<p>Det utbildas människor som aldrig förr i Sverige. Studenter investerar både tid och pengar på sin utbildning, många i tron att det ska ge en högre lön i framtiden. Uppsatsen behandlar vilken skillnad det är i lön för dem som tar en akademisk examen efter fyra år jämfört med dem som tar den efter tre år. Undersökningen kommer även att omfatta till vilken grad kön, ålder, bostads- och examensort påverkar den kommande inkomstnivån. Fem utbildningsgrupper kommer att undersökas i fem skilda undersökningsmoment. Dessa utbildningsgrupper är socionomer, nationalekonomer, sociologer, statsvetare, och företagsekonomer. Den teoretiska referensramen utgörs av humankapitalteorin, signaleringsteorin och diskrimineringsteorin.</p><p>En regression som baseras på Mincers löneekvation har genomförts för att kunna se hur mycket de tidigare nämnda variablerna har på lönen.</p><p>Undersökningen visar att det fjärde utbildningsåret endast var statistiskt signifikant för socionomer. För denna grupp hade det fjärde utbildningsåret en tydlig positiv inverkan på lönen. För alla de andra grupperna kunde ingen statistiskt signifikant samband mellan inkomsten och examensformen spåras. Undersökningen visar även tydligt att kvinnor hade lägre lön än män hos alla de undersökta grupperna förutom hos sociologer. Vidare visade undersökningen att inkomsten bestäms av en rad olika andra faktorer än utbildningstiden.</p> / <p>The last decade the Swedish government has applied a policy that strives at raising the education level in the country. Students invest both money and time in their education, many with the belief that they will get a higher salary in the future. This paper investigates the income differences between the ones who graduate after three years and the ones toy graduate after for years. He investigation will also include to what extent gender, age, living region and the university has on the future level of income. Five education groups will be examined in different investigations. These groups are the graduates from a school of social work and public administration, economists, groups are the graduates from a school of political science, sociologists and business economists. The theories that will be used thru out this paper are the human capital theory, the theory of signaling and the discrimination theory.</p><p>A regression based on Mincers income equation has been applied to se how big influence the earlier mentioned variables have on the salary.</p><p>The investigation shows that the fourth education year only was statistically significant for the</p><p>persons that graduates from a school of social work and public administration. For this group the fourth year of education had a clear positive influence on the salary. The investigation also shows that women have a lower income than men for all the examined groups except for sociologists. Furthermore the investigation showed that a range of other variables than the form of graduation determines the income.</p>

Det utbildas människor som aldrig förr i Sverige. Studenter investerar både tid och pengar på sin utbildning, många i tron att det ska ge en högre lön i framtiden. Uppsatsen behandlar vilken skillnad det är i lön för dem som tar en akademisk examen efter fyra år jämfört med dem som tar den efter tre år. Undersökningen kommer även att omfatta till vilken grad kön, ålder, bostads- och examensort påverkar den kommande inkomstnivån. Fem utbildningsgrupper kommer att undersökas i fem skilda undersökningsmoment. Dessa utbildningsgrupper är socionomer, nationalekonomer, sociologer, statsvetare, och företagsekonomer. Den teoretiska referensramen utgörs av humankapitalteorin, signaleringsteorin och diskrimineringsteorin. En regression som baseras på Mincers löneekvation har genomförts för att kunna se hur mycket de tidigare nämnda variablerna har på lönen. Undersökningen visar att det fjärde utbildningsåret endast var statistiskt signifikant för socionomer. För denna grupp hade det fjärde utbildningsåret en tydlig positiv inverkan på lönen. För alla de andra grupperna kunde ingen statistiskt signifikant samband mellan inkomsten och examensformen spåras. Undersökningen visar även tydligt att kvinnor hade lägre lön än män hos alla de undersökta grupperna förutom hos sociologer. Vidare visade undersökningen att inkomsten bestäms av en rad olika andra faktorer än utbildningstiden. / The last decade the Swedish government has applied a policy that strives at raising the education level in the country. Students invest both money and time in their education, many with the belief that they will get a higher salary in the future. This paper investigates the income differences between the ones who graduate after three years and the ones toy graduate after for years. He investigation will also include to what extent gender, age, living region and the university has on the future level of income. Five education groups will be examined in different investigations. These groups are the graduates from a school of social work and public administration, economists, groups are the graduates from a school of political science, sociologists and business economists. The theories that will be used thru out this paper are the human capital theory, the theory of signaling and the discrimination theory. A regression based on Mincers income equation has been applied to se how big influence the earlier mentioned variables have on the salary. The investigation shows that the fourth education year only was statistically significant for the persons that graduates from a school of social work and public administration. For this group the fourth year of education had a clear positive influence on the salary. The investigation also shows that women have a lower income than men for all the examined groups except for sociologists. Furthermore the investigation showed that a range of other variables than the form of graduation determines the income.

The purpose of the study is to investigate whether it is economically profitable to implement a paid period leave for women with severe menstrual pain in Sweden. In order to evaluate the economic effect of such legislation, a cost benefit analysis is conducted where benefits are weighed against costs in monetary terms. This study will only concern employed women in Sweden of childbearing age between 20–54 years who theoretically could experience severe menstrual pain. The data has been taken from Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan, Skatteverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket as well as from other relevant studies. In total, the net present value of a three-day paid menstrual leave amounted to approximately SEK 3,84 billion, and the benefit-cost ratio amounted to 1.10. As the benefit-cost ratio is close to one, it becomes difficult to make a recommendation for or against the implementation of a three-day paid period leave for employed women in Sweden.

No description available.

In 2007, the Swedish payroll tax was reduced for youths in an attempt to suppress the perceived high unemployment among Swedish youths. The reform was rolled back later in 2016. For this period there is a rich supply of publicly available aggregated (macro) data. This thesis aims to examine: first, if the aggregated data is suitable for policy evaluation of the reform, and second, the effects of the reform introduction and repeal. This has been done by using both a conventional fixed effects model and a more unorthodox synthetic control method. Neither of the two methods could show any unbiased and consistent significant result of the treatment effects of the reform. Instead, the results of this thesis suggest that the publicly available aggregated data doesn’t contain enough information to evaluate such reforms.

Långtidsarbetslöshet har i Sverige sedan mitten av 1990-talet varit en återkommande och omdebatterad politisk fråga. För att arbeta med problemet har det sedan dess fokuserats på en aktiv arbetsmarknadspolitik innehållandes åtgärder som arbetsmarknadspolitiska program, utbildningar samt subventionerade anställningar. Sedan 2006 har nyttjandet avsubventionerade anställningar ökat i Sverige. Nystartsjobben som infördes 2007 är en subventionerad anställningsform med syfte att stimulera arbetsgivare att anställa personer med en längre tids frånvaro från arbetsmarknaden. Arbetsgivare får med nystartsjobb en kreditering av arbetsgivaravgiften när de anställt en långtidsarbetslös person. Att subventionerade anställningar har en mekanism som ger en positiv effekt på flödet från långtidsarbetslöshet till anställning har påvisats i ett antal studier. Resultaten är dock varierande och då olika subventioner skiljer sig åt i utformningen är det svårt att få en entydig bild. Denna uppsats har studerat vilken påverkan nystartsjobben har på långtidsarbetslösheten. Med paneldata över Sveriges 290 kommuner observerade mellan 2007–2019 och en regressionsanalys med fixa effekter som metod, har studien besvarat frågeställningen: ”Minskar nystartsjobben långtidsarbetslösheten?” Kontrollvariabler som inkluderas i regressionen är andel personer i övriga subventionerade anställningar, vakanser, utbildning samt andel äldre och yngre. Resultaten visar att när andelen i nystartsjobb ökar, minskar långtidsarbetslösheten. Effekten av andel personer i nystartsjobb på andel långtidsarbetslösa visar ett estimat på -0,329% då kontrollvariablerna är mätta ett år innan andel långtidsarbetslösa. Det tolkas som att vid en procentenhets ökning av andel i nystartsjobb ses i genomsnitt en minskning av andel långtidsarbetslösa med 0,329 procentenheter. Med detta konstateras slutligen att studiens resultat visat på att det finns en totaleffekt på långtidsarbetslösheten av nystartsjobben, men den är inte markant / Long-term unemployment has since the mid 90´s been a recurring political question in Sweden. The issue has been dealt with through the usage of active labor market policies, such as different labor market programs, vocational education and training and subsidized employment. Since 2006, the usage of subsidized employments in Sweden has increased. New-start-jobs, a subsidized employment with the purpose to invigorate employers to hire long-term unemployed persons were introduced in 2007. It gives the employer a tax relief when hiring a person who has been unemployed for a certain period of time. Previous research has shown that subsidized employments have a positive effect on the flow from long term unemployment to employment. However, the results vary and since many subsidies differ in their design it is complicated to get an unambiguous answer. This thesis has examined what impact the new-start-jobs have on the long-term unemployment rate. The purpose has been to answer the question “Does the new-start-jobs reduce long-term unemployment?” The method used in the study is a fixed effect regression model using panel data of Sweden’s 290 municipalities during the period 2007-2019. The results indicate that when the proportion of people in new-start-jobs increase, the long term unemployment rate decreases. Control variables have been included and consists of proportion of individuals in other subsidized employments, vacancies, education, share of older and younger people in the population. The estimated effect of share of people in new start-jobs on long-term unemployment in the working age population is -0,329%, when the control variables is lagged one year. The result in this study means that one percentage pointincrease in the proportion of people participating in new-start-jobs, on average decreases the proportion of long-term unemployed with 0,329 percentage points. With that result established, an effect is seen, but it is not particularly strong.

Denna uppsats studerar hur de tillfälliga uppehållstillstånden påverkar nyanländas incitament att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. En av motiveringarna bakom den tillfälliga lagen var – förutom att ge svenskt flyktingmottagande ett andrum – att ge nyanlända personer starkare drivkrafter att komma in på arbetsmarknaden. För att undersöka detta görs en brytpunktsanalys (Regression Discontinuity design) där individer som registrerat sin asylansökan hos Migrationsverket före och efter den 24 november 2015 jämförs. Detta datum avgör om barn och barnfamiljer behandlas enligt den gamla eller den tillfälliga lagen, och därmed om de har möjlighet att få permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd. Resultaten visar att individer på olika sidor om datumgränsen inte verkar skilja sig åt i förutbestämda variabler, vilket tyder på att de inte har haft möjlighet att bestämma vilken sida av datumgränsen de hamnat på. Individer som passerat gränsen har signifikant lägre sannolikhet att få permanenta uppehållstillstånd, minskningen är dock marginell. Det beror troligen på att uppföljningsperioden är kort. Som indikation på hur incitamenten att komma in på arbetsmarknaden påverkas av reformen studeras invandrartäthet samt arbetslöshetsnivå i de län som sökande bor i ett år efter ankomsten. Resultaten tyder på att individer som fick sin ansökan registrerad efter brytpunkten inte bor i län där invandrartätheten eller arbetslösheten är annorlunda. Även detta kan bero på att det än så länge gått för kort tid för att kunna se några effekter. / This paper studies how the temporary residence permits affects immigrants’ incentives to enter the Swedish labor market. One of the reasons behind the adoption of the temporary permits was – in addition to provide Swedish refugee reception a relief – to give immigrants stronger incentives to enter the labor market. To study this, a Regression Discontinuity design study is done, where individuals who had their asylum application registered at the Swedish Migration Agency before and after November 24, 2015 are compared. This date will determine if children and families are treated by the old or the temporary law, and thus if they can get permanent or temporary residence permit.   The results show that individuals on different sides of the dateline do not seem to differ in predetermined variables, suggesting that they have not been able to decide which side of the dateline they are on. Individuals who crossed the threshold are significantly less likely to have permanent residence permits, the decrease is however marginal. This is probably because the follow-up period is short. As an indication of how the incentives to enter the labor market are affected by the reform, immigrant density and unemployment rate in the county that the applicant lives in a year after the arrival is used. The results suggest that individuals who registered their applications after the threshold does not live in counties with a different immigrant density or unemployment rate. This as well can be due to that the follow-up period is short.