I denna studie analyserar vi huruvida euron har påverkat den bilaterala handeln. Då det fortfarande finns länder som väljer att stå utanför EMU, finns det ett intresse att undersöka eventuella effekter av valutasamarbetet. För att ta reda på detta har vi valt att använda oss av gravitationsmodellen som analysverktyg och studerar handeln från perioden 1990 till 2009. Länderna som deltar i analyserna är anslutna till OECD, EU, EMU och BRIK. Datamaterialet och statistiken är framtaget av OECD, WTO, IMF och Eurostats databaser.  Studien indikerade att en valutaunion ökar den bilaterala handeln med 5-26,5%.

The immigration to Sweden has increased and that gets economic consequences – both negative and positive. The ambition of this paper is to answer whether Swedish trade in goods is affected by the relative large immigration to Sweden. The panel data that is studied is Swedish trade in goods with 50 different countries between 2000-2017. Several papers has studied similar problems but attacked the problem in different ways and with different data. This paper uses the gravity model’s basic ideas and then we modify the model with different variables, including immigration stock. This paper finds that immigration have a positive effect on trade in goods. The import tends to have a stronger effect than exports, which may be explained by the theory that exports effect is stronger after several years later. The theory that exports have the strongest effects several years after imports is supported by earlier studies. / Invandringen till Sverige har ökat och det får ekonomiska konsekvenser – både negativa och positiva. Målet med detta arbete är att besvara huruvida svensk varuhandel påverkas av den relativt höga invandringen till Sverige. Den paneldata som studeras är svensk handel med 50 olika länder mellan åren 2000- 2017. Flera tidigare studier har snuddat vid ämnet men angripit problemet på olika sätt och med olika data. Här angrips problemet genom att studera gravitationsmodellens grundmodell och sedan modifiera den med olika variabler som antas påverka handeln, däribland invandringen. Studien finner att invandringen har en positiv påverkan på varuhandeln. Importen tycks påverkas starkast, vilket kan förklaras av att exporten påverkar längre fram i tiden. Att exporten påverkas senare än importen stöds av tidigare studier.

Tidigare studier visar att ökad handel spelar en tydlig roll för ett lands ekonomiska tillväxt. Genom att träda in på den globala marknaden öppnas många möjligheter för ökad handel och nya arbetstillfällen. Utrikeshandeln är betydelsefull för små öppna ekonomier som till exempel Kenya och bör utgöra en stor del av landets BNP. I och med detta är det viktigt att studera vilka faktorer som påverkar ett lands utrikeshandel. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar Kenyas export. Analysen visar att handelspartnernas BNP har en betydande påverkan på Kenyas export. Det geografiska avståndet har en negativ påverkan på Kenyas utrikeshandel. De regionala handelsavtalen har som förväntat en positiv påverkan på exporten.

<p>The pharmaceutical industry is one of Sweden’s most important export industries with 6% of total exports. The purpose of this thesis is to analyse which factors affect Sweden’s ex-port of pharmaceutical products. Further, the different pharmaceutical products group Sweden exports will be identified. The modern trade theory, the monopolistic competition model, the product life cycle theory and the gravity equation are used to explain and to un-derstand the problem at hand.</p><p>To analyse the problem, data of Swedish export of pharmaceutical products from 1997 to 2003 was used to the 176 destination countries Sweden exported to during the time period. The following factors were used as independent variables; distance, Gross Domestic Prod-uct (GDP) /capita, Area, Population, dummy variable for EU-membership, dummy vari-able for English or Scandinavian speaking countries, dummy variable for bordering to Sweden, dummy variable for same religion as Sweden and a dummy variable for countries that are not land-locked.</p><p>The findings coincide with previous studies in the manner that distance and GDP/capita have a major impact on the sales abroad of pharmaceutical products. Also, countries with a larger population are importing more than countries with a smaller population. However, the strong affinities between the exporter and the importing countries found in previous studies were not found in the export of pharmaceutical products. Further, Sweden exports most of the product group that includes medicaments consisting of mixed or unmixed products for therapeutic or prophylactic uses.</p> / <p>Läkemedelsindustrin är en av Sveriges viktigaste exportindustrier med 6 % av den totala exporten. Syftet med denna uppsats är därför att analysera vilka faktorer som påverkar dess export. Vidare, de olika exportgrupperna av läkemedel som Sverige exporterar kommer att identifieras. Den moderna handelsteorin, monopolistisk konkurrens, produktcykelteorin och gravitationsmodellen används för att förklara och förstå det uppstådda problemet.</p><p>För att analysera problemet så används Sveriges export av läkemedel från 1997 till 2003 för alla 176 destinationer. Följande faktorer används som oberoende variabler; distansen, BNP/capita, arean, folkmängd, dummy variabel för EU-medlemskap, dummy variabel för engelsk- eller skandinaviskspråkiga länder, dummy variabel för gränsande länder till Sverige, dummy variabel för länder som har samma religion som Sverige, samt en dummy variabel för länder som angränsar till vatten.</p><p>Resultatet överensstämmer med tidigare forskning att avståndet och BNP/capita har ett stort inflytande av exporten av läkemedel. Likaså länder med ett stort invånarantal importe-rar mer än länder med ett mindre invånarantal. Däremot, det starka släktskapet mellan ex-portören och de importerande länderna som funnits i tidigare studier observerades inte i exporten av läkemedel. Vidare, Sverige exporterar mest av produktgruppen som innehåller medikamenter bestående av blandade eller oblandade produkter för terapeutiskt eller profy-laktiskt bruk.</p>

The pharmaceutical industry is one of Sweden’s most important export industries with 6% of total exports. The purpose of this thesis is to analyse which factors affect Sweden’s ex-port of pharmaceutical products. Further, the different pharmaceutical products group Sweden exports will be identified. The modern trade theory, the monopolistic competition model, the product life cycle theory and the gravity equation are used to explain and to un-derstand the problem at hand. To analyse the problem, data of Swedish export of pharmaceutical products from 1997 to 2003 was used to the 176 destination countries Sweden exported to during the time period. The following factors were used as independent variables; distance, Gross Domestic Prod-uct (GDP) /capita, Area, Population, dummy variable for EU-membership, dummy vari-able for English or Scandinavian speaking countries, dummy variable for bordering to Sweden, dummy variable for same religion as Sweden and a dummy variable for countries that are not land-locked. The findings coincide with previous studies in the manner that distance and GDP/capita have a major impact on the sales abroad of pharmaceutical products. Also, countries with a larger population are importing more than countries with a smaller population. However, the strong affinities between the exporter and the importing countries found in previous studies were not found in the export of pharmaceutical products. Further, Sweden exports most of the product group that includes medicaments consisting of mixed or unmixed products for therapeutic or prophylactic uses. / Läkemedelsindustrin är en av Sveriges viktigaste exportindustrier med 6 % av den totala exporten. Syftet med denna uppsats är därför att analysera vilka faktorer som påverkar dess export. Vidare, de olika exportgrupperna av läkemedel som Sverige exporterar kommer att identifieras. Den moderna handelsteorin, monopolistisk konkurrens, produktcykelteorin och gravitationsmodellen används för att förklara och förstå det uppstådda problemet. För att analysera problemet så används Sveriges export av läkemedel från 1997 till 2003 för alla 176 destinationer. Följande faktorer används som oberoende variabler; distansen, BNP/capita, arean, folkmängd, dummy variabel för EU-medlemskap, dummy variabel för engelsk- eller skandinaviskspråkiga länder, dummy variabel för gränsande länder till Sverige, dummy variabel för länder som har samma religion som Sverige, samt en dummy variabel för länder som angränsar till vatten. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning att avståndet och BNP/capita har ett stort inflytande av exporten av läkemedel. Likaså länder med ett stort invånarantal importe-rar mer än länder med ett mindre invånarantal. Däremot, det starka släktskapet mellan ex-portören och de importerande länderna som funnits i tidigare studier observerades inte i exporten av läkemedel. Vidare, Sverige exporterar mest av produktgruppen som innehåller medikamenter bestående av blandade eller oblandade produkter för terapeutiskt eller profy-laktiskt bruk.

In this study, we will show how Sweden's export is affected by changes in the exchange rate during the years 1962-2011. The regression model is built on the gravity model of trade, and is tested with both OLS and fixed effects. We have collected data from Sweden’s top 30 trading partners according to Statistiska Centralbyrån in April 2017. Three historically important regimes for Swedish exchange rate have been selected to study the short time effects on Swedish export. Those periods are 1970-1975, which is the last years of the Bretton Woods system and when it fell, 1991-1994 which is the period Sweden changed from fixed exchange rate to a floating and 2001-2006 to examine Sweden’s choice of not participate in the European Monetary Union (EMU). When analyzing the result, there is no conclusion on whether the effects of the changes in exchange rates have had a negative or positive impact on the Swedish export. The results vary depending on whether OLS or fixed effects are used. / I den här studien ska vi visa hur Sveriges export påverkats av förändringar i växelkursen under tidsperioden 1962–2011. Den använda regressionsmodellen har sin grund i gravitationsmodellen och testas med OLS och fixa effekter. Studien använder sig av Sveriges 30 största exportländer enligt Statistiska Centralbyrån i april 2017. Tre historiskt viktiga händelser för svensk växelkurs har valts ut för att undersöka de kortsiktiga effekterna på den svenska exporten. Dessa perioder är Bretton Woods systemet (1970–1975), när Sverige bytte från fast till rörlig växelkurs (1991–1994) och perioden 2001–2006 för att studera effekten av Sveriges val att stå utanför EMU. När vi analyserar resultatet finns det ingen slutgiltig slutsats av huruvida förändringar i växelkursen har haft en positiv eller negativ effekt på den svenska exporten. Resultaten varierar beroende på om OLS eller fixa effekter har använts.

Sverige är ett exportland med lång tradition av handel med omvärlden. För att kunna utnyttja våra absoluta och komparativa fördelar gäller det att vi har god kunskap om vad som påverkar vår handel. Dagens konsumenter har ett stort antal produkter att välja mellan. Handla har aldrig varit lättare och med hjälp av internet är det möjligt att handla varor från andra sidan jordklotet med minimal ansträngning. Vi ställer oss frågan, har vår språkkunskap och kultur en inverkan på den internationella handeln? Denna fråga ska försöka besvaras med hjälp av ett bland de vanligaste verktygen vid skattning av bilateral handel, den så kallade gravitationsmodellen. Gravitationsmodellen är ett bra verktyg då man med små medel kan få en hög förklaringsgrad av handeln. Eftersom kultur innehåller fler dimensioner än språk, som bland annat historia, religion, politik och värderingar, förväntades kultur ha en större inverkan på handeln. Resultatet visar att språk och kultur har en kraftig effekt på handeln och samtliga variabler visade sig vara starkt signifikanta.