Tidigare studier visar att ökad handel spelar en tydlig roll för ett lands ekonomiska tillväxt. Genom att träda in på den globala marknaden öppnas många möjligheter för ökad handel och nya arbetstillfällen. Utrikeshandeln är betydelsefull för små öppna ekonomier som till exempel Kenya och bör utgöra en stor del av landets BNP. I och med detta är det viktigt att studera vilka faktorer som påverkar ett lands utrikeshandel. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar Kenyas export. Analysen visar att handelspartnernas BNP har en betydande påverkan på Kenyas export. Det geografiska avståndet har en negativ påverkan på Kenyas utrikeshandel. De regionala handelsavtalen har som förväntat en positiv påverkan på exporten.

Sedan 2015, då antalet asylsökande i Sverige nådde rekordhöjder, har frågan om hur flyktingar ska integrera sig i samhället tagits upp. Konsensus är att arbetsmarknadsetableringen är en viktig faktor och därmed har så kallade ”enkla jobb” föreslagits som en lösning på att öka sysselsättningen för flyktingar. Samtidigt kan det observeras ett nytt fenomen på arbetsmarknaden, gigekonomin. Kan gigekonomins enkla jobb vara lösningen?  Syftet med denna undersökning är att analysera gigekonomins påverkan på flyktingars arbetsmarknadsutfall i form av sysselsättning och inkomst. I studien används paneldataanalys för att isolera effekten av gigekonomiföretagens etablering på flyktingars sysselsättning och inkomster. Undersökningens huvudestimat visar att existensen av gigekonomi i en kommun ökar sysselsättningen för flyktingar med 5,2 procentenheter. Efter utförande av flera känslighetstest kan dock denna effekt inte betraktas som robust. Därmed kan inte undersökningen påvisa att det är just gigekonomin som har orsakat denna effekt. / Since 2015, when the number of asylum seekers in Sweden grew to record breaking heights, the question about how refugees will integrate into society has been raised. The consensus is that the integration into the labour market is an important factor and therefore entry level jobs have been suggested as a solution. Currently a new phenomenon can be observed on the labour market, the gig economy. The objective of this paper is to analyse the effect of the gig economy on refugees’ social outcome in terms of employment and income. The study uses panel data analysis to isolate the effect of the gig economy on refugees employment and income. The main estimate of the study shows that the impact of the existance of a gig economy in i municipality increases the employment for refugees by 5,2 percentage points. However, after the execution of multiple robustness tests the effect cannot be considered robust. Therefore, the study cannot prove that it is specifically the gig economy that is the cause to this effect.

<p>De eventuella orsakssambanden bakom en ofta observerad säsongsvariation i en populations självmordsfrekvens är ett debatterat ämne inom många vetenskapliga discipliner. Sociologiska och psykologiska förklaringsmodeller omfattar variabler som tjänar till att mäta graden av social integrering medan variabler som konjunkturcykel och arbetslöshetsnivå är förhärskande när ett ekonomiskt perspektiv anläggs.</p><p>Denna studie tillämpar en paneldataanalys för att utröna huruvida det föreligger ett samband mellan svenska självmordsfrekvenser och tre strikt exogena variabler: sol, nederbörd och temperatur. Data är insamlat mellan 1987 och 2004. En säsongsbundenhet i självmordfrekvensen påträffas med olika utseende för norra, södra respektive mellansverige. Vidare visar sig lokala skillnader i vädrets effekt på självmordfrekvensen. Då resultaten delvis är tvetydiga och motsägelsefulla medger undersökningen inga entydiga slutsatser om vädrets effekt.</p>

De eventuella orsakssambanden bakom en ofta observerad säsongsvariation i en populations självmordsfrekvens är ett debatterat ämne inom många vetenskapliga discipliner. Sociologiska och psykologiska förklaringsmodeller omfattar variabler som tjänar till att mäta graden av social integrering medan variabler som konjunkturcykel och arbetslöshetsnivå är förhärskande när ett ekonomiskt perspektiv anläggs. Denna studie tillämpar en paneldataanalys för att utröna huruvida det föreligger ett samband mellan svenska självmordsfrekvenser och tre strikt exogena variabler: sol, nederbörd och temperatur. Data är insamlat mellan 1987 och 2004. En säsongsbundenhet i självmordfrekvensen påträffas med olika utseende för norra, södra respektive mellansverige. Vidare visar sig lokala skillnader i vädrets effekt på självmordfrekvensen. Då resultaten delvis är tvetydiga och motsägelsefulla medger undersökningen inga entydiga slutsatser om vädrets effekt.

Långtidsarbetslöshet har i Sverige sedan mitten av 1990-talet varit en återkommande och omdebatterad politisk fråga. För att arbeta med problemet har det sedan dess fokuserats på en aktiv arbetsmarknadspolitik innehållandes åtgärder som arbetsmarknadspolitiska program, utbildningar samt subventionerade anställningar. Sedan 2006 har nyttjandet avsubventionerade anställningar ökat i Sverige. Nystartsjobben som infördes 2007 är en subventionerad anställningsform med syfte att stimulera arbetsgivare att anställa personer med en längre tids frånvaro från arbetsmarknaden. Arbetsgivare får med nystartsjobb en kreditering av arbetsgivaravgiften när de anställt en långtidsarbetslös person. Att subventionerade anställningar har en mekanism som ger en positiv effekt på flödet från långtidsarbetslöshet till anställning har påvisats i ett antal studier. Resultaten är dock varierande och då olika subventioner skiljer sig åt i utformningen är det svårt att få en entydig bild. Denna uppsats har studerat vilken påverkan nystartsjobben har på långtidsarbetslösheten. Med paneldata över Sveriges 290 kommuner observerade mellan 2007–2019 och en regressionsanalys med fixa effekter som metod, har studien besvarat frågeställningen: ”Minskar nystartsjobben långtidsarbetslösheten?” Kontrollvariabler som inkluderas i regressionen är andel personer i övriga subventionerade anställningar, vakanser, utbildning samt andel äldre och yngre. Resultaten visar att när andelen i nystartsjobb ökar, minskar långtidsarbetslösheten. Effekten av andel personer i nystartsjobb på andel långtidsarbetslösa visar ett estimat på -0,329% då kontrollvariablerna är mätta ett år innan andel långtidsarbetslösa. Det tolkas som att vid en procentenhets ökning av andel i nystartsjobb ses i genomsnitt en minskning av andel långtidsarbetslösa med 0,329 procentenheter. Med detta konstateras slutligen att studiens resultat visat på att det finns en totaleffekt på långtidsarbetslösheten av nystartsjobben, men den är inte markant / Long-term unemployment has since the mid 90´s been a recurring political question in Sweden. The issue has been dealt with through the usage of active labor market policies, such as different labor market programs, vocational education and training and subsidized employment. Since 2006, the usage of subsidized employments in Sweden has increased. New-start-jobs, a subsidized employment with the purpose to invigorate employers to hire long-term unemployed persons were introduced in 2007. It gives the employer a tax relief when hiring a person who has been unemployed for a certain period of time. Previous research has shown that subsidized employments have a positive effect on the flow from long term unemployment to employment. However, the results vary and since many subsidies differ in their design it is complicated to get an unambiguous answer. This thesis has examined what impact the new-start-jobs have on the long-term unemployment rate. The purpose has been to answer the question “Does the new-start-jobs reduce long-term unemployment?” The method used in the study is a fixed effect regression model using panel data of Sweden’s 290 municipalities during the period 2007-2019. The results indicate that when the proportion of people in new-start-jobs increase, the long term unemployment rate decreases. Control variables have been included and consists of proportion of individuals in other subsidized employments, vacancies, education, share of older and younger people in the population. The estimated effect of share of people in new start-jobs on long-term unemployment in the working age population is -0,329%, when the control variables is lagged one year. The result in this study means that one percentage pointincrease in the proportion of people participating in new-start-jobs, on average decreases the proportion of long-term unemployed with 0,329 percentage points. With that result established, an effect is seen, but it is not particularly strong.

In recent months, there have been debates and discussions in Sweden regarding rents for rented apartments. Landlords want sharp rent increases due to high inflation and increased operating costs, while tenants and the tenant association are strongly against such a proposal. They mean that households with limited income can be hardly impacted by a sharp increase in their accommodation expenses. This thesis will analyze what external factors affect the rental compensation for rented apartments in Sweden for the time period 2018-2021. The result is based on a panel data analysis with collected data from 279 of Sweden’s 290 municipalities and is reported through a regression model. The outcome shows that disposable income, population and the number of completed rental apartments per 10 000 citizens, have a positive impact on the rent for rental housing. The result, however, does not show what effect the floating mortgage interest rate has, but is shown to have a positive impact as well based on previous studies on the subject. All the variables included in the model thus have an explanatory effect on the rent, but additional variables - for example, the location, condition and standard - can be included to get an even better result. / Under de senaste månaderna har det varit debatter och diskussioner i Sverige angående hyran för hyresrätter. Hyresvärdar vill ha kraftiga hyreshöjningar på grund av den höga inflationen och ökade driftskostnader, medan hyresgästerna och hyresgästföreningen är starkt emot ett sådant förslag. De menar att hushåll med begränsad inkomst kan bli hårt drabbade av en markant höjning i deras boendeutgifter. Denna uppsats kommer att analysera vilka externa faktorer som påverkar hyressättningen i Sverige under perioden 2018-2021. Resultatet utgår från en paneldataanalys med insamlad data från 279 av Sveriges 290 kommuner, och redovisas genom en regressionsmodell. Utfallet visar att disponibel inkomst, befolkningsmängd samt antalet färdigställda hyreslägenheter per 10 000 invånare har en positiv inverkan på hyran för hyresbostäder. Resultatet visar däremot inte vilken effekt den rörliga bolåneräntan har, men påvisas ha en positiv inverkan utifrån tidigare studier i ämnet. Samtliga variabler inkluderade i modellen har således en förklarande effekt på hyressättningen men ytterligare variabler - exempelvis läget, skick och standard - kan inkluderas för att få ett ännu bättre resultat.

Sverige planerar för en av de största infrastrukturinvesteringarna någonsin i Sveriges historia. I fokus står en ny höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö som ska möjliggöra resor på två till två och en halv timme mellan städerna. Runt denna investering finns en ambition att samla andra samhällsbyggande åtgärder, som ökat bostadsbyggande och förbättringar i lokal och regional kollektivtrafik, för att genom en samordnad planering få ut så stora nyttor som möjligt. För detta ändamål har regeringen tillsatt den statliga utredningen Sverigeförhandlingen. En viktig del av deras arbete är att få fram en finansieringslösning för den nya statliga transportinfrastrukturen där medfinansiering från kommuner, regioner och andra aktörer står för en betydande andel. Idén kring medfinansiering är baserad på att aktörerna ska bidra till finansieringen som motsvarar de nyttor transportinfrastrukturen bidrar till. Alltså måste det gå att uppskatta att på förhand hur mycket nyttor som uppstår och vad de är värda. Sverigeförhandlingen har valt klassificera nyttorna i sex kategorier där ”social nyttor” är en av dessa. Däremot finns ingen etablerad metodik för att uppskatta dessa. Det här examensarbetet undersöker vilken social påverkan transportinfrastrukturen ger upphov till. Detta görs genom att studera samband mellan tillgänglighet, alltså hur transportinfrastrukturen ger möjlighet för människor att nå olika målpunkter, och ett antal sociala förhållanden. Tillgänglighetsmåttet valdes utifrån studier av tidigare forskning samt etablerade modeller för uppskattning av andra nyttor av transportinfrastruktur. För att veta vilka sociala förhållanden som är intressanta att undersöka har en studie av Svensk och internationell litteratur på området genomförts. Sambandsanalysen bygger på statistiska metoder där data för Sveriges kommuner används. Metoden ger möjlighet till att identifiera samvariation mellan tillgänglighet och sociala förhållanden men är inte tillräcklig för att säkerställa att tillgänglighet är en orsak till de sociala förhållandena. Resultaten tyder på att tillgänglighet har statistiskt signifikanta samband med ett antal indikatorer för sociala förhållanden. Exempel på två av dessa är ungdomsidrottande och andelen barn som går i förskola. Det visade sig att de flesta av de sociala förhållanden som har signifikanta samband med tillgänglighet har en samvariation som tyder på att tillgänglighet korrelerar med positiva sociala förhållanden. Detta tyder på att tillgänglighet kan ha samband med faktorer som kan tolkas som sociala nyttor. Dock kan inget sägas om tillgänglighet är en orsak till detta eller om det är någon icke studerad orsak som ger upphov till detta. Dessutom påverkas tillgänglighetsmåttet av andra faktorer än enbart tillgång till transportinfrastruktur och därför går det inte utifrån dessa samband att säkert säga att de beror på transportsystemet. För att sociala nyttor ska kunna kvantifieras och ligga till grund för medfinansiering krävs vidare studier. En viktig uppgift är att med hjälp av bättre data och mer avancerade metoder få fram bättre uppskattningar av sambanden samt orsaksrelationerna. Det krävs också studier för hur sociala nyttor ska värderas i monetära termer ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. / Sweden is currently planning for one of its largest investments in transport infrastructure ever. A cornerstone in the project is a new high speed railroad between Stockholm, Gothenburg and Malmö. A considerable portion of the funding will consist of co-funding from municipalities, regions and private actors that will benefit from the infrastructure. The amount of co-funding is based on the total benefits that each actor will receive. Therefore these benefits must be able to be quantified. This report aims to study relationships between transport infrastructure and a number of social consequences that previous research has indicated being interesting. The method used is based on econometric methods that enable identification of statistical relationships using a simple linear model. This requires measures of transport infrastructure and indicators for social well-being which are chosen through a study of literature and established models quantifying wider economic benefits from transport infrastructure.The report suggests that a gravitybased accessibility measure is suitable for quantifying transport infrastructure in this context. The results from the econometrical model ssuggest that there are several significant relationships between accessibility and social well-being. In general accessibility seems to correlate with positive social consequences. However it is likely that endogeneity is biasing the results and make it difficult to draw any conclusions on causal relationships. It is stated that further research studying these relationships more carefully with better adapted data for the purpose is required to be able to obtain quantified estimates that can be used in co-funding of transport infrastructure.