Regeringen vill lägga mer vikt på att stärka möjligheten till kultur och social delaktighet. De belyser vikten av att skapa trygghet och att minska isolering inom grupper som till exempel långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Kulturaktiviteter som konst, film, musik och teater har bevisats ha en positiv effekt på hälsan genom bland annat ökad social funktion, ökad livskraft och ökad fysisk hälsa. Det avser både att delta i samt att uppleva utan att delta i kulturen. Syftet med denna studie var att undersöka om kulturaktiviteter kan påvisa en skillnad i återgång till arbete och psykisk ohälsa hos långtidssjukskrivna personer med psykisk ohälsa, samt undersöka vilken påverkan egna förväntningar har på återgång till arbete. Det insamlade materialet kom från enkätdata ur projektet Kultur och hälsa, genomförd av landstingets enhet Kompetenscentrum för hälsa i Västerås stad. Resultatet visade att andelen som åter var i arbete efter deltagande i kulturaktiviteter hade ökat och den psykiska hälsan hade förbättrats, men inga statistiska samband kan fastställas i denna studie. Mer forskning behövs inom området kultur som hjälp för återgång till arbete efter långtidssjukskrivning. / The government wants to put more emphasis on strengthening the ability to culture and social participation. They highlight the need to provide security and to reduce the isolation of groups such as long-term sickness and unemployed. Cultural activities such as art, film, music and theater have proven to have a positive effect on health by, improved social functioning, increased vitality and physical health. It refers both to participation in and to experience without participating in culture. The aim of this study was to investigate whether cultural activities may effect in a difference in the return to work and mental illness among long-term sick people with mental health problems, and investigate the impact of their own expectations on return to work. The collected material was taken from the project Culture and Health, made ​​by Department of public health, Västmanland County council in Västerås. The results showed that the proportion of who was back in work after participating in cultural activities had increased and mental health had improved, but no statistical link could be established in this study. More research is needed in the area about if culture help people to return to work after long term sickness.

Background: There are future challenges for public health and health care in meeting the needs of a growing and ageing population. Today there are evidence of how arts can contribute to health development and of the connections between arts, health, treating and rehabilitating measures. To be able to meet the future challenges there is a need for new methods, perspectives and views about how to stay healthy, enjoy our existence and for wellbeing. Health care has an important role in rehabilitation through the broad contact with the population. The background of the essay is the pilot project Arts on Prescription that was carried out in order to try a new way of rehabilitation with arts as a factor. The concepts, the results and the discussion from the project connect the pathogenic perspective with the salutogenic perspective. Purpose: The purpose of the study is to examinate possibilities and obstacles to use arts as a part of a complementary method of rehabilitation in primary care. Method: The study is qualitative, and the empirical material is interviews with five individuals responsible for rehabilitation in primary care and a pilot interview. The method is based on a descriptive, ideation approach with a reflexive frame. Results: In the result appear a complex of possibilities and obstacles of using arts in primary care. Possibilities are formed by knowledge, understanding and scientific proof of arts intrinsic possibilities to promote health. Obstacles are formed by historical, economical, organizational and personal connections. Conclusion: The possibilities and obstacles of the study together constitute various dilemmas. The conclusion is that arts advantageously can be used in a number of ways in primary care (and other areas) to promote health, but with account taken to organizational, valuable and normative fields. / Bakgrund: Folkhälsoarbetet och hälso- och sjukvården står inför framtida utmaningar meatt kunna möta hälso- och vårdbehovet hos en både växande och åldrande befolkning. Definns idag forskning som visar att kultur kan bidra till hälsoutveckling och att det finns samband mellan kultur, hälsa och behandlande och rehabiliterande åtgärder. För att möta framtida utmaningarna krävs nya metoder, perspektiv och synsätt på hur vi ska hålla oss friska, trivas med tillvaron och uppleva välbefinnande. Primärvården har en viktig roll inorehabilitering genom sin breda kontakt med befolkningen. Bakgrund till uppsatsen är Kulpå Recept som genomfördes som pilotprojekt i ett försök att testa en annorlunda rehabilitemed kultur som påverkansfaktor.  Konceptet, resultaten och resonemangen kopplar ihop depatogena och de salutogena perspektiven. Syfte: Syftet med studien är att undersöka möjligheter och hinder att använda konst och kultur som komplementär rehabiliterande metod inom primärvården. Metod: Undersökningen är kvalitativ där det empiriska materialet utgörs av intervjuer mefem personer som är ansvariga för rehabilitering inom primärvården och en pilotintervju. Metoden utgörs av en deskriptiv, idéskapande ansats med en reflexiv ram. Resultat: I resultatet framträder ett komplex av möjligheter och hinder för att använda kooch kultur inom primärvården. Möjligheterna utgörs av kunskap, förståelse och vetenskapförankring i konst och kulturaktiviteters inneboende möjligheter att främja hälsa. Hinder utgörs av historiska, ekonomiska, organisatoriska och personliga sammanhang. Slutsats: De möjligheter och hinder studien påvisar utgör tillsammans olika dilemman. Slutsats är att konst och kultur med fördel kan användas på olika sätt inom primärvården andra områden) för att verka hälsofrämjande, men att det finns organisatoriska, värdemäsoch normativa områden som måste beaktas.

Cultural activities have in recent years started to be acknowledged in health promotion. The concept can include a various kind of activities such as dance, art, and theatre. Läget is a project which has junior high school- and high school students as a target group and the project use cultural activities to illustrate health issues of young people in Västmanlands County. The health issues that are contained within the project is based on data from the survey Liv och Hälsa Ung which is responded by junior high students in 7th and 9th grade and high school students in 2 grade. Liv och Hälsa Ung is carried out every third year in Västmanlands County. The aim of this study was to examine the experiences of participants of the project in terms of their participation and whether their participation gained knowledge about health. Furthermore the study aimed to inquire their thoughts about the project as a method for illuminating health issues. A qualitative approach was used and four participants who had been involved in the art exhibition in the project were interviewed.  The material from the interviews were analysed using a manifest content analysis. The result showed that high school students experienced that the projected had been satisfying working with and that their knowledge in health issues had increased. They also considered the art exhibition in Läget as a suitable method for mediating knowledge about health. The theoretical framework of the study were empowerment and health literary. The result of this study can be useful for gaining knowledge about how a project in art can be related to health among high school students. / På senare år har kulturaktiviteter börjat att erkännas allt mer i det hälsofrämjande arbetet. Kulturaktivitet är ett vidsträckt begrepp som bland annat kan innefatta dans, konst, och teater för att ge några exempel. Projektet Läget tillämpar kultur i olika uttrycksformer för att uppmärksamma hälsofrågor och har högstadie- och gymnasieelever som sin målgrupp. Hälsofrågorna som lyfts fram i projektet har sin grund från enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung. Det är en enkätstudie som genomförs i Västmanlands län var tredje år och besvaras av elever i årskurs sju och nio samt årskurs 2 på gymnasiet. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieungdomars upplevelser av att delta i projektet och om de ansåg att projektet ökat deras kunskaper i hälsofrågor. Vidare undersöktes deras tankar om projektet som metod för att uppmärksamma hälsofrågor. Studiens metod var kvalitativ och datainsamlingen genomfördes genom intervjuer med fyra personer som varit delaktiga i projektets konstutställning. Intervjumaterialet analyserades sedan genom en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att gymnasieungdomarna upplevde att projektet varit tillfredsställande att arbeta med och att de fått ökade kunskaper i hälsofrågor. Lägets delprojekt om konst ansågs även vara en bra metod för att förmedla kunskap om hälsa. Det teoretiska perspektivet i studien är teorierna empowerment och health literacy. Resultatet av studien kan bidra till att få kunskap om hur ett projekt om konst kan relateras till hälsa hos gymnasieelever.

I Stockholm pratades det om klubbdöden under 2019 eftersom flera högljudda kulturaktiviteter behövt stänga i innerstaden. Den huvudsakliga anledningen var konflikter mellan boende och kulturaktiviteter om bullerstörningar som naturligt uppstår när människor ska bo, verka och leva i en tät blandstadsmiljö. I Slakthusområdet ska denna problematik bemötas för att bli en nöjes- och evenemangsknutpunkt tillsammans med höga målsättningar om bostadsbyggande i blandstad. Den tidigare forskningen visar på att god ljudmiljö är mer komplext än endast reduceringen av önskade ljud utefter mätbara decibel. I Kulturkvarteren möts förståelsen av god ljudmiljö och blandstaden vid planeringen av högljudda kulturaktiviteter och utgör därför fallet i denna studie. I form av en kvalitativ innehållsanalys studerades planeringens förutsättningar, intentioner och åtgärder för att svara på om god ljudmiljö och blandstad är förenligt vid planeringen av högljudda kulturaktiviteter. För att studera det tillämpades teorin om ljud som en resurs och ljud som oönskat buller tillsammans med teorier om vad som utgör blandstaden. Dokumentstudier innefattade Slakthusområdets planprogram och Kulturkvarterens olika plandokument. Övergripande dokument från myndigheter studerades också för att skapa en större förståelse för planeringens förutsättningar. Intervjuer utförde med en planarkitekt, miljöutredare, nationell bullersamordnare, jurist och akustiker på Boverket, Naturvårdsverket, Miljöförvaltningen och Stockholms stad. Resultaten visar på att, i Kulturkvarteren, har ett defensivt förhållningssätt utgåtts ifrån där kulturaktiviteters ljudnivåer begränsas för att möjliggöra blandstadskvaliteteter. Möjliggörandet av en större variation i funktioner, människor och aktiviteter på den lilla skalan underbygger planeringens intentioner och åtgärder för en ljudmiljö där ljudkällor ska vara i balans med varandra för att inte maskera andra ljud. Bostadens riktvärden för ljud är den centrala faktorn i förutsättningarna för ljudmiljön i blandstaden och planeringens intentioner för den urbana ljudmiljön kunde därför ses som en funktion av bulleråtgärder snarare än direkta intentioner och åtgärder. Planeringen av kulturaktiviteter innebar därför inte en god ljudmiljö där högre kulturella ljud konsolideras i blandstadsmiljön utefter ljudets mening och sociokulturella kontext. Kulturkvarteren som en plats där högre kulturellt ljud görs möjligare, i högre grad, än i resten av innerstaden kunde därför ifrågasättas. Förenligheten i god ljudmiljö och blandstad vid planeringen av högljudda kulturaktivitet i Kulturkvarteren är hög i många aspekter. Högre ljudnivåer i lokaler möjliggörs och en god ljudmiljö utomhus och i bostäder säkerställs baserat på effekten på människors fysiologiska hälsa. Det förutsätter däremot en förståelse av god ljudmiljö som tystare där högre ljud, oberoende av dess subjektiva uppskattning, ska reduceras eller kontrolleras. Förenligheten i god ljudmiljö och blandstad är därför kontextuell. Högre ljudnivåer som en resurs kan innebär goda ljudkvaliteter utifrån platsens sociokulturella aspekt och ljudets mening men det är mindre förenligt med blandstaden på grund av riktvärdenas tillämpning men även planeringen intentioner för blandstadskvaliteter på den lilla skalan. Möjliggörandet av högre kulturljud i Kulturkvarteren innebar en reglering som säkerställer att riktvärden inte överstigs och inte att högre ljudnivåer möjliggörs i den urbana miljön. Jag anser därför att god ljudmiljö måste lyftas i bredare mening för att möjliggöra en större variation av ljudmiljöer som kan skapa platser i innerstaden för de kulturaktiviteter som inte ryms under riktvärdenas mätbarhet men som tillför andra goda ljudkvaliteteter. / In Stockholm, there was a discussion about the death of clubs in 2019 due to the closure of several vibrant cultural activities in the city centre. The main reason behind this was conflicts between residents and cultural activities regarding noise disturbances that naturally occur when people live, work, and coexist in a densely populated urban environment. In the Slakthusområdet area, efforts are being made to address this issue and transform it into a hub for entertainment and events, while also setting ambitious goals for mixed-use residential development. Previous research indicates that a good sound environment is more complex than simply reducing the desired sounds based on measurable decibels. In one of Slakthusområdets areas, Kulturkvarteren, the understanding of a good sound environment meets mixed-use urban development when planning for loud cultural activities, thereby making it the case of the study. Using a qualitative content analysis approach, this study examines the conditions, intentions, and measures taken in the planning process to determine whether a good sound environment and mixed-use urban development are compatible when planning for loud cultural activities. To study this, a theoretical framework consisting of sound as a resource and sound as unwanted noise was applied. This was then studied by applying theory regarding what constitutes the mixed-use city. The study involved examining documents such as the Slakthusområdet's master plan and various planning documents related to the Kulturkvarteren. Additionally, overarching documents from relevant authorities were also studied to gain a better understanding of the planning conditions. Interviews were conducted with a planning architect, environmental assessor, national noise coordinator, lawyer, and acoustician from Boverket, Naturvårdsverket, Miljöförvaltningen, and the City of Stockholm.  The findings demonstrate that, in Kulturkvarteren, a defensive approach has been taken, wherein the sound levels of cultural activities are limited to enable mixed-use qualities. Facilitating a greater variety of functions, people, and activities on a small scale supports the intentions and measures of the planning process aimed at achieving a sound environment where sound sources are balanced to avoid masking other sounds. The residential sound standards serve as a pivotal factor in shaping the acoustic conditions in the mixed-use city, and the planning intentions for the urban sound environment can therefore be viewed as a function of noise control rather than direct intentions and measures. Consequently, the planning of cultural activities does not result in a good sound environment where higher cultural sounds are integrated into the mixed-use environment based on the meaning of sound and sociocultural context. Therefore, the notion of the Kulturkvarteren as a place where higher cultural noise levels are enabled compared to the rest of the city could be subject to scrutiny. The compatibility between a good sound environment and mixed-use in the planning of loud cultural activities in Kulturkvarteren is favourable in several aspects. Higher sound levels indoors are made possible, and a favourable sound environment is ensured outdoors and in residential areas based on the impact on people's physiological well-being. However, this presupposes an understanding of a good sound environment as being quieter, where higher sounds, regardless of their subjective appreciation, should be reduced or controlled. Therefore, the compatibility between a good sound environment and mixed-use is context dependent. Higher sound levels, as a resource, may provide favourable sound qualities based on the sociocultural aspect of the location and the meaning of sound. However, it is less compatible with the mixed-use city due to the application of sound standards and the planning intentions for mixed-use qualities on a small scale. The facilitation of higher cultural sounds in the Kulturkvarteren entailed regulation to ensure that sound standards are not exceeded, rather than enabling higher sound levels in the urban environment. Hence, I argue that a broader understanding of a good sound environment is necessary to allow for a greater variety of sound environments that can create spaces in the city centre for cultural activities that fall outside the scope of measurable sound standards but contribute to other favourable sound qualities.

I takt med ett allt hårdare klimat på arbetsmarknaden och ett ökat tryck på individen i arbetslivet har forskningen börjat titta närmare på positiva och hälsofrämjande effekter av kultur- och fritidsrelaterade effekter kopplat till arbetet. Föreliggande kvalitativa studie undersöker upplevelser och erfarenheter av kulturaktiviteter ur ett medarbetarperspektiv inom två större organisationer, samt försöker synliggöra effekter av kultur kopplat till arbetet både för individen och organisationen. Resultatet pekar dels på sociala effekter som känslan av samhörighet och trivsel samt god arbetsmiljö och välbefinnande, kopplade till att delta i kulturaktiviteter tillsammans med sina kolleger och arbetskamrater. Vidare beskrivs effekter genererade mer direkt av själva innehållet i kulturaktiviteter, med betoning på konstnärliga uttrycksformer, som fördjupade tankar och reflektioner, avslappning, kreativitet och ett innovativt klimat. Utifrån både sociala och innehållsmässiga upplevelser och erfarenheter av kultur uppstår olika former av samtal och kommunikation på arbetsplatsen. Kommunikation som kommer att utgöra en central del i de värdeskapande processer som genereras av kultur kopplat till arbetet både för den enskilde individen och organisationen som helhet. Tid framstår också som en avgörande faktor för hur kulturaktiviteter förmedlas och når ut till den enskilde medarbetaren inom organisationen. Här pekar resultatet på värdet av att organisationen erbjuder ett brett spektrum av kulturrelaterade aktiviteter, både enkla och mer utmanande, i syfte att fånga så många medarbetare som möjligt. / Along with increased strain on the individual in many of today´s work settings the positive impact of cultural activities on health and well-being at work has achieved increased attention among scholars. The present qualitative study focus on experiences from cultural activities from a co-worker´s perspective within two major organizations. It also aims at pointing at effects from culture activities at work both from an individual and organizational perspective. The result indicates social effects such as cohesiveness, positive work environment and well-being from taking part in cultural activities together with colleagues. Furthermore the result points at the mere content of culture activities related to fine arts, as something that generates reflections, detachment, creativity and an innovative approach within the organizational body. As an effect of these two categories of experiences from cultural activities various forms of communication emerge at work. This communication appears to be a central part of the processes that generate different kinds of value from culture for the individual as well as the organization. Time resources also turn out to be crucial to the way employees take part in culture activities related to work. The result emphasizes the value and importance of a broad spectra of cultural-related activities distributed within the organization in order to reach out to everyone of its employees.

The purpose of this qualitative master thesis is to investigate the cultural activity experiencesof employees and their meaning for well-being and work satisfaction. The method used inthis study was thematic analysis. The data collection was conducted through eightsemi-structured interviews with employees in a municipal department that participated incultural activities organized by their employer as a part of their ordinary work tasks. In theresult three main themes emerged with appurtenant sub-themes: The experience of increasedsocial interaction in the workplace (Promoting fellowship and cohesion in the workplace,New and deepened relationships with colleagues, and Conversations and discussions withcolleagues), The experience of a changed view of the workplace (Feeling appreciated by theemployer, The experience that cultural activities benefit the workplace, and The experience ofhow the cultural activities have been arranged), and The experience that cultural activitieslead to benefits for the individual (Something out of the ordinary and Enriching for theindividual). The main themes, together with their sub-themes, describe how the culturalactivities have been perceived to have affected social relations, increased well-being in theworkplace and enriched the individuals. The results are largely in line with previous researchand can be linked to established theories. All together, from what has emerged in the resultsand previous research the conclusion can be drawn that cultural activities could be used inwork-life to promote the individuals well-being and job satisfaction. / Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att undersöka anställdas upplevelser avkulturaktiviteter som arrangerats av arbetsgivaren och deras eventuella betydelse förvälbefinnande och arbetstillfredsställelse. Metoden som användes i studien var tematiskanalys. Datainsamlingen skedde genom åtta semistrukturerade intervjuer med anställda vid enkommunförvaltning som haft deltagande i kulturaktiviteter organiserade av arbetsgivarensom en del av sina arbetsuppgifter. I resultatet utkristalliserades tre huvudteman medtillhörande underteman: Upplevelsen av en ökad social interaktion på arbetsplatsen(Främjande av gemenskap och sammanhållning på arbetsplatsen, Nya och fördjupaderelationer med kollegor, och Samtal och diskussion med kollegor), Upplevelsen av enförändrad syn på arbetsplatsen (Att känna sig uppskattad av arbetsgivaren, Upplevelsen avatt kulturaktiviteterna gynnar arbetsplatsen, och Upplevelsen av hur kulturaktiviteterna harorganiserats), och Upplevelsen av att kulturaktiviteterna leder till fördelar för individen(Någonting utöver det vanliga för individen, och Berikande för individen). Huvudtemanabeskriver tillsammans med sina underteman hur kulturaktiviteterna upplevs ha påverkatsociala relationer, ökat trivseln på arbetsplatsen samt varit utvecklande för medarbetarna somindivider. Resultatet går till stor del i linje med tidigare forskning och kan kopplas tilletablerade psykologiska teorier. Sammantaget dras slutsatsen utifrån vad som framkommit iresultatet och tidigare forskning att kulturaktiviteter skulle kunna användas inom arbetslivetför att främja individens välbefinnande och trivsel på arbetet.