No description available.

Syftet med denna studie är att analysera vad som stödjer och vad som hindrar genomförandet av förändringar inom sjukhusverksamhet. Ett av de områden som har varit berörda av förändringar under de senaste decennierna är svensk sjukvård, som trots sin komplexitet behöver utvecklas för att möta befolkningens behov samt efterfrågan på hög kvalitet och effektivitet. Förändringsprojekt ”Bättre flyt på opererande verksamheter III” som har genomförts på thoraxkirurgiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala presenteras. Studien inriktar sig på de faktorer som har påverkat klinikens förändringsarbete. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer vilka på olika sätt varit inblandade i genomförandet av förändringsprojektet. En teoretisk referensram utformades. Fem väl genomtänkta implementeringsfaser och sex nyckelelement för ett effektivt förändringsarbete utgjorde senare en utgångspunkt för analys av studiens empiri. Studien visar att ledningens engagemang, medarbetarnas delaktighet, mätbara och uppnåeliga mål är några av de faktorer som stödjer förändringsarbete inom sjukvården. Stark hierarki, medarbetarnas motstånd och negativa inställningar samt tidsbrist nämns bland de faktorer som hindrar implementering av förändringar.

Projekt som arbetsform blir allt vanligare i offentlig verksamhet. Medarbetare påverkas olika av att fler uppgifter utförs i projektarbetsform samt att de får andra roller i projekten. Förändringsarbete innebär ofta en större arbetsbörda för projektdeltagarna vilket kan skapa stress och frustration hos både individen och gruppen. Syftet med studien är att undersöka hur deltagare i interna förändringsprojekt inom offentlig verksamhet upplever stress och motivation under sin tid som projektdeltagare. Interna förändringsprojekt innebär någon form av förändring och utveckling av den befintliga verksamheten. Hur påverkas deltagarna av sin arbetsmiljö, är de motiverade och upplever de att de kan styra sitt arbete eller känner de stress och för höga krav. Studien är utförd med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med landstingsanställda i Värmland. Respondenterna är projektdeltagare som har varit eller i nuläget är deltagare i interna förändringsprojekt. Respondenterna består av personal från stabs- och verksamhetsnivå. För analys används både Karasek och Theorells Krav-, kontroll- och stödmodell och Deci och Ryans Self-Determination Theory i syfte att beskriva deltagarnas upplevelser på ett mer berikande sätt. De teoretiska modellerna möjliggör analys av orsaker till grad av stress och typ av motivation. Intervjufrågorna är utformade efter nyckelfaktorerna i de båda modellerna och består av frågor vars teman är: krav, kontroll och socialt stöd, respektive kompetens, autonomi och samhörighet. Analysen visar att deltagarnas upplevelser påverkas av både arbetsmiljön och projektgruppen. Sett utifrån Krav-, kontroll- och stödmodellen går det att utläsa att majoriteten av deltagarna upplever låga krav och högt stöd i kombination med hög kontroll. Trots detta kan det utläsas att några respondenter upplevde lågt stöd av arbetskollegor vilket sänkte känslan av stöd och höjde upplevelsen av krav något. Utifrån Self-Determination Theory upplever majoriteten av deltagarna hög intrinsic motivation till följd av att de känner sig kompetenta och känner samhörighet med sin projektgrupp. De upplever också att de har möjlighet att själva bestämma över arbetet vilket ger dem en upplevelse av autonomi. De respondenter som i stället upplever extrinsic motivation gör det på grund av att arbetsuppgifterna är för otydliga och att projektledaren inte får individerna att känna sig duktiga och kompetenta. En tematisk analys av deltagarnas upplevelse utifrån både Krav-, kontroll- och stödmodellen samt Self-Determination Theory ger tillsammans en rik och nyanserad bild av projektdeltagarnas upplevelse. / Project Management is becoming increasingly common in the public sector. Employees are affected differently by that and they have different roles in the projects. Change management often involves a greater workload for the project participants, which can create stress and frustration for both the individual and the group. The purpose of the survey is to examine how the participants in the internal change projects in the public sector are experiencing stress and motivation in internal change projects. Internal change projects involve some form of change and development of the existing business. Are the participants affected by their work environment, are they motivated and feel that they can control their work or are they stressed and experiencing high demands. The study was conducted through a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with employees in Landstinget i Värmland. The respondents in the study are project participants who have been or currently are participants in an internal change project. The respondents are comprised of personnel from the staff and operational level. The analysis is based on both Karasek and Theorell’s Demand, control and support model as well as Deci and Ryan's Self-Determination Theory in order to describe the participants’ experience in a more enriching way. The theoretical models enable analysis of the causes of the degree of stress and type of motivation. The interview questions are designed from key elements of the two models and consist of questions which topics are: demand, control and social support, and competence, autonomy and relatedness. The analysis shows that the participants' experiences are influenced by both the work environment and the project team. Seen from the Demand, control and support model, we see that the majority of participants experiencing low demands and high support combined with high control. Some of the respondents however felt low support from the colleagues outside the project, which lowered the experience of support and at the same time raised the experience of the demands slightly. Based on the Self-Determination Theory the majority of the participants are experiencing high intrinsic motivation resulting from that they experienced relatedness to their project team and experienced themselves as being competent. They also experienced that they have the opportunity to decide for themselves which gives them a sense of autonomy. The respondents who experience the extrinsic motivation do so because they experience that the tasks are too vague and that the manager don´t enable individuals to experiencing themselves as capable and competent. A thematic analysis of the participants' experience from both Demand, control and support model and Self-Determination Theory brings together a rich and nuanced picture of the project participants' experiences.

Den genomsnittliga privata konsumtionen i Sverige är långt ifrån miljömässigt hållbar. Studien belyser projektledares strategier i beteendeförändrande projekt med inriktning på miljömässigt hållbar konsumtion. Det handlar inte bara om att påverka vad vi konsumerar, utan även om att säkerställa hållbara konsumtionsnivåer och förändra beteenden. I genomförda semistrukturerade intervjuer berättar projektledare om vikten av flexibilitet och nytänkande för att hitta innovativa lösningar som kan få människor att förändra konsumtionsmönster, resvanor och attityder. I projekt med hög teknisk komplexitet förespråkas kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att utröna vilka insatser som är bäst lämpade för att nå projektmålen. Effekterna och målen av beteendeförändrande projekt är ibland svåra att mäta och den förespråkade flexibiliteten riskerar att inskränkas om tidsram och budget är för snäv. Beteendeförändrande projekt bör vara lustfyllda och inkludera målgruppens viljor och åsikter för att förmedla känsla av självbestämmande. Att fortsätta att påminna om ett önskat beteende och designa situationer som gör det lätt för omgivningen att agerar ökar chansen att hållbara beteenden fortgår. Att visa upp goda exempel på beteenden som gynnar miljö bidrar till att beteendena så sakteliga blir norm och sprids i samhället. Det mest effektiva är dock att reglera konsumtionsmönster och resvanor med strängare lagar.

Omvärlden ställer allt oftare krav på miljömässigt hållbara varor och tjänster. Alltfler organisationer väljer därför att införa miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Att införa ett sådant system innebär förändringar i en organisations verksamhet. Förändringsprocesser kan skapa motstånd hos medarbetare i verksamheten. Syftet med studien är att se vilka utmaningar som projektledare möter vid införande av miljöledningssystem och hur de hanterar dessa. Fem projektledare som lett införandet av ISO 14001 har intervjuats och resultaten har analyserats med hjälp av grundad teori. Genom kodning, kategorisering och analys av intervjumaterialet framträdde två huvudsakliga kärnkategorier – motstånd och möjliggörande. Det framkom att projektledarna har upplevt motstånd vid införandet av miljöledningssystemet i form av ifrågasättande, bristande engagemang, kulturpåverkan, bristfälligt ledningsstöd och otydligt uppdrag. De såg samtidigt att kommunikationsanpassning, verksamhetsanpassning, engagemangskapande, delaktighetsskapande och organisationsnyttjande underlättar införandet. Studiens resultat bidrar med ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara viktiga att ta hänsyn till vid införande av miljöledningssystem.

I denna uppsats ämnar författaren genom en fallstudie kartlägga den förändringsprocess som utbildningsföretaget IT Gymnasiet Sverige AB genomgått i samband med implementeringen av projektet We love IT. Studien syftar vidare redogöra för olika personalkategoriers perspektiv på detta projekt och dess effekter på verksamheten. Studien visar att förändringsprojektet har genomgått vissa steg, men att det finns skillnader mellan de tänkta moment som organisationsledningen planerat att projektet ska ta och de faser som projektet faktiskt genomgått. Studien visar att ledningen inte är de enda som kan påverka vilka delar av projektet som kommer att genomföras respektive inte genomföras. Även att andra organisationsmedlemmar nämligen influerar processen. Olika personalkategorier inom företaget har också olika syn på vad som krävs för att ett förändringsprojekt ska lyckas. Detta beror på att olika personer gör individuella översättningar av ett förändringsarbete och av denna anledning kommer olika personer på skilda nivåer inom företaget även ge olika svar på varför och på vilket sätt en förändring har genomförts.

No description available.

Positiva hälsoeffekter kopplade till kultur har lett till allt fler initiativ på temat kultur och hälsa inom inte minst vård- och omsorgssektorn. Syftet med föreliggande kvalitativa studie har varit att rikta fokus mot själva arbetet i sig med att implementera kulturaktiviteter inom en vård- och omsorgsverksamhet. Elva medarbetare med varierande roller inom en kommunal äldrevårdsorganisation har intervjuats kring sina upplevelser och erfarenheter av ett internt förändringsprojekt med målet att introducera vardagsnära och individanpassade kulturaktiviteter riktade mot de boende. Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat identifierar både ett genuint engagemang men också tydliga hinder och utmaningar i projektet, både på individ- och organisationsnivå. Individens roll framstår som central i relation till en realisering av projektmålet. Både utifrån driv och motivation grundat i den egna övertygelsen kring projektets visioner och mål. Men också i relation till bristande engagemang och motstånd kopplat till bland annat osäkerhet kring projektets aktiviteter och rollkonflikter. Resultatet pekar också på en bristande samsyn kring formulerade målsättningar och realistiska förutsättningar att förverkliga projektresultatet ute i verksamheten, där tid- och resursbrist samt bristande struktur och uppföljning pekas ut som hindrande faktorer. En slutsats blir att organisationen har allt att vinna på att åstadkomma trygga team och en stödjande kontext som stöttar medarbetarna att agera självständigt och uppmuntrar till att våga utmana och ta risker i arbetet med kultur. Liksom att etablera tydliga strukturer för uppföljning och återkoppling kring genomförda insatser på alla nivåer för att skapa varaktigt lärande och engagemang. / Positive health effects linked to culture have led to more and more initiatives around culture and health not least in the health care sector. The purpose of the present qualitative study is to focus on the actual work itself of implementing cultural activities within a health care setting. Eleven employees with different roles within a municipal elderly care organization have been interviewed about their experiences from an internal change project with the goal of introducing individualized cultural activities for the residents on an everyday basis. The results have been analyzed using thematic analysis. The results of the study identify both a genuine engagement and clear obstacles and challenges in relation to the project, both at the individual and organizational level. The role of the individual appears central in relation to a realization of the project goal. Both from drive and motivation based on one's own convictions about visions and goals surrounding the project. But also, in relation to lack of commitment, and resistance linked to for example perceived uncertainty in relation to specific project activities and role conflicts. The result also points to a lack of consensus on formulated objectives and realistic conditions for realizing the project result in the actual setting, where lack of time and resources as well as lack of structure and follow-up are pointed out as hindering factors. One conclusion is that the organization has everything to gain from creating safe teams and a supportive context that supports autonomy and self-regulation in order to encourage challenge and risk taking in working with culture. And also establishing clear structures for follow-up and feedback around performed initiatives at all levels to create learning and commitment.

Den nya digitala miljön har kommit att påverka organisationer på alla nivåer. Digitala verktyg möjliggör effektivisering och förbättring av en organisations arbetssätt och processer. Det leder till att förändringsprojekt kopplade till digitalisering ställer nya krav på förändringsledning, och därmed kan tidigare tillvägagångssätt vid förändringsprojekt inte nyttjas fullt ut i den digitala eran. Syftet med den här studien är därför att förstå innebörden av förändringsledning vid förändringsprojekt kopplade till digitalisering. För att uppnå syftet undersöker studien innebörden av förändringsledning vid förändringsprojekt kopplade till digitalisering utifrån individers erfarenheter kring att ha medverkat eller lett sådana projekt. Som grund för studien presenteras en teoretisk förförståelse för områdena förändringsledning och digitalisering. Två valda teorier från respektive område beskrivs mer detaljerat och illustreras med tillhörande ramverk. Studien har en kvalitativ forskningsansats med en induktiv metod. Den bygger på sju stycken kvalitativa intervjuer med personer som har lett eller medverkat i ett förändringsprojekt kopplat till digitalisering. Dataanalysen innefattar sedan fem stycken teman som konstruerats utifrån ett förändringsprojekts process. Resultatet för studien presenteras i ett ramverk som förklarar innebörden av förändringsledning vid förändringsprojekt kopplade till digitalisering. Att förstå innebörden av förändringsledning kan öka insikten om avgörande faktorer under ett förändringsprojekts olika faser. Resultatet visar att förändring ska ses som en kontinuerlig process där medarbetarna står i centrum. / The new digital environment has come to affect organizations at all levels. Digital tools enable efficiency and improvement of an organization’s working methods and processes. Change projects linked to digitalization place new demand on change management, and thus previous approaches to change projects can’t be fully utilized in the digital age. Therefore, the purpose of this study is to understand the meaning of change management in change projects linked to digitalization. To achieve the purpose, the study examines the meaning of change management in change projects linked to digitalization based on individuals’ experiences of participating in or leading such projects. As a basis for the study, a theoretical pre-understanding of the areas of change management and digitalization is presented. Two selected theories from each area are described in more detail and illustrated with their framework. The study has a qualitative approach with an inductive method. It is based on seven qualitative interviews with individuals who have led or participated in a change project linked to digitalization. Further on, the data analysis is based on five themes constructed based on a change project process. The results of the study are presented in a framework that explains the meaning of change management in change projects linked to digitalization. Understanding the meaning of change management can increase awareness of crucial factors during the different phases of the change project. The results show that change should be seen as a continuous process where employees are the most vital factor in order to succeed.

Denna kandidatuppsats i Informatik har som syfte att identifiera, beskriva och analysera socio-tekniska faktorer under införandet av nytt digitalt verktyg vid ett förankringsprojekt i kommunala välfärdsverksamheter. Socio-tekniska faktorer avser aspekter som tillhör den nära omgivningen, samt det tekniska och sociala och kan skapa möjliggörande eller förhindrande påverkan på införandeprocessen. Metoden som används är en kvalitativ studie baserat på en fallstudie av förankringsprojekt vid införandet av ett digitalt verktyg i en kommunal vård- och omsorgmiljö. För att applicera uppsatsens centrala begrepp har en analysmodell använts bestående av socio-tekniska faktorer som påverkar framgångsrik förankring av digitalt verktyg. För att realisera en förbättringsidé igångsatte kommunen ett förändringsprojektet Arbeta mobilt, vilket bestod av två delprojekt. Det digitala verktyget som valdes var Treserva mobil-appar i native-teknik. Nyckelrollsinnehavares uppfattningar i förhållande till prioriterade socio-tekniska faktorer och hanteringen av dess har varit den empirisk data som avsetts att samlats in och analyseras. De huvudsakliga slutsatser som kandidatuppsatsen nått fram till är att flertalet prioriterade socio-tekniska faktorer har haft stor påverkan under förankring vid införande av ett nytt digitalt verktyg och står i nära relation till varandra. De prioriterade socio-tekniska faktorer som uppfattas av intervjuade nyckelrollsinnehavare är organisatorisk kultur, informationskvalitet, samt kunskap och färdigheter. Som fortsatta studier föreslås att undersöka fler kommuner som genomför förankringsprojekt i syftet att ska ett större analysunderlag för jämförelse av prioriterade socio-tekniska faktorer under förankring vid införande av digitala verktyg.