<p>Hälsofrämjande frågor har fått ökat fokus i organisationer och ledarskapets betydelse i dessa frågor är central. Begreppet hälsofrämjande ledarskap är mångfacetterat och svårfångat. På uppdrag av Röda Korset genomfördes en studie vars syfte var att undersöka vad som anses vara ett hälsofrämjande ledarskap samt vilka hinder och möjligheter som finns inom Röda Korset för att ha ett hälsofrämjande ledarskap. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur de anställda upplever hälsofrämjande ledarskap i dagsläget inom Röda Korset. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med tio anställda inom Röda Korset, fyra män och sex kvinnor i åldern 28-57. Resultatet visade att begreppet är aktuellt och svårdefinierat samt att det idag inte finns ett hälsofrämjande ledarskap i full skala inom Röda Korset. Bland förutsättningarna idag finns flexibla arbetstider och ett intresse för hälsofrämjande åtgärder. Som hinder nämns tidsbrist och organisationskulturen.</p>

Hälsofrämjande frågor har fått ökat fokus i organisationer och ledarskapets betydelse i dessa frågor är central. Begreppet hälsofrämjande ledarskap är mångfacetterat och svårfångat. På uppdrag av Röda Korset genomfördes en studie vars syfte var att undersöka vad som anses vara ett hälsofrämjande ledarskap samt vilka hinder och möjligheter som finns inom Röda Korset för att ha ett hälsofrämjande ledarskap. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur de anställda upplever hälsofrämjande ledarskap i dagsläget inom Röda Korset. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med tio anställda inom Röda Korset, fyra män och sex kvinnor i åldern 28-57. Resultatet visade att begreppet är aktuellt och svårdefinierat samt att det idag inte finns ett hälsofrämjande ledarskap i full skala inom Röda Korset. Bland förutsättningarna idag finns flexibla arbetstider och ett intresse för hälsofrämjande åtgärder. Som hinder nämns tidsbrist och organisationskulturen.

<p>I denna studie har syftet varit att ta reda på hur chefer ser på hälsofrämjande arbete i sitt yrke. För att ta reda på chefernas upplevelser i sitt ledarskap grundas denna studie på kvalitativa intervjuer. Den teoretiska ramen utgår från begreppet hälsofrämjande ledarskap samt Lee G. Bolman och Terrence E. Deals olika perspektiv på organisation och ledarskap. Resultatet visade att cheferna ansåg att de arbetade med hälsofrämjande ledarskap genom att fungera som gott föredöme, ta medarbetarna på allvar och visa att de bryr sig. Cheferna upplevde att de försökte också uppmuntra medarbetarna till fysisk aktivitet och de pekade på att en medarbetare som inte mår bra psykiskt förmodligen inte mår bra fysiskt heller. Att som chef lyssna och bry sig såg cheferna som en viktig aspekt för att främja den psykosociala hälsan på arbetsplatsen. Cheferna ansåg vidare att det fanns många möjligheter till ett hälsofrämjande ledarskap, det egna intresset och engagemanget var det främsta medlet. De hinder som cheferna uppfattade kunde bland annat relateras till tidsbrist, ekonomi och omorganisationer. Friskfaktorer var ingenting som cheferna upplevde att de arbetade med utan organisationen tittade mest på sjuktal av olika slag som långtidssjukskrivningar, sjukfrånvaro m.m.</p> / <p>In this study the purpose has been to find out how managers see on health promotion work in their profession. To perceive the managers experience in their leadership this study is based on qualitative interviews. The theoretical frame assume from the conception health promotion leadership and Bolman & Deals different perspectives in organisation and leadership.</p><p>The results showed that the managers worked with health promotion leadership as like act as a good example, take the co-worker seriously and show that they care. The managers also tried to encourage the co-workers to physical activity and they point at a co-worker who is not feel so well psychical presumably not feel so well physical either. As a manager listen and really care saw the managers as an important aspect to promote the psychosocial health at the place of work. The managers considered further that there were many possibilities to a health promotion leadership, their own interest and engagement was the first instrument. The managers saw obstacles who could relate for instance to lack of time, economics and reorganizations. The healthy factors were nothing managers worked with but instead the organisation looked mostly on different sick numbers like longtermssickleave, sick leave etc</p>

I denna studie har syftet varit att ta reda på hur chefer ser på hälsofrämjande arbete i sitt yrke. För att ta reda på chefernas upplevelser i sitt ledarskap grundas denna studie på kvalitativa intervjuer. Den teoretiska ramen utgår från begreppet hälsofrämjande ledarskap samt Lee G. Bolman och Terrence E. Deals olika perspektiv på organisation och ledarskap. Resultatet visade att cheferna ansåg att de arbetade med hälsofrämjande ledarskap genom att fungera som gott föredöme, ta medarbetarna på allvar och visa att de bryr sig. Cheferna upplevde att de försökte också uppmuntra medarbetarna till fysisk aktivitet och de pekade på att en medarbetare som inte mår bra psykiskt förmodligen inte mår bra fysiskt heller. Att som chef lyssna och bry sig såg cheferna som en viktig aspekt för att främja den psykosociala hälsan på arbetsplatsen. Cheferna ansåg vidare att det fanns många möjligheter till ett hälsofrämjande ledarskap, det egna intresset och engagemanget var det främsta medlet. De hinder som cheferna uppfattade kunde bland annat relateras till tidsbrist, ekonomi och omorganisationer. Friskfaktorer var ingenting som cheferna upplevde att de arbetade med utan organisationen tittade mest på sjuktal av olika slag som långtidssjukskrivningar, sjukfrånvaro m.m. / In this study the purpose has been to find out how managers see on health promotion work in their profession. To perceive the managers experience in their leadership this study is based on qualitative interviews. The theoretical frame assume from the conception health promotion leadership and Bolman &amp; Deals different perspectives in organisation and leadership. The results showed that the managers worked with health promotion leadership as like act as a good example, take the co-worker seriously and show that they care. The managers also tried to encourage the co-workers to physical activity and they point at a co-worker who is not feel so well psychical presumably not feel so well physical either. As a manager listen and really care saw the managers as an important aspect to promote the psychosocial health at the place of work. The managers considered further that there were many possibilities to a health promotion leadership, their own interest and engagement was the first instrument. The managers saw obstacles who could relate for instance to lack of time, economics and reorganizations. The healthy factors were nothing managers worked with but instead the organisation looked mostly on different sick numbers like longtermssickleave, sick leave etc

Ledaren är den enskilt viktigaste faktorn för välmående på en arbetsplats. Få studier har undersökt vilka specifika ledarskapsbeteende som främjar välmående. Studien har därför undersökt hur chefer inom Västerbottens Läns Landsting (VLL) utövar sitt ledarskap utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, om medarbetarna upplever att deras chefer har ett hälsofrämjande ledarskap samt om landstingets arbete med hälsofrämjande ledarskap överensstämmer med det forskning framhåller som hälsofrämjande. En fallstudie genomfördes på fyra arbetsplatser. Totalt 68 personer deltog i en enkätundersökning och fyra chefer samt tre strateger intervjuades. Studien visar att cheferna i stor utsträckning utövar sitt ledarskap utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Medarbetarna upplever att deras chefer har ett hälsofrämjande ledarskap i avseende stöd, tillit, motivation och meningsfullhet samt att de arbetar i ett innovativt klimat och har en måttlig tilltro till sin egenförmåga. Landstingets syn på hälsofrämjande ledarskap går till stor del i linje med vad forskning belyser som hälsofrämjande. En skillnad finns i vad cheferna anser sig göra och vad medarbetarna tycker att deras chefer gör. / The leadership is considered to be the single most important factor for employee’s well-being. Only a few studies have examined specific leadership behaviors that foster well-being. Based on a health promoting perspective, this study has examined how leaders in the Västerbottens County Council (VCC) practice their leadership, if the employees consider their leaders to exert a health promoting leadership and if the work of the VCC is in line with current research. A case study of four workplaces was conducted. A total of 68 people participated in a questionnaire survey, and four leaders and three strategists were interviewed. Results from the study shows that the leaders in the VCC mainly practice their leadership in a health promoting manner. The employee consider their leaders to exert a health promoting leadership in terms of social support, trust, motivation and meaningfulness and moreover that they work in a climate for innovation and have a moderate self-efficacy. How VCC consider health promoting leadership is mainly in line with current research. However, differences exist between leaders’ and employees’ perception of leadership behavior.

Bakgrund: Enligt arbetsmiljölagen bär arbetsgivaren ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet vilket påverkar den fysiska och psykosociala hälsan hos medarbetarna. Hälsofrämjande ledarskap är ett outforskat område där få studier har gjorts vilket gör att det är svårt att förstå begreppets innebörd. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur chefer på ett företag inom finanssektorn beskriver hälsofrämjande ledarskap. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med åtta chefer på ett företag inom finanssektorn. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades ordagrant för att sedan bearbetas och göra en tematisk analys av datamaterialet. Resultat: Utifrån temaanalysen framkom tre teman som cheferna ansåg vara hälsofrämjande ledarskap: 1) Särskilda ledaregenskaper som handlade om att vara tillgänglia, tydliga och omtänksamma 2) Skapa förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö som innefattande den psykosociala och fysiska arbetsmiljön samt 3) Organisera friskvårdsaktiviteter på arbetsplatsen. Implikation: Begreppet hälsofrämjande ledarskap behöver uppmärksammas för att cheferna ska kunna leda organisationen och medarbetarna på ett hälsofrämjande sätt. Därför behövs det utbildning för chefer i hälsofrämjande ledarskap. Framtida forskning inom ämnet kan göras ur ett medarbetarperspektiv för att få deras kunskaper och erfarenheter kring ett hälsofrämjande ledarskap. Arbetsmiljön och kulturen ser olika ut beroende på vilken arbetsplats som studeras. Därför skulle det vara intressant att göra studier på hälsofrämjande ledarskap i andra branscher än finanssektorn.

Ett gott ledarskap är en viktig del för att människor ska må bra på sin arbetsplats och prestera väl. För att kunna utöva ett gott ledarskap på en arbetsplats krävs det erfarenhet och kunskap. Kunskap kan fås genom praktiska erfarenheter men även genom att vidareutbilda sig. Vi har i den här studien fokuserat på hur två olika utbildningar ser ut inom det salutogena och det hälsofrämjande ledarskapet. Chefer och ledare har genomgått utbildningarna i syfte att utveckla sitt ledarskap och sin organisation. Vi har intervjuat tre utbildare och fyra deltagare. Utbildarna har förklarat och berättat hur de går tillväga när de lär ut, och vad de lär ut inom. Deltagarna har berättat hur de upplevt kursen och hur de använder sig av sina nya kunskaper i sitt jobb på sin arbetsplats. Det insamlade materialet har analyserats utifrån det teoretiska ramverk vi valt att använda oss av. Några av teorierna knyter an till kursernas hörnstenar medan andra handlar mer om lärandeprocessen. Vår studie har visat att två av utbildarna använder sig av flera olika övningar, både praktiska och kommunikativa, för att ge bästa förutsättningar för att skapa ett lärande. Genom att låta deltagarna få öva sig praktiskt kan de lättare ta till sig ny kunskap och använda den i det arbete de utför på hemmaplan. Att diskutera, reflektera och lyssna på andras erfarenheter är ett sätt att öppna för ett klimat där lärande står i fokus och deltagarna kan byta sina tankemönster. Vår studie har alltså visat att kommunikation är av största vikt vad gäller lärande och utbildning i det salutogena och det hälsofrämjande ledarskapet. Resultatet indikerar också på att deltagarna efter utbildningarna ändrat sina tankebanor.

Syftet med den här studien är att se om det finns ett samband mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande. Hypotesen lyder att enligt kunskap inom området kan ett hälsofrämjande ledarskap medföra ett högt välbefinnande hos medarbetarna. Studien är genomförd med kvantitativ metod med hjälp av en enkätundersökning. Deltagarna i studien bestod av 63 medarbetare från hälso- och sjukvården i södra Sverige. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande på den undersökta arbetsplatsen. Resultatet är i linje med tidigare forskning om positiv korrelation mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande. Framtida forskning bör fokusera på att tydliggöra sambandet mellan hälsofrämjande ledarskap och välbefinnande hos medarbetare för att få ytterligare förståelse för sambandet. / The purpose of this study is to see if there is a relationship between health-promoting leadership and employee’s well-being. According to the hypothesis, and with knowledge in the field, individuals with high well-being should experience health-promoting leadership. The study was conducted with quantitative method using a questionnaire survey. Study participants consisted of 63 employees from health-care in southern Sweden. Results shows that there is a correlation between health-promoting leadership and employee’s well-being at the investigated workplace. The result in our study indicates that the correlation that earlier research concluded about health-promoting leadership and well-being is confirmed. However, future research should focus on making the link between health-promoting leadership and well-being clearer to gain further understanding of how the relationship works.

Det finns idag en växande problematik med psykisk ohälsa bland medarbetare på svenska arbetsplatser. Med bland annat detta som bakgrund har Arbetsmiljöverket lagt fram ett nytt förslag på en föreskrift som skall förtydliga arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar för att undvika denna problematik. Problematiken med den psykosociala arbetsmiljön återfinns på en kommunal enhet i norra Sverige där denna studie avsåg att undersöka hur medarbetarna på denna enhet idag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Genom semistrukturerade intervjuer var målet att ge en fingervisning på vilka områden som kan ha bidragit till denna problematik. Resultatet visade på att majoriteten av medarbetarna upplever arbetstiden som rimlig och icke skadlig. Vidare visade resultatet på att upplevelsen av arbetsbelastningen varierar där vissa ansåg att den är bra medan andra upplevde att de saknar de resurser som krävs för att klara av sina arbetsuppgifter. Resultatet visade även på att medarbetarna hade svårt att svara på frågor som berörde chefers kunskap och kompetens. Som svar frågan om andra faktorer som medarbetarna upplevde påverkar deras psykosociala arbetsmiljö negativt nämndes ett flertal spridda faktorer som går att återkoppla till relationen till chef och ledning. Exempel på dessa är brist på inflytande och stöd, misstro från chef och ledning samt brist på trovärdighet och legitimitet i de beslut som chef och ledning fattat.

Samlad kunskap inom hälsofrämjande arbete tyder på att medarbetare inom omsorgsförvaltningar utgör en grupp som bör uppmärksammas extra, samtidigt som förutsättningarna för hälsofrämjande ledarskap inom kvinnligt dominerade sektorer beskrivs som sämre än för mansdominerade sådana. Forskning har lyft fram relevansen av studier kring implementeringar av projekt för hälsofrämjande ledarskap. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur enhetschefer inom kommunal omsorg, ett år efter deltagandet i det omfattande projektet Hälsofrämjande ledarskap Gävleborg, beskriver sina erfarenheter av hälsofrämjande ledarskap i praktiken. Ansatsen var att med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöka enhetschefernas uppfattningar om hur de praktiserar hälsofrämjande ledarskap, försöka klargöra hur de upplever förutsättningarna för detta inom sin förvaltning samt ta reda på vilken form av stöd de eventuellt önskar för att vidmakthålla och vidareutveckla sitt hälsofrämjande ledarskap. Det fenomenologiska perspektivet utgjorde inspirationskälla för planering och genomförande av studien, liksom för utskrift och analys av intervjuerna. Resultatet indikerade att informanterna tagit till sig innehållet i projektet, då de definierade hälsofrämjande ledarskap i enlighet med litteratur inom området. De metoder och förhållningssätt som informanterna praktiserade var i linje med vad tidigare forskning funnit framgångsrikt. Förutsättningar i form av stödjande och försvårande faktorer fanns både på organisations- och förvaltningsnivå. Chefskollegors och närmsta chefens stöd upplevdes som viktigt, liksom möjligheterna att vara närvarande för medarbetarna. De försvårande faktorerna var framförallt brist på tid och brist på direktiv och stöd för de hälsofrämjande frågorna, både från kommun- och förvaltningsnivå. Informanterna efterfrågade tydligare direktiv och rutiner kring hälsofrämjande ledarskap, möjligheter till avlastning och därmed mer tid att ägna sig åt ledarskapsfrågor. Övrigt önskat stöd var påfyllning av det hälsofrämjande ledarskapet genom exempelvis träningstillfällen för coachande ledarskap. Slutsatsen som drogs var sammanfattningsvis att informanternas hälsofrämjande ledarskap i praktiken kan ha goda förutsättningar att inverka positivt på medarbetarnas hälsa och att vissa insatser från kommun- och förvaltningsnivå är av vikt för att förvaltningen som helhet ska kunna genomsyras av det hälsofrämjande ledarskapet. Att resultatet av intervjuerna i flera avseenden överensstämde med tidigare forskning inom området bedömdes stärka studiens tillförlitlighet. Generaliserbarheten avseende kommunala omsorgsförvaltningar bedömdes också som relativt god.