Denne opgave omhandler et almindeligt familiehus lokaliseret i Everöd, Sverige. I opgaven belyses detsbaggrund, nutid og fremtid. Husets byggetekniske historie og baggrund var under købet i November 2020mere eller mindre ukendt for køberen, men åbnede under den begyndende renovering straks op for et havaf spørgsmål. Huset viste sig at være ældre end antaget og bygget af et andet materiale end hvad ejendomsmægleren havde informeret om. Projektet udviklede sig til en kamp mellem konservering, renovering ellerombygning, tre koncepter som umiddelbart kan lede til 3 vidt forskellige resultater. Gennem mine valgtemetoder indenfor arkivforskning, bygningstekniske - og bygningsantikvariske undersøgelser samt medarkitektoniske teorier om bevaring og forandring, vurderer jeg i denne opgave husets historiske, kulturelle ogbevaringsværdige værdi. Med disse metoder tegner jeg et billede af husets historie, samt dets relevans til byenomkring det og menneskene som har boet i det og i fremtiden vil bo i det. Opgaven tager altså form som etmultidimensionelt projekt, hvor huset som fokuspunkt eksisterer i flere mulige versioner på samme tid, oghvor hver version har et unikt tilknytningspunkt som skal tages højde for og nænsomt analyseres. Opgaventager rede for hvordan vores umiddelbare statiske bygninger eksisterer i konstant forandring, fordi vi sommennesker også gør, og hvordan et hus som dette nemt kan ende på den forkerte side af debatten ombevaring af gamle huse. Sidst men ikke mindst, vil visualiseringer af både husets fortid og fremtid, skabe etbillede af hvordan arkitekturen er i konstant forandring, men trods det hensysnfuldt kan skabe en plads forlivet. / This Thesis deals with an ordinary house located in Everöd, Sweden. The thesis sheds light on its past, presentand future. The house’s construction and background during the purchase in November 2020 was more orless unknown to the buyer, but during the initial renovation, findings immediately opened up a sea ofquestions. The house turned out to be older than assumed and built of a different material than what the realestate agent had informed about. The project became a battle between conservation, renovation orremodeling, three concepts that can lead to three very different results. Through my chosen methods withinarchival research, construction technical - and construction antiquarian studies as well as with architecturaltheories of preservation and change, I assess the house’s historical, cultural and conservational value. Withthese methods, I paint a picture of the history of the house, as well as its relevance to the village around it andthe people who have lived in it and in the future will live in it. This thesis thus takes the form of a multidimensional project, where the house as a focal point exists in several possible versions at the same time, andwhere each version has a unique connection to its history, that must be taken into account and carefully analyzed. The thesis explains how our immediate static buildings exist in constant change because we as humansalso do, and how a house like this can easily end up on the wrong side of the debate over the preservation ofold houses. Last but not least, visualizations of both the house’s past and future will paint a picture of how thearchitecture is constantly changing, but despite that can thoughtfully create a place for life.

Arbetet strävar efter ett landskapsperspektiv på erfarenhetsmässigt byggande. För en djupare förståelse för skogs- och byggnadskulturen har kulturarvet hyvlad utvändig panel undersökts. Med en kvalitativ metod har skogsbrukare, hantverkare och råvaruförädlare fått fördjupa förståelsen för ett hållbart nyttjande av skogsresurser genom ett hållbart byggande. Att bygga med trä räknas som bättre ur klimatsynpunkt än att bygga med betong. Detta arbete öppnar för slutsatsen att det kan vara mer hållbart att bygga med tradition och därmed kvalitetsvirke för landskapets uthållighet. Från ett landskapsperspektiv finns det enligt arbetet skäl att ifrågasätta hur miljömål och omställningsarbete tar hänsyn till traditionella kulturarv i skog och bebyggelse. Med rådande skogspolitik tillsammans med en statlig önskan om mer byggande i trä riskeras kulturhantverkare och skogsägare att uteslutas från det omfattande omställningsarbete vi står inför. En rationell hantering av landskap är lätt att räkna på i mål och styrmedelsarbete men riskerar att få oanade konsekvenser. En erfarenhetsbeprövad kvalitativ byggnadskultur som kan representeras i panelarkitekturen som detta arbete undersöker kan vara en av många vägar framåt för ett känt hållbart byggande och skapa efterfrågan på hållbar skogs- och virkeshantering. / This paper aims to start a discussion about the forest as a producer of quality building materials, where the cultural heritage of planed panels is the gateway to a deeper understanding of future building- and forestry culture in Sweden. Using a qualitative research method, carpenters, foresters and raw materials processors have been asked to give their views on the current situation and the future of sustainable use of forest resources through sustainable construction. The paper aims to give a landscape perspective on experiential construction. Building with wood is regarded as better from a climate point of view than building with concrete. The paper broadens the conclusion that it could even be more sustainable to build with tradition and thus quality timber.