Conversation Analysis), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse. Resultaten visar dels att viss ackommodation (språkliga anpassningar) görs i de interskandinaviska samtalen, dels att förståelsen är asymmetrisk: de svenska medarbetarna tycks ha svårare än sina skandinaviska kolleger att förstå grannspråken. Främst har de svårt att förstå talad danska, och väljer därför ofta att tala engelska med sina danska kolleger. Talad norska förstås däremot betydligt bättre av svenskarna. Den skandinaviska språkgemenskapen på arbetsplatsen kan därför sägas vara partiell. Dessa resultat stämmer i hög grad överens med tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse.

The aim of this study was to comprehend and explain the idea and function of Case Management and its diffusion in Swedish municipalities. More specifically its aim was to investigate factors for the diffusion of Case Management and its differences to similar professional roles. The study was based on interviews with four managers at various levels and two case managers representing two municipalities in Sweden. Five themes were identified that were especially interesting when discussing the function of Case Management, its differences to similar professional roles and its diffusion in Swedish municipalities. The themes were: shortcomings in the welfare system, the functions of Case Management, differences to similar professional roles, descriptions of Case Management and factors for the diffusion. The analysis was based on organizational institutionalism and translation, as well as previous research on Case Management and the diffusion of ideas. As a conclusion Case Management was described as a revolutionizing method that would import evidence based social work in the organization. That, and the obvious effort to adapt and integrate Case Management in the institutionalized metods and values of Swedish welfare organizations were factors for the diffusion. Case Management also turned out to be a similar method to the already established profession personligt ombud, wherefor Case Management can be seen as a relaunch of personligt ombud.

Syftet med studie är att undersöka hur de skandinaviska länderna och dess specialidrottsförbund ser på barn- och ungdomsutveckling inom motocross samt hur detta kan förstås. Detta har genomförts med hjälp av en dokumentanalys och de dokument som förbunden har publicerade på respektives webbsida. I studien framgår det att förbunden använder sig av olika koncept för att utveckla talangfulla förare. Det presenteras likheter och skillnader i respektive lands syn på idrott och att uppbyggnaden av idrotten i respektive land har en inverkan på barn- och ungdomsutvecklingen. Det presenteras även att förbundens insatser är relativt lik den linje kring hur landet vill att idrotten ska bedrivas. / The purpose of the study is to investigate how the Scandinavian countries and its special sports federations view child- and youth development in motocross, as well as how this can be understood. This has been carried out using a content analysis and the documents published by the federations on their website. The study shows that the federations uses different concepts to develop talented drivers. Similarities and differences are presented in each country's view of sport and that the construction of sport in each country has an impact on the child- and youth development. It is also presented that the efforts of the federations are relatively similar to the line on how the country wants sport to be conducted.