No description available.

<p>Abstract:</p><p>Arbetets typ: C-uppsats, 41-60 p inom företagsekonomiska</p><p>programmet och med inriktning på</p><p>kommunikation och marknadsföring.</p><p>Sidantal: 34</p><p>Titel: En doktorands önskemål, preferenser och</p><p>framtidsförväntningar</p><p>- ett behandlingsprogram för</p><p>läkemedelsindustrin i</p><p>kampen om framtida arbetskraft</p><p>Författare: Katarina Westerlund och Marie Louise Rösiö</p><p>Handledare: Finn Wiedersheim-Paul</p><p>Datum: 2006-11-06</p><p>Bakgrund:</p><p>Läkemedelsindustrin genomgår en förändring mot att bli mer specialiserad och internationell. För att säkra konkurrensfördelar är det viktigt för företagen att säkerställa sin forskning, vilken bygger till största delen på kompetent personal. För att garantera en tillströmning av kvalificerad personal på en komplex arbetsmarknad är det av yttersta vikt att företaget kan kommunicera effektivt och därmed attrahera de allra bästa forskarna.</p><p>Syfte:</p><p>Vår uppdragsgivare inom läkemedelsindustrin önskar få en mer detaljerad uppfattning om hur de skall utforma sin kommunikationsprocess i syfte att nå samt attrahera forskarstudenter. Poängen med arbetet är således att kartlägga denna grupps preferenser, mål samt tillvägagångssätt inför yrkeslivet. Vi ämnar utifrån denna analys ge förslag på hur vår uppdragsgivare bör kommunicera med denna grupp.</p><p>Vår förhoppning är att resultatet kan komma till praktisk användning i framtida rekryteringsarbete.</p><p>Metod:</p><p>För att uppnå syftet valde vi ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer av doktorander. Därefter bearbetades det insamlade materialet med hjälp av teorin.</p><p>Resultat:</p><p>Vi fann att ett mer djupgående samarbete mellan företaget och</p><p>doktoranderna var önskvärt, t.ex. i form av ökat antal studiebesök,</p><p>mer utbyte under konferenser osv. Dessutom identifierade vi ett antal variabler som är viktiga för doktoranderna. Dessa variabler bör företaget ta i beaktning då de utformar sin kommunikation gentemot denna grupp. Vi har i diskussionen lagt fram ett antal förslag på åtgärder som kan vidtas för att uppnå förändring.</p>

Abstract: Arbetets typ: C-uppsats, 41-60 p inom företagsekonomiska programmet och med inriktning på kommunikation och marknadsföring. Sidantal: 34 Titel: En doktorands önskemål, preferenser och framtidsförväntningar - ett behandlingsprogram för läkemedelsindustrin i kampen om framtida arbetskraft Författare: Katarina Westerlund och Marie Louise Rösiö Handledare: Finn Wiedersheim-Paul Datum: 2006-11-06 Bakgrund: Läkemedelsindustrin genomgår en förändring mot att bli mer specialiserad och internationell. För att säkra konkurrensfördelar är det viktigt för företagen att säkerställa sin forskning, vilken bygger till största delen på kompetent personal. För att garantera en tillströmning av kvalificerad personal på en komplex arbetsmarknad är det av yttersta vikt att företaget kan kommunicera effektivt och därmed attrahera de allra bästa forskarna. Syfte: Vår uppdragsgivare inom läkemedelsindustrin önskar få en mer detaljerad uppfattning om hur de skall utforma sin kommunikationsprocess i syfte att nå samt attrahera forskarstudenter. Poängen med arbetet är således att kartlägga denna grupps preferenser, mål samt tillvägagångssätt inför yrkeslivet. Vi ämnar utifrån denna analys ge förslag på hur vår uppdragsgivare bör kommunicera med denna grupp. Vår förhoppning är att resultatet kan komma till praktisk användning i framtida rekryteringsarbete. Metod: För att uppnå syftet valde vi ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer av doktorander. Därefter bearbetades det insamlade materialet med hjälp av teorin. Resultat: Vi fann att ett mer djupgående samarbete mellan företaget och doktoranderna var önskvärt, t.ex. i form av ökat antal studiebesök, mer utbyte under konferenser osv. Dessutom identifierade vi ett antal variabler som är viktiga för doktoranderna. Dessa variabler bör företaget ta i beaktning då de utformar sin kommunikation gentemot denna grupp. Vi har i diskussionen lagt fram ett antal förslag på åtgärder som kan vidtas för att uppnå förändring.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Läkemedelsindustrins mission är att förlänga människoliv samt bota sjukdomar. Människans hälsa är det som är i fokus, enligt läkemedelsindustrin. Det uppfattas dock råda en viss konflikt huruvida läkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat på att dubbelt såmycket pengar finansierar marknadsföringen jämfört med forskning och utveckling, i syfte att sälja mer läkemedel. Läkemedel somliga läkare ifrågasätter om de ens behövs på marknaden. Etiken och moralen samt det sociala ansvarstagandet blir således också ifrågasatt. Problemdiskussionen har väckt intresse för oss att öka förståelsen för vad som kan vara den största drivkraften inom läkemedelsindustrin. Drivkrafter går att härleda genom teorier inom etik, moral, socialt ansvarstagande, ekonomi och behov.</p><p>Problemdiskussionen har resulterat i en problemformulering och syfte enligt nedanstående.</p><p>- Vilket incitament uppfattas enligt läkare väga tyngst inom läkemedelsindustrin, nyttomaximering eller vinstmaximering?</p><p>- Syftet med studien är att öka förståelsen för hur läkare uppfattar ekonomiska drivkrafter kontra etiska och moraliska drivkrafter, inom läkemedelsindustrin, och kartlägga vilken drivkraft som uppfattas väga tyngst.</p><p>Vi har angripit problemet med en deduktiv ansats, då vi utgått från teorier för att skapa två intervjuguider, som vi sedan använt för att samla in data genom kvalitativa djupintervjuer på fem läkare och en läkemedelrepresentant. Vi gjorde detta i syfte att öka förståelsen för deras uppfattningar av läkemedelsindustrins största incitament. Men även för att öka förståelsen för deras uppfattningar av etik, moral, behov och socialt ansvarstagande inom branschen.</p><p>Studiens resultat visar på att alla fem läkare är av uppfattningen att drivkraften att maximera vinsten är störst, jämfört med drivkraften att nyttomaximera och primärt skapa hälsomässig nytta. De ekonomiska intressena prioriteras först. Enligt läkarna blir det på bekostnad av etik och moral samt det sociala ansvarstagandet, något som de uppfattar att det behövs mer av inom läkemedelsindustrin.</p>

Sammanfattning Läkemedelsindustrins mission är att förlänga människoliv samt bota sjukdomar. Människans hälsa är det som är i fokus, enligt läkemedelsindustrin. Det uppfattas dock råda en viss konflikt huruvida läkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat på att dubbelt såmycket pengar finansierar marknadsföringen jämfört med forskning och utveckling, i syfte att sälja mer läkemedel. Läkemedel somliga läkare ifrågasätter om de ens behövs på marknaden. Etiken och moralen samt det sociala ansvarstagandet blir således också ifrågasatt. Problemdiskussionen har väckt intresse för oss att öka förståelsen för vad som kan vara den största drivkraften inom läkemedelsindustrin. Drivkrafter går att härleda genom teorier inom etik, moral, socialt ansvarstagande, ekonomi och behov. Problemdiskussionen har resulterat i en problemformulering och syfte enligt nedanstående. - Vilket incitament uppfattas enligt läkare väga tyngst inom läkemedelsindustrin, nyttomaximering eller vinstmaximering? - Syftet med studien är att öka förståelsen för hur läkare uppfattar ekonomiska drivkrafter kontra etiska och moraliska drivkrafter, inom läkemedelsindustrin, och kartlägga vilken drivkraft som uppfattas väga tyngst. Vi har angripit problemet med en deduktiv ansats, då vi utgått från teorier för att skapa två intervjuguider, som vi sedan använt för att samla in data genom kvalitativa djupintervjuer på fem läkare och en läkemedelrepresentant. Vi gjorde detta i syfte att öka förståelsen för deras uppfattningar av läkemedelsindustrins största incitament. Men även för att öka förståelsen för deras uppfattningar av etik, moral, behov och socialt ansvarstagande inom branschen. Studiens resultat visar på att alla fem läkare är av uppfattningen att drivkraften att maximera vinsten är störst, jämfört med drivkraften att nyttomaximera och primärt skapa hälsomässig nytta. De ekonomiska intressena prioriteras först. Enligt läkarna blir det på bekostnad av etik och moral samt det sociala ansvarstagandet, något som de uppfattar att det behövs mer av inom läkemedelsindustrin.

<p>The pharmaceutical industry is one of Sweden’s most important export industries with 6% of total exports. The purpose of this thesis is to analyse which factors affect Sweden’s ex-port of pharmaceutical products. Further, the different pharmaceutical products group Sweden exports will be identified. The modern trade theory, the monopolistic competition model, the product life cycle theory and the gravity equation are used to explain and to un-derstand the problem at hand.</p><p>To analyse the problem, data of Swedish export of pharmaceutical products from 1997 to 2003 was used to the 176 destination countries Sweden exported to during the time period. The following factors were used as independent variables; distance, Gross Domestic Prod-uct (GDP) /capita, Area, Population, dummy variable for EU-membership, dummy vari-able for English or Scandinavian speaking countries, dummy variable for bordering to Sweden, dummy variable for same religion as Sweden and a dummy variable for countries that are not land-locked.</p><p>The findings coincide with previous studies in the manner that distance and GDP/capita have a major impact on the sales abroad of pharmaceutical products. Also, countries with a larger population are importing more than countries with a smaller population. However, the strong affinities between the exporter and the importing countries found in previous studies were not found in the export of pharmaceutical products. Further, Sweden exports most of the product group that includes medicaments consisting of mixed or unmixed products for therapeutic or prophylactic uses.</p> / <p>Läkemedelsindustrin är en av Sveriges viktigaste exportindustrier med 6 % av den totala exporten. Syftet med denna uppsats är därför att analysera vilka faktorer som påverkar dess export. Vidare, de olika exportgrupperna av läkemedel som Sverige exporterar kommer att identifieras. Den moderna handelsteorin, monopolistisk konkurrens, produktcykelteorin och gravitationsmodellen används för att förklara och förstå det uppstådda problemet.</p><p>För att analysera problemet så används Sveriges export av läkemedel från 1997 till 2003 för alla 176 destinationer. Följande faktorer används som oberoende variabler; distansen, BNP/capita, arean, folkmängd, dummy variabel för EU-medlemskap, dummy variabel för engelsk- eller skandinaviskspråkiga länder, dummy variabel för gränsande länder till Sverige, dummy variabel för länder som har samma religion som Sverige, samt en dummy variabel för länder som angränsar till vatten.</p><p>Resultatet överensstämmer med tidigare forskning att avståndet och BNP/capita har ett stort inflytande av exporten av läkemedel. Likaså länder med ett stort invånarantal importe-rar mer än länder med ett mindre invånarantal. Däremot, det starka släktskapet mellan ex-portören och de importerande länderna som funnits i tidigare studier observerades inte i exporten av läkemedel. Vidare, Sverige exporterar mest av produktgruppen som innehåller medikamenter bestående av blandade eller oblandade produkter för terapeutiskt eller profy-laktiskt bruk.</p>

<p>Problemformulering: Vilka samarbetsformer är avgörande för ett svenskt FoU – företags långsiktiga överlevnad på den svenska läkemedelsmarknaden?</p><p>Syfte: Författarna avser att genom en fallstudie analysera och utvärdera de samarbetsformer som är av betydelse för ett långsiktigt utvecklingssamarbete inom svensk läkemedelsindustri.</p><p>Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie av företaget Karo Bio AB. Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ ansats.</p><p>Teoretisk referensram: Teoriområdena har legat till grund för variablerna: Interaktion, Kommunikation och imageskapande samt Involvering.</p><p>Slutsats: Studiens resultat visar att ett svenskt medelstort företag på läkemedelsmarknaden bör samarbeta regionalt med universitet och kliniker för att möta marknadens specifika behov.</p>

The pharmaceutical industry is one of Sweden’s most important export industries with 6% of total exports. The purpose of this thesis is to analyse which factors affect Sweden’s ex-port of pharmaceutical products. Further, the different pharmaceutical products group Sweden exports will be identified. The modern trade theory, the monopolistic competition model, the product life cycle theory and the gravity equation are used to explain and to un-derstand the problem at hand. To analyse the problem, data of Swedish export of pharmaceutical products from 1997 to 2003 was used to the 176 destination countries Sweden exported to during the time period. The following factors were used as independent variables; distance, Gross Domestic Prod-uct (GDP) /capita, Area, Population, dummy variable for EU-membership, dummy vari-able for English or Scandinavian speaking countries, dummy variable for bordering to Sweden, dummy variable for same religion as Sweden and a dummy variable for countries that are not land-locked. The findings coincide with previous studies in the manner that distance and GDP/capita have a major impact on the sales abroad of pharmaceutical products. Also, countries with a larger population are importing more than countries with a smaller population. However, the strong affinities between the exporter and the importing countries found in previous studies were not found in the export of pharmaceutical products. Further, Sweden exports most of the product group that includes medicaments consisting of mixed or unmixed products for therapeutic or prophylactic uses. / Läkemedelsindustrin är en av Sveriges viktigaste exportindustrier med 6 % av den totala exporten. Syftet med denna uppsats är därför att analysera vilka faktorer som påverkar dess export. Vidare, de olika exportgrupperna av läkemedel som Sverige exporterar kommer att identifieras. Den moderna handelsteorin, monopolistisk konkurrens, produktcykelteorin och gravitationsmodellen används för att förklara och förstå det uppstådda problemet. För att analysera problemet så används Sveriges export av läkemedel från 1997 till 2003 för alla 176 destinationer. Följande faktorer används som oberoende variabler; distansen, BNP/capita, arean, folkmängd, dummy variabel för EU-medlemskap, dummy variabel för engelsk- eller skandinaviskspråkiga länder, dummy variabel för gränsande länder till Sverige, dummy variabel för länder som har samma religion som Sverige, samt en dummy variabel för länder som angränsar till vatten. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning att avståndet och BNP/capita har ett stort inflytande av exporten av läkemedel. Likaså länder med ett stort invånarantal importe-rar mer än länder med ett mindre invånarantal. Däremot, det starka släktskapet mellan ex-portören och de importerande länderna som funnits i tidigare studier observerades inte i exporten av läkemedel. Vidare, Sverige exporterar mest av produktgruppen som innehåller medikamenter bestående av blandade eller oblandade produkter för terapeutiskt eller profy-laktiskt bruk.

Problemformulering: Vilka samarbetsformer är avgörande för ett svenskt FoU – företags långsiktiga överlevnad på den svenska läkemedelsmarknaden? Syfte: Författarna avser att genom en fallstudie analysera och utvärdera de samarbetsformer som är av betydelse för ett långsiktigt utvecklingssamarbete inom svensk läkemedelsindustri. Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie av företaget Karo Bio AB. Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ ansats. Teoretisk referensram: Teoriområdena har legat till grund för variablerna: Interaktion, Kommunikation och imageskapande samt Involvering. Slutsats: Studiens resultat visar att ett svenskt medelstort företag på läkemedelsmarknaden bör samarbeta regionalt med universitet och kliniker för att möta marknadens specifika behov.

Bakgrund och problem: Läkemedelsbranschen är en bransch som präglas av såväl höga framtagningskostnader som en påtagligt lång utvecklingsfas av läkemedel. Branschen står vidare inför en rad krav och regleringar från myndigheter som bland annat ger upphov till ett komplext prissättningssystem. Tidigare forskning visar att kostnader ofta utgör en central del i prissättningen och att olika prissättningsstrategier bör användas över produktens livscykel. Studier visar även hur en produktportfölj bör sättas samman och hur prissättningen bör tas i beaktning. Gemensamt för dessa är dock att de inte har studerat företag som har höga kostnader för forskning och utveckling och som står inför en rad myndighetsregleringar samt hur det som studerats förhåller sig till strategi, vilket således motiverar denna studie. Syfte: Syftet med studien är att analysera vilka prissättningsstrategier forskande läkemedelsbolag använder vid prissättning av läkemedel utifrån ett strategiskt perspektiv där företagets produktportfölj och produkternas livscykel tas i beaktning. Studien ämnar att bidra med såväl praktisk som teoretisk kunskap genom att studiens resultat dels kan fungera som en modell som illustrerar hur interna och externa faktorer påverkar varandra och inverkar på strategiska val i läkemedelsbolags prissättningsprocess, dels genom att kunskapen om prissättning av läkemedel breddas. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie som baseras på empiriskt material som insamlats genom semistrukturerade intervjuer med respondenter från sju läkemedelsföretag. Slutsats: Studien visar att det föreligger ett samband mellan läkemedelsföretags strategi, portföljval, prissättning och produktlivscykel. De genomgående största faktorerna bakom läkemedelsföretagens resonemang för vilket pris som sätts på läkemedel beror på läkemedelstypen, konkurrenssituationen på marknaden, läkemedlets kostnadseffektivitet och samhällets betalningsvilja. Vidare har det svenska systemet för prissättning av läkemedel en avgörande betydelse för både hur företagen resonerar och för vilka prissättningsstrategier som används. Vilken prissättningsstrategi som tillämpas beror på vilken typ av läkemedel som avses. För generiska läkemedel anammar företagen genomgående en konkurrensbaserad strategi medan för originalläkemedel dominerar en värdebaserad prissättning, med få inslag av en lönsamhetsdriven prissättningsstrategi. / Background and problem discussion: The pharmaceutical industry is an industry that is characterized by high costs for research and development as well as a significantly long development phase of pharmaceuticals. In addition, the industry is faced with a number of requirements and regulations from authorities which, among other things, give rise to a complex pricing system. Previous research shows that costs are often a central part of pricing and that different pricing strategies should be used over the product life cycle. Studies also show how a product portfolio should be created and how pricing should be taken into consideration. Common to these studies are that they have neither studied companies that have high costs for research and development as well as are facing a number of government regulations, nor how the studies relate to strategy, which motivates this study. Purpose: The purpose of the study is to analyze which pricing strategies that are used by companies in the research-based pharmaceutical industry from a strategic perspective where the company's product portfolio and the products' life cycle are taken into account. The study aims to contribute with both practical and theoretical knowledge by making the study's results partly as a model that illustrates how internal and external factors affect each other and have an influence on strategic choices in the pharmaceutical companies' pricing process, and partly by broadening the knowledge of pricing of pharmaceuticals. Methodology: The study is a qualitative interview study based on empirical material collected through semi-structured interviews with respondents from seven pharmaceutical companies. Conclusion: The study shows that there is a connection between the pharmaceutical companies' strategy, portfolio selection, pricing and product life cycle. The main factors that is concerned in the pharmaceutical companies' reasoning behind the determined price depends on whether it is a generic or original pharmaceutical, the competitive situation, the cost effectiveness of the pharmaceutical and the willingness of society to pay. Furthermore, the Swedish system for pricing pharmaceuticals has a crucial importance for both how the companies reason and for which pricing strategies that are used. Which pricing strategy that is applied depends on the type of pharmaceutical being concerned. For generic pharmaceuticals companies consistently embrace a competitive strategy while for original pharmaceuticals value-based pricing dominates, with few elements of a profit-driven pricing strategy.