Föreliggande studie behandlar hur textens utformning påverkar läsupplevelsen vid läsning på skärm, med avseende på variabler så som typsnitt och svårighet. Läsning vid skärm är en mycket vanligt förekommande uppgift, varför optimering kring denna upplevelse är nödvändig. Använda mått är läshastighet i ord per minut (wpm) och läsförståelse (mätt med hjälp av ett frågeformulär innehållande ett antal slutna frågor). Studien tar sin ursprungspunkt kring teorier om informationsbeteende, läsning och läsbarhet samt ögats funktionalitet. Dessa teorier fungerar som ett teoretiskt fundament i vilken studien baseras på. Studien avser därefter att studera måtten i relation till två olika typsnitt, ett med seriffer: Times, och ett utan seriffer: Arial. Studien genomförs med 20 personer som läser fyra texter, där två kategoriseras som medelsvåra och två kategoriseras som svåra, enligt måttet Läxbarhetsindex (LIX). En statistisk prövning baserad på hypoteser genomfördes, vilken visade signifikanta samband mellan läshastighet och typsnitt. Inga signifikanta samband mellan läsförståelse och typsnitt erhölls. Dock förelåg signifikanta samband mellan läshastighet och textsvårighet, men ej mellan subjektiv upplevelse av text och typsnitt. Det fanns dock samband mellan subjektiv upplevelse av text och läshastighet, där texter som tog längre tid att läsa och uppfattades som svårare, dock fanns inga samband mellan subjektiv upplevelse och textsvårighet, inte heller mellan läsförståelse och textsvårighet. Samband mellan läshastighet och läsförståelse erhölls dock. Ytterligare avsågs att studera hur teori kring informationsbeteende kan förklara de resultat som uppkom. Det visade sig att vissa komponenter, så som exempelvis stress också förekom och påverkade respondenternas resultat. Vidare kunde vissa av de resultat som framkom knytas an till både teori och tidigare forskning, men dock inte alla. Studien är en i ett led av forskningsrapporter som avser att klargöra hur läsning vis skärm optimeras, mycket återstår fortfarande att utredas.