Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning kvarvarandes upplevelser överensstämmer med Layoff survivor sickness (LSS) samt att få insikt i hur de kvarvarande upplever sin arbetssituation när kollegor blivit permitterade. Undersökningen är en kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamlingen baseras på intervjuer som i respekt av social distansering på grund av Covid-19 skett digitalt. Resultatet visar att respondenterna uttrycker få negativa känslor kring upplevelsen, trots mycket bekymrande omständigheter. De uppger att deras psykiska hälsa är oförändrad eller har förbättrats samt att de trivs i hur deras arbete förändrats till följd av de åtgärder som tagits på grund av Covid-19. Anledningen till respondenternas till synes positiva upplevelse av permitteringar går med säkerhet inte att bestämma. Studien presenterar två potentiella förklaringar: (1) LSS är applicerbart och respondenternas arbetsgivare har agerat helt i enlighet med vad tidigare forskning anser vara korrekt för att minska obehag hos anställda. (2) LSS är inte applicerbart på situationen. Eftersom det under studiens genomförande är osäkert vilket stadie pandemin befinner sig i bör resultatet ses som en effekt av en relativt kortsiktig permittering då permitteringen endast pågått under ett fåtal veckor.

I en granskning av kvinnorsoch mäns arbetsvillkor framgår att för höga krav och begränsade resurser bidrar till sämre psykisk och fysisk hälsa. Kunskapsläget rörande specifikt kvinnor och män, inom specifika branscher ärdockrelativt oklart. Detrelaterar till att enskilda studierinte studerar sambandet mellan krav och resurser och hälsan separat för kvinnor och män.Syftet med denna studie var attundersöka sociala strukturer och arbetsvillkor för kvinnliga respektive manliga mellanchefer.För att undersöka skillnader i kvinnors och mäns arbetsvillkor genomfördes sjukvalitativa intervjuermed mellanchefer inomkommunal sektor. Skillnaderna förståsgenom undersökning av de sociala strukturer som går att utläsa i arbetsdelningen mellan kvinnor och mänsamt vilka skillnader på krav och resurser som upplevs av kvinnor respektive män. Vidare undersöks hur skillnaderna påverkar arbetsplatshälsan.Det empiriska resultatet visar att sociala strukturer, såsom genusordningenoch socialt konstruerade könsroller påverkar uppfattningen om kvinnligt och manligt beteende.Framställningen av kvinnan ger uttryck för de mönster av dagliga aktivitetersom styr vårt sociala arrangemang.Därmed påverkas uppfattningarna av krav och resurser, de kvantitativa kraven är de mest framträdande och då framförallt hos de kvinnliga respondenterna. De har fler underställda och förväntas varamer känslomässigt involverade. Det i sin tur påverkar den arbetsplatsrelaterade hälsan, tre av fyra kvinnliga respondenter har varit sjukskrivna på grund av stress under sin tid som mellanchef. Genomgående uppmärksammas olikafokus hos de manliga och kvinnliga respondenterna,kvinnornas fokus ligger på mjuka värden i större utsträckning.I jämförelse mellan de kvinnliga och manliga respondenterna går det att utläsa att kraven är större på kvinnorna, kontrollen en aning mindre och det sociala stödet inte lika omfattande. / In anexamination ofwomen’s and men’s work conditions it appears thattoo high demands and limited resources contribute to poorer mentaland physical health. However, the state of knowledge concerning specifically women and med in specificindustries is relatively unclear. It can relateto the fact that individual studies do not study the relationship between requirements and resources and health separately for women and men.The aim of this study was toexamine social structures and working conditions for women and men, respectively.Toinvestigate differences in women’s and men’s working conditions, seven qualitative interviews were conducted with middle managers in the municipal sector. The differences are understood through av examination of the socialstructures that can be made visible in the division of labor between women and menand howwomen and menexperiencedifferences in demandsand resources. Furthermore,it is investigated how the differences affect workplace health.The empirical resultsshow that social structures, such as the gender order and socially constructed gender roles, influence the perception of female and male behavior. The representation of women expresses the patterns of daily activities that govern our social arrangement.Thus, perceptions are affected by requirements and resources, the quantitative requirements are the most prominent, especially among the female respondents.They have more subordinates and are expected to be more emotionally involved.This in turn affects workplace-related health, three out of four female respondents have been on sick leave due to stress during their time as middle manager.Throughout, different focus is paid to by the male and female respondents, the women's focus is on soft values to a greater extent.In a comparison between the female and male respondents, thedemands are greater on women, the control is slightly less, and the social support is not as extensive.

I denna enkätstudie som genomförts på nitton personer som arbetade inom förskolan, kom det fram att förskolepersonal upplevde att de arbetade utefter upplevda förväntningar där de prioriterade sina kollegors och barnens hälsa framför sin egen. Det kom även fram att några av dem hade svårt att koppla av från sitt arbete när de kom hem och var lediga eller sjuka. Några av informanterna uppgav att de hade svårt att bedriva sina arbeten då de upplevde att deras arbeten hade så många kringliggande arbetsuppgifter som exempelvis att tvätta, diska, montera upp saker och dokumentera men även att det hände så mycket oförberedda saker så att de fick lägga mycket av sin arbetstid på att vara problemlösare istället för att bedriva vad de uttryckte som sitt huvuduppdrag att bedriva pedagogisk undervisning. Många av informanterna uppgav att de arbetade utifrån avsaknaden av känslan att få vara med och påverka sina verksamheter samt avsaknad av KASAM det vill säga upplevelsen av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt arbete och genom svaren kunde detta bidra till ohälsa hos förskolepersonalen.Då studiens syfte varit att se om avsaknaden av att kunna påverka sitt arbete relaterade till ohälsa hos personalen så visade det sig hos informanterna att det till stor del hade ett samband, vilket även annan forskning tidigare påvisat.Nyckelord: / In this survey based on nineteen people working in preschool it emerged that the preschool staff felt that they were working according to perceived expectations where they prioritized the health of their colleagues and children’s health over their own. It also emerged that some of them had difficulty relaxing from their work when they came home and were free or sick. Some of the informants stated that they had difficulty doing their work because they felt that their work had so many related tasks such as washing clothes, washing dishes, assembling things and documenting, but also that so much unprepared things happened that they had to spend a lot of their worktime being problem solvers instead of pursuing what they expressed as their main mission to conduct educational teaching. Many of the informants stated that they worked based on the lack of the feeling of being able to influence their activities as well as the lack of SOC, Sense of Coherence, that is the experience of comprehension, manageability, and meaningfulness in their work and through the answers this could contribute to ill health among preschool staff.Since the aim of this study was to see if the lack of being able to influence their work related to ill health among the staff, it turned out from the informants that it was largely related, as other research has previously shown.

Bakgrund: Digitaliseringen har ökat snabbt de sista åren, vilket ställer krav på flexibilitet och anpassningsförmåga. Psykisk ohälsa som ångest, depression och utmattning har under senare år blivit den vanligaste orsak till sjukfrånvaro i Sverige och det leder ofta till långa sjukskrivningar. Anställdas hälsa kan främjas av företagen genom att erbjudas olika hälsospecifika program, aktiviteter och åtgärder samt genom att bilda en väl fungerande arbetsorganisation som är fördelaktig för produktivitet, välbefinnande och hälsa. Syfte: Att undersöka medarbetares upplevelser av att använda sig av en mobil applikation, GOOZO, som är inspirerad av gamifiering, för att främja den arbetsrelaterade hälsan. Metod: En explorativ fallundersökning med en induktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med HR-personal och medarbetare i en organisation som har implementerat ett digitalt hälso- och personalstrategiskt verktyg. Analys av datan har gjort med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier med tillhörande underkategorier har framkommit. Dessa är individuella motiv för användning, social gemensakp, arbetsgivarens engagemang och appens funktionalitet. Slutsats: Att använda en digital applikation för att främja den arbetsrelaterade hälsan kan vara ett bra sätt att uppmärksamma hälsans betydelse. Gamifiering är också ett bra sätt för att öka den sociala gemenskapen på arbetsplatsen, då aktiviteter med tävlingsinriktning kan engagera medarbetare. Resultat av studien bidrar till att uppfylla de globala målen 3, 8 och 10 i FN:s Agenda 2030. / Background: Digitization has increased rapidly in recent years, which places demands on flexibility and adaptability. Mental illness such as anxiety, depression and fatigue have in recent years become the most common cause of sick leave in Sweden and this often leads to long sick leave. Employees’ health can be promoted by companies by offering various health-specific programs, activities and measures and by forming a well-functioning work organization that is beneficial to productivity, well-being and health. Purpose: To investigate employees' experiences of using a mobile health application, GOOZO, as inspired by gamification, to promote work-related health. Method: An exploratory case study with an inductive approach. Nine semi-structured interviews were conducted with HR staff and employees at an organization that has implemented a digital health and personnel strategic tool. Analysis of the data has been done with a qualitative content analysis. Result: Four categories with associated subcategories have emerged. These are individual motives for use, social co-operation, the employee's commitment and the application’s functionality. Conclusion: Using a digital application to promote work-related health can be a good way to draw attention to the importance of health. Gamification is also an incentive to increase the social coherence at the workplace, as activities with a competition focus can engage employees. The results of the study contribute to meeting the global Goals 3, 8 and 10 of the UN Agenda 2030.

Bakgrund: På grund av psykiatriska diagnoser ökar den arbetsrelaterade ohälsan. Genom att arbeta förebyggande och främjande på arbetsplatsen, kan den arbetsrelaterade hälsan stärkas och utvecklas. Med tanke på att ett hälsofrämjande fokus har stark koppling till arbetseffektivitet, behöver detta hälsoarbete framhävas. Av bakgrund till att flyktingströmmen 2015 resulterade i en hög arbetsbelastning för integrationsarbetare, fann denna studie ett intresse av att studera hälsofrämjande inslag på en kommunal mottagningsenhet för nyanlända. Syfte: Att studera om de anställda på en mottagningsenhet för nyanlända upplevde hälsofrämjande faktorer på sin arbetsplats. Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Intervjuer på nio heltidsanställda fick representera resultatet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Arbetsuppgifter, social gemenskap, möjlighet till delaktighet, kompetensutveckling, ledarskap samt dagliga hälsofrämjande aktiviteter på arbetstid visade sig vara betydande hälsofrämjande faktorer på arbetsplatsen. Konklusion: Faktorerna genomsyrade en hälsofrämjande karaktär eftersom de kunde kopplas till känsla av sammanhang, savoring och empowerment. Det konkluderades att upprätthållandet av faktorerna är viktigt, med tanke på att de kan påverka de anställdas hälsa positivt. Fortsättningsvis är det av stor vikt att de här faktorerna stärks och upprätthålls för att möjliggöra ett gott integrationsarbete. / Background: Work related illness is based on the growth of psychiatric diagnosis. By working preventive and promotive in the workplace, the work related health can be strengthened and developed. Given that workplace health promotion has a strong link to work effectiveness, this health work needs to be emphasized. Due to the fact that the 2015 refugee flow resulted in a high workload for integration workers, this study found an interest in studying health promotion features at a municipal receiving unit for new arrivals. Purpose: To study whether employees on a receiving unit for new arrivals experienced health promotive factors at their workplace. Method: The study was implemented by using a qualitative method. Interviews of nine fulltime employees represented the results. The interviews were transcribed and analyzed with a content analysis. Results: Work task, social community, opportunity for participation, capacity building, leadership and daily health promotion activities at work time was proven to be substantial health promoting factors at the workplace. Conclusion: Because of the linkage to sence of coherence, savoring and empowerment, the activities were related as health promotive factors. The factors are important given that they can positively improve employee health. Henceforth it is vital that these factors can be strengthened and maintained to promote integration work.

The purpose of this qualitative master thesis is to investigate the cultural activity experiencesof employees and their meaning for well-being and work satisfaction. The method used inthis study was thematic analysis. The data collection was conducted through eightsemi-structured interviews with employees in a municipal department that participated incultural activities organized by their employer as a part of their ordinary work tasks. In theresult three main themes emerged with appurtenant sub-themes: The experience of increasedsocial interaction in the workplace (Promoting fellowship and cohesion in the workplace,New and deepened relationships with colleagues, and Conversations and discussions withcolleagues), The experience of a changed view of the workplace (Feeling appreciated by theemployer, The experience that cultural activities benefit the workplace, and The experience ofhow the cultural activities have been arranged), and The experience that cultural activitieslead to benefits for the individual (Something out of the ordinary and Enriching for theindividual). The main themes, together with their sub-themes, describe how the culturalactivities have been perceived to have affected social relations, increased well-being in theworkplace and enriched the individuals. The results are largely in line with previous researchand can be linked to established theories. All together, from what has emerged in the resultsand previous research the conclusion can be drawn that cultural activities could be used inwork-life to promote the individuals well-being and job satisfaction. / Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att undersöka anställdas upplevelser avkulturaktiviteter som arrangerats av arbetsgivaren och deras eventuella betydelse förvälbefinnande och arbetstillfredsställelse. Metoden som användes i studien var tematiskanalys. Datainsamlingen skedde genom åtta semistrukturerade intervjuer med anställda vid enkommunförvaltning som haft deltagande i kulturaktiviteter organiserade av arbetsgivarensom en del av sina arbetsuppgifter. I resultatet utkristalliserades tre huvudteman medtillhörande underteman: Upplevelsen av en ökad social interaktion på arbetsplatsen(Främjande av gemenskap och sammanhållning på arbetsplatsen, Nya och fördjupaderelationer med kollegor, och Samtal och diskussion med kollegor), Upplevelsen av enförändrad syn på arbetsplatsen (Att känna sig uppskattad av arbetsgivaren, Upplevelsen avatt kulturaktiviteterna gynnar arbetsplatsen, och Upplevelsen av hur kulturaktiviteterna harorganiserats), och Upplevelsen av att kulturaktiviteterna leder till fördelar för individen(Någonting utöver det vanliga för individen, och Berikande för individen). Huvudtemanabeskriver tillsammans med sina underteman hur kulturaktiviteterna upplevs ha påverkatsociala relationer, ökat trivseln på arbetsplatsen samt varit utvecklande för medarbetarna somindivider. Resultatet går till stor del i linje med tidigare forskning och kan kopplas tilletablerade psykologiska teorier. Sammantaget dras slutsatsen utifrån vad som framkommit iresultatet och tidigare forskning att kulturaktiviteter skulle kunna användas inom arbetslivetför att främja individens välbefinnande och trivsel på arbetet.