Under hösten 2015 har fler människor än någonsin sökt asyl i Sverige utifrån en av de svåraste flyktingsituationerna sedan andra världskriget. Socialstyrelsen visar genom jämförelser i hälsa på vikten av att människor integreras när de kommer till Sverige eftersom det påverkar deras hälsa. Kommuner i Sverige har ett stor ansvar för det integrationsarbete som sker i Sverige. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en mindre kommun arbetar med integration av nyanlända flyktingar. Jag har utgått från fyra frågeställningar: Vilket synsätt har kommunen på integration? Hur arbetar kommunen med integration? Vilka synsätt har de anställda i kommunen på integration? Har personalen inom kommunen kunskap om olika kulturer och finns det behov av vidareutbildning? Data till min studie har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio personer som arbetar med integration i den undersökta kommunen. I analysen av min studie har jag utgått från Antonovskys teori KASAM -känsla av sammanhang. Resultat av studien visar att kommunen saknar dokument för sitt integrationsarbete och att personalen har olika synsätt på integration, vilket påverkar deras sätt att arbeta med integration. Vilket leder till slutsatsen att kommunens synsätt på integration är av stor vikt då kommunens integrationsarbete utformas utifrån detta och därmed hur den nyanlände bemöts. Men där det också går att se att personalens synsätt på integration påverkar integrationsarbetet. Därför är det viktigt att kommunen arbetar med förståelsen av begreppet integration för att ge såväl politiker som personal samma utgångspunkt i sitt arbete med integration. / In autumn 2015, more people than ever have sought asylum in Sweden on the basis of one of the most difficult refugee situations since World War II. National Board shows through comparisons of health on the importance of integrating people when they come to Sweden because it affects their health. Municipalities in Sweden has a great responsibility for the integration work done in Sweden. The purpose of this study was to examine how a small municipality is working with the integration of newly arrived refugees. I have based my study on four questions: • Which approach does the municipality have on integration? • How does the municipality work with integration? • What approach has employees in the municipality on integration? • Have staff within the municipality knowledge of different cultures and is there a need for further training? The data for my study have been collected through qualitative interviews with nine people working on integration in the studied municipality. In the analysis of my study I have started from Antonovsky's theory SOC –Sence of Coherence. Results of the study show that the municipality lacks documents for its integration work and that staff have different views on integration, affecting their way of working with integration. Which leads to the conclusion that the municipality's approach to integration is of great importance when a municipal integration work formed the basis of this, and therefore how the new arrival is met. But where it is also possible to see that the staff's approach to integration affects integration efforts. Therefore it is important that the municipality is working with the understanding of the concept of integration to give both politicians and staff the same starting point in its work with integration.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (<80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163. Samtliga deltagare (n=28) i studien ökade i KASAM efter att ha bott på äldreboendet i nio månader jämfört med vid inflytten till äldreboendet.</p><p>Nyckelord:</p><p>KASAM (Känsla av sammanhang), äldre äldre, äldreboende</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (&lt;80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163. Samtliga deltagare (n=28) i studien ökade i KASAM efter att ha bott på äldreboendet i nio månader jämfört med vid inflytten till äldreboendet. Nyckelord: KASAM (Känsla av sammanhang), äldre äldre, äldreboende

Inledning: I den här studien lyfts fem ungdomars röst fram kring hur deras upplevelse av kontakten med socialtjänsten sett ut. En utredning inom socialtjänsten innebär att en yttre kontrollinsats kommer in i ens eget och ens familjs liv vilket kan uppfattas som en förlust av kontroll och integritetskränkande. Att ungdomar befinner sig i en än större beroendeställning jämfört med vuxna gentemot myndigheter är ett faktum. Syftet med undersökningen är att utforska ungdomars upplevelser (12-18 år) efter en barnavårdsutredning. Frågeställning: Hur beskriver ungdomar sina upplevelser efter en barnavårdsutredning? Metod: I denna kvalitativa studie har fem ungdomar intervjuats. Data har sedan transkriberats och analyserats i ljuset av det teoretiska perspektiv som KASAM innebär. Resultat: Samtliga ungdomar i studien berättar om en känsla av maktlöshet och osäkerhet kring sina egna rättigheter och möjligheter att vara delaktiga i utredningsprocessen. De beskriver en bristande tilltro till att eventuella beslut som fattas kan påverkas av dom själva om de uttrycker sina tankar kring behov av hjälp. Samtidigt som en tydlig önskan finns hos ungdomarna om att få hjälp och kunna påverka situationen. Diskussion: Intervjuerna med ungdomarna genomsyras av deras önskan om att få göra sin röst hörd, att få vara med och påverka sin egen livssituation. För att den sociala barnavården i Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas och förbättras behöver barn och ungdomars ställning stärkas och ytterligare belysas. / Introduction: In this study the voice of five young people are highlighted regarding their experience being in contact with the social services. An investigation by the social services means that an external control comes into the individuals life and the familys life, which may be perceived as a loss of control and intrusive. That young people are in even greater dependence compared to adults with authorities is a fact. The purpose of the study is to explore the experiences of young people (12-18 years) after a child protection investigation. Question: How does young people describe their experiences after a child protection investigation? Method: In this qualitative study, five young people were interviewed. Data is transcribed and analyzed in the light of the theoretical perspective that SOC means. Result: All the young people in the study talks about a feeling of powerlessness and uncertainty about their rights and opportunities to be involved in the investigation process. They describe a lack of confidence that decisions can be influenced by themselves if they express their thoughts about the need for help. They have a clear desire to get help and be able to influence the situation. Discussion: The interviews with the youths are permeated by their desire to make their voice heard, to be involved and influence their own situation. For social services for children in Sweden to be able to continue evolve and improve, children and young peoples position needs to be strengthened and further illuminated.

Bakgrunden hälsofrämjande ledarskap börjar bli allt mer vanligt bland olika kommuner och  län. Tidigare forskning visar på att det hälsofrämjandet ledarskapet kan bidra med positiva faktorer för en hel verksamhet. Medarbetarnas välmående kommer främjans vilket leder till att ledarens välmående också kan främjas.   Syftet är att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen i Västmanland beskriver hälsofrämjande ledarskap samt vilka arbetsrelaterade förutsättningar de ges för att kunna arbeta hälsofrämjande.   Metoden utgår från en semistrukturerad kvalitativ intervjuguide där fem informanter intervjuas utifrån en målstyrdurvalsmetod. En manifest innehållsanalys har genomförts på insamlat material.    Resultatet påvisar att informanterna beskriver innebörden av ett hälsofrämjande ledarskap, men när det kommer till associationen till det som begrepp var det svårt för cheferna att omedelbart koppla samman. Stärkande förutsättningar för att bedriva hälsofrämjande arbete var god kommunikation mellan chef och medarbetarna, ledarskapsegenskaper som kompetens och lyhörd samt stödfunktionen HR-system.      Slutsatser som kan dras är att utifrån informanterna framställs det hälsofrämjande ledarskapet inte som en specifik ledarstil, utan som ett förhållningssätt som ska genomsyra verksamheten för allas välmående. God kommunikation chef och medarbetare emellan, ledarskapsegenskaper likt kompetens och lyhördhet gentemot medarbetarna och stödfunktioner däribland HR, upplevdes som arbetsrelaterade förutsättningar för att bedriva en hälsofrämjande verksamhet.    Nyckelord: Hälsofrämjande ledarskap, KASAM [Känsla av sammanhang], kvalitativ, salutogent ledarskap. / The background to health promotion leadership is becoming more common among different municipalities and counties. Previous research shows that health promotion leadership contributes a positive factor for an entire business . The well-being of employees will be promoted, which will may also promote the leader's well-being   The purpose is to investigate how managers in elderly care in Västmanland describe health-promoting leadership and what work-related conditions they are given to be able to work health-promoting towards their employees.   The method is based on a semi-structured qualitative interview guide where five informants are interviewed based on a target-driven selection method. A manifest content analysis is performed on collected material.   The results show that the informants describe the meaning of a health-promoting leadership, but when it comes to the association to it as a concept, it was difficult for the managers to immediately connect. The prerequisites for conducting health promotion work were good communication between the manager and the employees, leadership qualities such as competence and responsive as well as the support function HR system.   Conclusions that can be drawn based on the informants, are that health-promoting leadership is not presented as a specific leadership style, but as an approach that should permeate the activities for the well-being of all at the workplace. Good communication between manager and employees, leadership qualities such as competence and sensitivity towards employees and support functions, including HR-systems, were perceived as work-related prerequisites for conducting a health-promoting business.   Keywords: Health promotion leadership, salutogenic leadership, SOC [Sence of Coherence], qualitative.

Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju. Därefter genomförde vi kvalitativa undersökningar på respondenternas arbetsplatser. För att förstå KASAM har vi fördjupat oss hur Antonovsky beskriver modellen. Den förklarar känslan av sammanhang och beskriver meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Grunden till KASAM modellen är hans teori om det salutogena arbetssättet som bl.a. har uppmärksammats inom vården. De sex olika vägledarna har samtliga genomfört den treåriga högskoleutbildningen och de har varit yrkesverksamma i minst två år. Vi bedömde att efter två år kan man känna om arbetsorganisationen ger den meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet som är viktig för den upplevda arbetssituationen. Vi hoppas att det här examensarbetet ska generera till fler arbeten och uppsatser om upplevd arbetssituation.

The objective of this study was to get knowledge about teaching health in special schools through an investigation on how four teachers in physical education describe their teaching in health. To find out how the teachers describe their teaching the qualitative research interview method was used. On the basis of this study interviews with four teachers, teaching in physical education, was conducted. The result was analyzed using the perspective of KASAM (sense of coherence) by Antonovsky (2005) which showed a comprehensive view on the teachers concept of health. To mediate the health curriculum content to the students among others visualization and student interests were used as methods. The result showed furthermore that some teachers´ varied the lesson content a lot and that some teachers repeated a lot. Linked to the curriculums central content for special schools the result shows that the teachers´ lesson content only partly is included. Some parts of the central content of the curriculum are not included at all. Keywords Health, special school, physical education, KASAM (sense of coherence), teaching, central content / Syftet med studien är att få kunskap om hälsoundervisning i grundsärskolan genom att undersöka hur fyra lärare i idrott och hälsa beskriver sin hälsoundervisning. För att ta reda på hur lärarna beskriver sin undervisning användes den kvalitativa intervjun som metod. Studiens underlag bygger på intervjuer av fyra lärare som undervisar i idrott och hälsa i grundsärskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är Antonovskys (2005) KASAM (Känsla Av Sammanhang). Resultatet visade att lärarna har en helhetssyn på begreppet hälsa. För att förmedla läroplanens hälsoinnehåll till eleverna användes bland annat elevernas intresse och visualisering som metoder. Resultatet visade vidare att vissa av lärarna varierar lektionsinnehållet medan andra upprepar mycket. Kopplat till det centrala innehållet i läroplan för grundsärskolan (Skolverket, 2011) visar resultatet att det centrala innehållet i kursplanen tas upp i lärarnas lektionsinnehåll men bara delvis. Vissa delar i kursplanens centrala innehåll (Skolverket, 2011) finns inte med i lärarnas innehåll överhuvudtaget.       Nyckelord Hälsa, grundsärskola, idrott och hälsa, KASAM (Känsla Av Sammanhang), undervisning, centralt innehåll

I Sverige ökade sjukskrivningarna relaterade till psykisk ohälsa med 129 % mellan 2011 och 2017, Dalarnas län hade högst andel. Kvinnor står för majoriteten av sjukskrivningarna, detta gäller främst kvinnor anställda inom offentlig sektor. Syftet med undersökningen var att beskriva enhetschefers erfarenheter av vilka faktorer som kan bidra till att förebygga eller förkorta en sjukskrivning hos baspersonal inom socialtjänsten relaterad till psykisk ohälsa. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Den empiriska datan analyserades med tematisk analys, kopplades till tidigare forskning och till de teoretiska perspektiven genus och KASAM. Socionomer besitter ofta ledande roller inom offentlig sektor. Forskning kring faktorer som förebygger psykisk ohälsa samt faktorer som underlättar återgång i arbete ses därför som nödvändiga. Våra slutsatser visar betydelsen av ett öppet klimat, delaktighet, tidiga insatser, tydligt ledarskap och ett behov av mer utbildning kring psykisk ohälsa. / In Sweden, absence from work related to mental health issues rose with 129 % between 2011 and 2017. Dalarna county reported the highest increase. The majority of absence was that of women, specifically women working within the public sector. The aim of the study was to describe heads of departments experiences of which factors may prevent or shorten absence of work related to mental health issues among personnel within social service. A qualitative study with semistructured interviews was completed. The empirical data was analysed using a thematic analysis method and then related to pre-existing studies and the theoretical perspectives gender and SOC. Bachelors of social work often hold leading positions within the public sector. Studies concerning factors of importance for preventing mental health issues and factors of importance for easing a return to work are viewed as a necessity. The conclusion of our study shows the importance of a open work climate, participation, early efforts, distinct leadership, and a need of further education concerning mental health.

Syfte &amp; Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare tolkar begreppet hälsa i läroplanen och hur de upplever att undervisa om hälsa i ämnet idrott och hälsa. Vad undervisar lärare om gällande hälsa i ämnet idrott och hälsa? Vad har idrottslärare för synpunkter om hälsa i hälsoundervisning? Vilka möjligheter och svårigheter upplever idrottslärare i att undervisa om hälsa? Metod Genom semistrukturerade intervjuer har fem idrottslärare intervjuats. Respondenterna jobbade på olika områden i Sverige. Två av de jobbar i Göteborg på högstadiet, resterande jobbar i Stockholm på gymnasiet. En tematisk analys har skett genom att transkribera och tolka resultaten i förhållande till KASAM. Resultat Respondenterna hade olika upplevelser gällande tolkning av styrdokumentet och därav skilde sig häsloundervisningen från lärare till lärare. Vissa lärare var positivt inställda på att styrdokumentet var tolkningsbar då de upplevde en frihet för att kunna forma undervisningen i relation till deras tolkning. Slutsats Baserat på respondenternas utsagor framkommer otydlighet inom läroplanenvilket i sig inte behöver vara något negativt utan att undervisningen istället kan formas utefter deras tolkningar. Det önskas däremot lite mer konkreta exempel på vad hälsa kan vara både psykiskt och socialt. Den fysiska aspekten upplevs vara lättare att undervisa i eftersom läroplanen berör alla delar som tillhör den fysiska aspekten. / The purpose of the study is to investigate how teachers interpret the significance of health in physical education and whether teachers experience difficulties in teaching the subject and how they manage these difficulties. Through semi-structured interviews, five sports teachers were interviewed. The respondents worked in different geographical areas in Sweden. Two of them were working in Gothenburg at the primary school-level, while the remaining were working in Stockholm at high school-level. The study presents the teachers' general experiences about how it feels to teach health within physical education. The analysis was done by interpreting the results in relation to KASAM. The respondents had different experiences regarding the interpretation of the curriculum, thus the teaching differed from teacher to teacher. Some teachers were pleased that the curriculum allowed them the freedom to be able to interpret the guidelines to suit their teaching methods. Based on the respondents’ feedback, it became clear that the syllabus contained ambiguity which in and of itself was not necessarily negative but rather it enabled the teacher to tailor the course to his or her own interpretations. However more concrete guidelines of what constitutes health both physically and mentally were desired. The physical aspect was considered easier to teach because the syllabus is more oriented towards physicality.

Vår studie är inom det fritidspedagogiska området och syftet är att undersöka fritidshemslärares syn på om det finns ett samband mellan sina relationer till eleverna och deras välbefinnande. Tidigare forskning visar på att det finns ett samband mellan goda relationer och elevernas välbefinnande. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex behöriga lärare i fritidshem från tre olika skolor i Stockholmsområdet för att ta reda på hur de konkret arbetar med elevernas välbefinnande och deras syn på relationer. Intervjuerna har varit kvalitativa med hög grad av strukturering. Undersökningen visade att fritidshemslärarna ser ett samband mellan det relationsskapande arbetet och elevernas välbefinnande men att de upplever elevgruppernas storlek som en utmaning, som påverkar arbetet med relationerna. Därefter har resultatet analyserats utifrån Antonovskys teori KASAM, känsla av sammanhang, som innehåller tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Avslutningsvis diskuteras studien i förhållande till tidigare forskning, vald metod, förslag till fortsatt forskning samt hur studien kan bidra till professionsutvecklingen. / Our study is within the field of leisure education and the purpose of our study is to investigate educare centre teachers' views on whether there is a connection between their relationships with the students and students’ wellbeing. Previous research shows that there is a connection between good teacher-student relationships and students' wellbeing. To collect answers to our inquiries we have interviewed six certificated teachers in Swedish School age educare centre from three different schools in the Stockholm area, and examine how they concretely work with the students' wellbeing and educare centre teachers’ views on relationships. The study isqualitative and based on structured interviews. The research showed that the educare centreteachers see a connection between the work in relationship-building and the students' wellbeing. However, the results casted, challenges for large student groups and how it affects the work in relationship buildings. Subsequently, the result has been analyzed based on Antonovsky's theory SoC, sense of coherence, which includes three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Finally, the study is discussed in relation to previous research, chosen method, proposals for continued research and how the study can contribute to professional development.