Inledning: I den här studien lyfts fem ungdomars röst fram kring hur deras upplevelse av kontakten med socialtjänsten sett ut. En utredning inom socialtjänsten innebär att en yttre kontrollinsats kommer in i ens eget och ens familjs liv vilket kan uppfattas som en förlust av kontroll och integritetskränkande. Att ungdomar befinner sig i en än större beroendeställning jämfört med vuxna gentemot myndigheter är ett faktum. Syftet med undersökningen är att utforska ungdomars upplevelser (12-18 år) efter en barnavårdsutredning. Frågeställning: Hur beskriver ungdomar sina upplevelser efter en barnavårdsutredning? Metod: I denna kvalitativa studie har fem ungdomar intervjuats. Data har sedan transkriberats och analyserats i ljuset av det teoretiska perspektiv som KASAM innebär. Resultat: Samtliga ungdomar i studien berättar om en känsla av maktlöshet och osäkerhet kring sina egna rättigheter och möjligheter att vara delaktiga i utredningsprocessen. De beskriver en bristande tilltro till att eventuella beslut som fattas kan påverkas av dom själva om de uttrycker sina tankar kring behov av hjälp. Samtidigt som en tydlig önskan finns hos ungdomarna om att få hjälp och kunna påverka situationen. Diskussion: Intervjuerna med ungdomarna genomsyras av deras önskan om att få göra sin röst hörd, att få vara med och påverka sin egen livssituation. För att den sociala barnavården i Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas och förbättras behöver barn och ungdomars ställning stärkas och ytterligare belysas. / Introduction: In this study the voice of five young people are highlighted regarding their experience being in contact with the social services. An investigation by the social services means that an external control comes into the individuals life and the familys life, which may be perceived as a loss of control and intrusive. That young people are in even greater dependence compared to adults with authorities is a fact. The purpose of the study is to explore the experiences of young people (12-18 years) after a child protection investigation. Question: How does young people describe their experiences after a child protection investigation? Method: In this qualitative study, five young people were interviewed. Data is transcribed and analyzed in the light of the theoretical perspective that SOC means. Result: All the young people in the study talks about a feeling of powerlessness and uncertainty about their rights and opportunities to be involved in the investigation process. They describe a lack of confidence that decisions can be influenced by themselves if they express their thoughts about the need for help. They have a clear desire to get help and be able to influence the situation. Discussion: The interviews with the youths are permeated by their desire to make their voice heard, to be involved and influence their own situation. For social services for children in Sweden to be able to continue evolve and improve, children and young peoples position needs to be strengthened and further illuminated.

Användandet av empati i socialt arbete med barn och unga spelar en essentiell roll och beskrivs i tidigare forskning som en nyckelkomponent för att skapa meningsfulla klientrelationer. Dock finns en baksida med användandet av empati, vilket framträder i fenomen som empatitrötthet, sekundär traumatisering och utbrändhet. Forskningen på ämnet förbiser ofta socialarbetare inom HVB-verksamhet som yrkesgrupp, vilket gör att deras upplevelser inte utforskas i samma utsträckning som socialarbetare på myndighet. Denna studie syftar till att undersöka hur olika sätt att hantera empati påverkar känslan av sammanhang och meningsfullhet i det sociala arbetet med barn och ungdomar inom HVB-verksamhet, samt vilka svårigheter och möjligheter som uppstår genom användningen av empati. Studien utgår från den teoretiska modellen KASAM och dess huvudbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Studien tillämpar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer från tio stycken socialarbetare inom HVB-verksamhet. Genom tematisk analys identifierades tre huvudteman: (1) att använda och uttrycka empati i arbetet, (2) hantering av känslor i klientmöten och (3) svårigheter med att hantera empatin på ett meningsfullt sätt i klientmöten. Resultatet visar att användningen av empati påverkar känslan av sammanhang och meningsfullhet på olika sätt beroende på hur empatin används, hanteras och begripliggörs. Att skapa balans i användandet av empati ansågs centralt av samtliga respondenter. Flertalet beskrev att när de var nya i yrkesrollen saknade de förmågan att balansera och kontrollera sitt användande av empati, vilket gjorde att arbetet upplevdes mer psykiskt påfrestande. För att empati ska bidra till meningsfulla relationer och vara en resurs i klientmöten, krävs att socialarbetare kan hantera och begripliggöra sina egna känslor i mötet med klienterna. Intervjupersonerna gjorde detta genom att reflektera och ventilera med kollegor, skapa tid för en meningsfull fritid samt sätta gränser för sin empati. Dessa faktorer var avgörande för att skapa en känsla av sammanhang och samtidigt skydda mot empatitrötthet eller utbrändhet. / The use of empathy in social work with children and young people is essential and described in previous research as a key component for creating meaningful client relationships. However, there is a downside to the use of empathy, manifesting in phenomena such as compassion fatigue, secondary traumatic stress, and burnout. Research often overlooks social workers within residential care homes (HVB) as a professional group, resulting in their experiences not being explored to the same extent as those of social workers in public agencies. This study examines how different ways of managing empathy affect the sense of coherence and meaningfulness in social work with children and adolescents within HVB and the difficulties and opportunities that arise from the use of empathy. The study is based on the theoretical model of Sense of Coherence (SOC) and its main concepts: comprehensibility, manageability, and meaningfulness. The study employs a qualitative approach with semi-structured interviews from ten social workers within HVB. Through thematic analysis, three main themes were identified: (1) using and expressing empathy in work, (2) managing emotions in client meetings, and (3) difficulties in managing empathy in a meaningful way in client meetings. The results show that using empathy affects the sense of coherence and meaningfulness differently depending on how empathy is used, managed, and understood. Creating balance in their use of empathy was considered central by all respondents. Many described that when they were new to the profession, they lacked the ability to balance and control their empathy, making the work more mentally demanding. For empathy to contribute to meaningful relationships and be a resource in client meetings, social workers need to manage and understand their own emotions when interacting with clients. The respondents achieved this by reflecting and discussing with colleagues, making time for meaningful leisure activities, and setting boundaries for their empathy. These factors were crucial for creating a sense of coherence while also protecting against compassion fatigue or burnout.

In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused women. The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power. The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for protected women. / I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor. Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen. Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer, riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar främst för skyddade kvinnor.

In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused women. The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power. The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for protected women. / I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor. Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen. Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer, riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar främst för skyddade kvinnor.

I Sverige ökade sjukskrivningarna relaterade till psykisk ohälsa med 129 % mellan 2011 och 2017, Dalarnas län hade högst andel. Kvinnor står för majoriteten av sjukskrivningarna, detta gäller främst kvinnor anställda inom offentlig sektor. Syftet med undersökningen var att beskriva enhetschefers erfarenheter av vilka faktorer som kan bidra till att förebygga eller förkorta en sjukskrivning hos baspersonal inom socialtjänsten relaterad till psykisk ohälsa. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Den empiriska datan analyserades med tematisk analys, kopplades till tidigare forskning och till de teoretiska perspektiven genus och KASAM. Socionomer besitter ofta ledande roller inom offentlig sektor. Forskning kring faktorer som förebygger psykisk ohälsa samt faktorer som underlättar återgång i arbete ses därför som nödvändiga. Våra slutsatser visar betydelsen av ett öppet klimat, delaktighet, tidiga insatser, tydligt ledarskap och ett behov av mer utbildning kring psykisk ohälsa. / In Sweden, absence from work related to mental health issues rose with 129 % between 2011 and 2017. Dalarna county reported the highest increase. The majority of absence was that of women, specifically women working within the public sector. The aim of the study was to describe heads of departments experiences of which factors may prevent or shorten absence of work related to mental health issues among personnel within social service. A qualitative study with semistructured interviews was completed. The empirical data was analysed using a thematic analysis method and then related to pre-existing studies and the theoretical perspectives gender and SOC. Bachelors of social work often hold leading positions within the public sector. Studies concerning factors of importance for preventing mental health issues and factors of importance for easing a return to work are viewed as a necessity. The conclusion of our study shows the importance of a open work climate, participation, early efforts, distinct leadership, and a need of further education concerning mental health.

<p>The “good girl” is today an accepted and widespread notion. It is delimited to young girls and women who are characterised to be, for example, ambitious, high performing, working too much and risks developing mental illnesses. In today’s society women are assumed to pursue their career alongside maintaining the main responsibility for the household and family. The overarching purpose of this study has been – via a hermeneutic approach and based on the theory of symbolic interactionism – to elucidate and contribute knowledge to the social role of being a “good girl” and the associated implications for a woman’s identity and career. The aim has moreover been to address the differences between the two groups of respondents: women born in the 1980s and women born in the 1960s.The study is based on six individual semi structured interviews and two group interviews. The purpose is to gain a deeper understanding of and, thereby, a better interpretation of the phenomena of “good girls”. The interviews were conducted on a sample suited to the purpose, where the younger group of respondents will have studied at least three years at the university before graduating. The older groups of respondents have studied at least four years at an academic level before taking up employment. The results show that all respondents are characterised by ambitious identities, which create conflicts between, on the one hand, how they perceive themselves and, on the one hand, how others expect them to act.</p>

The “good girl” is today an accepted and widespread notion. It is delimited to young girls and women who are characterised to be, for example, ambitious, high performing, working too much and risks developing mental illnesses. In today’s society women are assumed to pursue their career alongside maintaining the main responsibility for the household and family. The overarching purpose of this study has been – via a hermeneutic approach and based on the theory of symbolic interactionism – to elucidate and contribute knowledge to the social role of being a “good girl” and the associated implications for a woman’s identity and career. The aim has moreover been to address the differences between the two groups of respondents: women born in the 1980s and women born in the 1960s.The study is based on six individual semi structured interviews and two group interviews. The purpose is to gain a deeper understanding of and, thereby, a better interpretation of the phenomena of “good girls”. The interviews were conducted on a sample suited to the purpose, where the younger group of respondents will have studied at least three years at the university before graduating. The older groups of respondents have studied at least four years at an academic level before taking up employment. The results show that all respondents are characterised by ambitious identities, which create conflicts between, on the one hand, how they perceive themselves and, on the one hand, how others expect them to act.

I denna enkätstudie som genomförts på nitton personer som arbetade inom förskolan, kom det fram att förskolepersonal upplevde att de arbetade utefter upplevda förväntningar där de prioriterade sina kollegors och barnens hälsa framför sin egen. Det kom även fram att några av dem hade svårt att koppla av från sitt arbete när de kom hem och var lediga eller sjuka. Några av informanterna uppgav att de hade svårt att bedriva sina arbeten då de upplevde att deras arbeten hade så många kringliggande arbetsuppgifter som exempelvis att tvätta, diska, montera upp saker och dokumentera men även att det hände så mycket oförberedda saker så att de fick lägga mycket av sin arbetstid på att vara problemlösare istället för att bedriva vad de uttryckte som sitt huvuduppdrag att bedriva pedagogisk undervisning. Många av informanterna uppgav att de arbetade utifrån avsaknaden av känslan att få vara med och påverka sina verksamheter samt avsaknad av KASAM det vill säga upplevelsen av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt arbete och genom svaren kunde detta bidra till ohälsa hos förskolepersonalen.Då studiens syfte varit att se om avsaknaden av att kunna påverka sitt arbete relaterade till ohälsa hos personalen så visade det sig hos informanterna att det till stor del hade ett samband, vilket även annan forskning tidigare påvisat.Nyckelord: / In this survey based on nineteen people working in preschool it emerged that the preschool staff felt that they were working according to perceived expectations where they prioritized the health of their colleagues and children’s health over their own. It also emerged that some of them had difficulty relaxing from their work when they came home and were free or sick. Some of the informants stated that they had difficulty doing their work because they felt that their work had so many related tasks such as washing clothes, washing dishes, assembling things and documenting, but also that so much unprepared things happened that they had to spend a lot of their worktime being problem solvers instead of pursuing what they expressed as their main mission to conduct educational teaching. Many of the informants stated that they worked based on the lack of the feeling of being able to influence their activities as well as the lack of SOC, Sense of Coherence, that is the experience of comprehension, manageability, and meaningfulness in their work and through the answers this could contribute to ill health among preschool staff.Since the aim of this study was to see if the lack of being able to influence their work related to ill health among the staff, it turned out from the informants that it was largely related, as other research has previously shown.

Vår studie är inom det fritidspedagogiska området och syftet är att undersöka fritidshemslärares syn på om det finns ett samband mellan sina relationer till eleverna och deras välbefinnande. Tidigare forskning visar på att det finns ett samband mellan goda relationer och elevernas välbefinnande. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex behöriga lärare i fritidshem från tre olika skolor i Stockholmsområdet för att ta reda på hur de konkret arbetar med elevernas välbefinnande och deras syn på relationer. Intervjuerna har varit kvalitativa med hög grad av strukturering. Undersökningen visade att fritidshemslärarna ser ett samband mellan det relationsskapande arbetet och elevernas välbefinnande men att de upplever elevgruppernas storlek som en utmaning, som påverkar arbetet med relationerna. Därefter har resultatet analyserats utifrån Antonovskys teori KASAM, känsla av sammanhang, som innehåller tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Avslutningsvis diskuteras studien i förhållande till tidigare forskning, vald metod, förslag till fortsatt forskning samt hur studien kan bidra till professionsutvecklingen. / Our study is within the field of leisure education and the purpose of our study is to investigate educare centre teachers' views on whether there is a connection between their relationships with the students and students’ wellbeing. Previous research shows that there is a connection between good teacher-student relationships and students' wellbeing. To collect answers to our inquiries we have interviewed six certificated teachers in Swedish School age educare centre from three different schools in the Stockholm area, and examine how they concretely work with the students' wellbeing and educare centre teachers’ views on relationships. The study isqualitative and based on structured interviews. The research showed that the educare centreteachers see a connection between the work in relationship-building and the students' wellbeing. However, the results casted, challenges for large student groups and how it affects the work in relationship buildings. Subsequently, the result has been analyzed based on Antonovsky's theory SoC, sense of coherence, which includes three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Finally, the study is discussed in relation to previous research, chosen method, proposals for continued research and how the study can contribute to professional development.

Bakgrund: År 2020 rapporteras det globalt 604 000 nya fall av livmoderhalscancer. I 90% av fallen skedde dessa i låg- eller medelinkomstländer. Den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer är infektion med HPV-virus som är en sexuellt överförbar infektion. Behandlingen vid livmoderhalscancer är kirurgi, cytostatika, strålbehandling och kombinerad behandling med cytostatika och strålning. En god hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och en fundamental del av människans generella hälsa är sexuell hälsa. Syftet: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av sexuell hälsa vid diagnostiserad livmoderhalscancer. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt med induktivt förhållningssätt där 14 artiklar har analyserats enligt analys av Friberg i fem steg. Resultat: Huvudkategorierna som framträdde var sexuellt lidande med underkategorierna sexuell hälsa relaterat till fysiska besvär och sexuell hälsa relaterat till psykiska besvär. Andra huvudkategorin är sexuellt välbefinnande med underkategorierna sexuellt intresse och stöd av vården. Slutsats: Livmoderhalscancern påverkade välbefinnandet och sexuella hälsan för kvinnor på ett negativt sätt. Resultatet visade att kvinnors självkänsla och kroppsbild förändrades med livmoderhalscancern och behandlingen och att fysiska symtom gjorde att kvinnorna upplevde en förändrad sexualitet. I de fall där kvinnorna upplevde en förbättrad sexuell hälsa och kunde återgå till ett fungerande sexliv hade partnern ett stöttande förhållningssätt och sjukvården hade försett dem med information och kunskap. / Background: In 2020, 604 000 new cases of cervical cancer were reported globally. 90% of these cases took place in low- or middle-income countries. The most common cause of cervical cancer is infection with the HPV virus, which is a sexually transmitted infection. The treatment for cervical cancer is surgery, cytostatics, radiotherapy as well as combined treatment with cytostatics and radiation. Satisfactory health is a basic human right and a fundamental part of a person's general health is their sexual health. Aim: The aim was to describe women’s experience of sexual health when diagnosed with cervical cancer. Method: The study is a qualitative literature review with an inductive approach where 14 articles have been analyzed according to analysis by Friberg in five steps. Result: The main categories that emerged were sexual suffering with the subcategories sexual health related to physical problems and sexual health related to psychological problems and the main category sexual well-being with the subcategories sexual interest and support from caregivers. Conclusion: Cervical cancer affected quality of life and sexual health of women in a negative way. The results showed that women's self-esteem and body image changed with cervical cancer and treatment and that physical symptoms caused the women to experience a changed sexuality. In cases where women experienced improved sexual health and were able to return to a functioning sex life, their partners had a supportive approach and health care had provided them with information and knowledge.