Abstract Title: Is it in line? – Textbook analysis in religious studies liked to a specific core content   The purpose of this study is to find out how the core content "How different life issues, such as the meaning of life, relationships, love, and sexuality is portrayed in popular culture” (Skolverket, 2011) is handled in three different textbooks within the subject of religion. The textbooks examined are PRIO Religion Stadiebok, Religion och liv 7-9 and Utkik Religion 7-9. These textbooks are published by distinguished publishers and they are common in the Swedish school teaching of religion. The selected textbooks are published after 2011, when the new curriculum in Lgr11 was introduced. The study uses a content analysis as a method. In this case, textbooks linked to the core content of the school subject religion are analyzed. The research questions for this study are: How is the central content "How different life issues, such as the meaning of life, relationships, love, and sexuality is portrayed in popular culture" in the school's religious topic, handled in the textbooks PRIO Religion Stadiebok, Religion och liv 7-9 and Utkik Religion 7-9? How do these three textbooks differ. What consequences may the usage of different textbooks have for different schools? What values ​​are conveyed in the parts that deal with the specified key content? Do the values of the books agree with the school values? The conclusion of this study is that textbooks focus more on some parts then others and they also differ in how they treat the central content.

The objective of this study was to get knowledge about teaching health in special schools through an investigation on how four teachers in physical education describe their teaching in health. To find out how the teachers describe their teaching the qualitative research interview method was used. On the basis of this study interviews with four teachers, teaching in physical education, was conducted. The result was analyzed using the perspective of KASAM (sense of coherence) by Antonovsky (2005) which showed a comprehensive view on the teachers concept of health. To mediate the health curriculum content to the students among others visualization and student interests were used as methods. The result showed furthermore that some teachers´ varied the lesson content a lot and that some teachers repeated a lot. Linked to the curriculums central content for special schools the result shows that the teachers´ lesson content only partly is included. Some parts of the central content of the curriculum are not included at all. Keywords Health, special school, physical education, KASAM (sense of coherence), teaching, central content / Syftet med studien är att få kunskap om hälsoundervisning i grundsärskolan genom att undersöka hur fyra lärare i idrott och hälsa beskriver sin hälsoundervisning. För att ta reda på hur lärarna beskriver sin undervisning användes den kvalitativa intervjun som metod. Studiens underlag bygger på intervjuer av fyra lärare som undervisar i idrott och hälsa i grundsärskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är Antonovskys (2005) KASAM (Känsla Av Sammanhang). Resultatet visade att lärarna har en helhetssyn på begreppet hälsa. För att förmedla läroplanens hälsoinnehåll till eleverna användes bland annat elevernas intresse och visualisering som metoder. Resultatet visade vidare att vissa av lärarna varierar lektionsinnehållet medan andra upprepar mycket. Kopplat till det centrala innehållet i läroplan för grundsärskolan (Skolverket, 2011) visar resultatet att det centrala innehållet i kursplanen tas upp i lärarnas lektionsinnehåll men bara delvis. Vissa delar i kursplanens centrala innehåll (Skolverket, 2011) finns inte med i lärarnas innehåll överhuvudtaget.       Nyckelord Hälsa, grundsärskola, idrott och hälsa, KASAM (Känsla Av Sammanhang), undervisning, centralt innehåll

This study regards the central content and knowledge requirements for the subject of English 5 in the Swedish upper secondary school system. The study is based on an analytical reading of the documents and is complemented by a questionnaire that was answered by upper secondary school teachers. The aim of the study was to investigate what parts of the documents lack clarity, from a new teacher’s perspective. The study finds a few examples of terms that are likely to confuse new teachers when grading students. Furthermore, questions were raised regarding the course in general, such as how to give the students confidence to speak English, when to use Swedish in the classroom and which English speech communities and cultures teachers should focus on. The questionnaire provided answers that could be helpful to newly graduated English teachers who are preparing to work in the Swedish upper secondary school system.

SAMMANFATTNING Hjerpe, Madeleine  Kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet - Viktiga aspekter att belysa i religionsutbildning, men hur?  En kvalitativ studie av lärarnas undervisning om ett centralt innehåll i religionsvetenskap 1   Studien syftar till att öka kunskapen om hur ämneslärare i religion ser på de möjligheter och utmaningar som finns i undervisningen av det centrala innehållet "Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet" som ingår i kursen "Religionsvetenskap 1" och på vilka sätt de förankrar detta praktiskt i sin undervisning, i gymnasieskolan. Det är en kvalitativ studie där intervjuer med en semistrukturerad stil som metod. Fem religionskunskapslärare på fyra gymnasieskolor i södra Sverige har intervjuats. Resultaten analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuteras i relation till tidigare forskning och läroplansteori, vilket är studiens teoretiska perspektiv. Resultaten visade att lärarna påpekade att undervisning i religionsvetenskap och i detta specifika centrala innehåll bidrar till viktiga diskussioner i klassrummet. Lärarna kan arbeta mer nyanserat och behandla religion ur ett individ-perspektiv. Utmaningarna som lärarna pekar på gällande undervisning i detta kunskapskrav är att det kan väcka starka känslor, vilket kan vara överväldigande för vissa elever. Elever kan också få sin världsbild och uppfattning utmanad, vilket kan vara problematiskt. Externa faktorer som påverkar undervisningen är bristen på tid. Exempel på hur lärarna förankrar detta centrala innehåll praktiskt i sin undervisning innefattar diskussioner, skriftliga uppgifter och uppgifter relaterade till de fyra aspekterna. Resultatet visar även på att flera av lärarna inte ser detta kunskapskrav som åtskilt från de andra kunskapskraven.                      Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning   Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education / ABSTRACT Hjerpe, Madeleine Gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality - Important aspects to highlight in religious education, but how? A qualitative study of teachers' teaching of a central content in Religious Studies 1   The study aims to increase knowledge about how subject teachers in religion view the opportunities and challenges that exist in teaching the central content "Religion in relation to gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality" which is included in the course "Religious Studies 1" and in what ways they anchor this practically in their teaching, in upper secondary education. This research is a qualitative study using interviews with a semi structured style as a method. Five Religious Studies teachers, in four schools in the south of Sweden have been interviewed. The results were analyzed by using a qualitative content analysis and discussed in relation to the literature and curriculum theory, which is the study’s theoretical perspective. The results showed that the teachers point out that teaching in religious studies and in this specific central content contributes to important discussions in the classroom. The teachers can work in a more nuanced way and treat religion from an individual perspective. The challenges that the teachers point out when teaching this knowledge requirement are that it can arouse strong emotions, which can be overwhelming for some students. Students can also have their worldview and perception challenged, which can be problematic. External factors that affect the teaching is the lack of time. Examples of how the teachers anchor this central content practically in their teaching involves discussions, written assignments and assignments related to the four aspects. It also appears that many of the teachers do not see this knowledge requirement as separate from the other knowledge requirements.                             Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning

Friluftsliv och utevistelse är idag en huvuddel inom ämnet idrott och hälsa i grundskolan sett till läroplanen. Det finns dock forskning som tyder på att det finns en problematik i undervisningsmomentet friluftsliv och utevistelse inom ämnet idrott och hälsa. Forskning visar bland annat att dagens kursplaner består av fria formuleringar vilket öppnar för lokala tolkningar av lärare, vilket kan leda till att friluftsliv och utevistelse ofta åsidosätts och förekommer lite under läsåret. För att ta reda på om det finns ytterligare antydningar till att undervisningsmomentet friluftsliv och utevistelse är ett bristande moment inom idrott och hälsa så formulerades studiens syfte och frågeställningar, att undersöka i vilken utsträckning elever anser sig få ta del av friluftsliv och utevistelse utifrån det centrala innehållet samt kunskapskraven inom ämnet idrott och hälsa. Eftersom elevers perspektiv förekommer i låg utsträckning i tidigare forskning kring ämnet idrott och hälsa så ansågs det även betydelsefullt i studien att belysa just detta.  Studien utgick ifrån en kvantitativ metod i form utav en webbenkät där urvalet bestod utav 178, varav 119 deltog, högstadieelever i årskurs 9 fördelat på tre skolor placerade på tre olika orter i Sverige. I resultatet framgick det att hälften av eleverna anser sig fått tagit mycket del utav det centrala innehållet samt av kunskapskraven gällande friluftsliv och utevistelse. I resultatet framgick det också att 3/4 av eleverna anser sig nöjda med undervisningsmomentet friluftsliv och utevistelse. I diskussionen poängteras bland annat att för få elever anser sig fått tagit mycket del utav friluftsliv och utevistelses centrala innehåll och kunskapskrav. Avslutningsvis uppmuntrar studien till framtida kvalitativ och kvantitaiv forskning kring ämnet idrott och hälsa att framhäva och sätta elevers perspektiv i fokus. / In primary school, outdoor education is today a main part in physical education (PE) regarding the curriculum. However, todays science shows a problematic picture of outdoor education in PE. Science claims that todays syllabus is defined unclear which makes it able for PE teachers to construe it in their own way which might lead outdoor education in PE to be put aside during the school year. To search if there is more about this problematic situation regarding outdoor education in PE the purpose and questions of this study was formed to search in which extent students consider themselves taking part in outdoor education in the central content and knowledge requirement of PE. In earlier science about PE there is few studies who illuminate the perspective of the students, and that is why this study choose this matter.  This study is based on a quantitative method and consists of a web survey. In the study 178 high school students was selected and 119 participated. The students were located in three different schools in three different cities in Sweden. The result of the study showed that half of the students consider that they are taking much part in outdoor education regarding the central content and knowledge requirements in PE. In the result of the study there was also showed that 3/4 of the students consider themselves pleased with the education of outdoor education in PE. In the discussion its pointed thet there are too few students who consider themselves taking much part in the central content and knowledge requirements of outdoor education. As closure, this study encourages future studies in PE, both in quantitative and qualitative forms, to highlight the perspective of students.

The purpose of the study is to add more knowledge about how two textbooks and teacher guides for science teaching in grade 1-3 relate to the central content of Lgr 22 and how they support teaching. The selected textbooks and accompanying teacher's guides are PULS NO-boken and Boken om NO 1-3. We have conducted a quantitative analysis of the textbooks and a qualitative analysis of the teacher guides. In the quantitative analysis, we have examined the extent to which the textbooks cover the central content. In the qualitative analysis, we used an existing framework for teacher guides.  The results show that both textbooks cover all parts of the central content, but to varying degrees. Boken om NO 1-3 contains the most systematic investigations and the only field study in the textbooks is found in Boken om NO 1-3. PULS NO-boken has more information than Boken om NO 1 - 3. The result regarding the teacher guides is that PULS NO-boken in comparison to Boken om NO 1 - 3 has more subject didactic information and suggestions and supports the teacher's subject knowledge through factual explanations.  Both textbooks cover all the core content prescribed by the curriculum. Thus, the choice between the textbooks lies with the teacher depending on which approach they prefer to use. Our conclusion is that the teacher's guide to PULS NO-boken benefits both teachers and students the most, as it is richer in subject-specific tasks and explanations than Boken om NO 1-3. / Syftet med studien är att tillföra mer kunskap om hur två läroböcker och lärarhandledningar för NO-undervisning årskurs 1–3 relaterar till det centrala innehållet i Lgr 22 och hur de stödjer undervisningen. De utvalda läroböckerna med tillhörande lärarhandledningar är PULS NO-boken och Boken om NO 1–3. Vi har gjort en kvantitativ analys av läroböckerna och en kvalitativ analys av lärarhandledningarna. I den kvantitativa analysen har vi granskat omfattningen av läroböckernas behandling av det centrala innehållet. I den kvalitativa analysen har vi använt oss av ett befintligt ramverk för lärarhandledningar. Resultatet visar att båda läroböckerna behandlar alla delar i det centrala innehållet, dock i varierande omfattning. Boken om NO 1 – 3 innehåller flest systematiska undersökningar och den enda fältstudien i läroböckerna återfinns i Boken om NO 1 – 3. Vidare skiljer sig mängden faktatext mellan läroböckerna. PULS NO-boken har fler faktameningar än Boken om NO 1 – 3. Resultatet beträffande lärarhandledningarna är att PULS NO-boken i jämförelse med Boken om NO 1 – 3 har fler ämnesdidaktiska uppgifter och förslag samt stöttar lärarens ämneskunskap genom faktaförklaringar. Båda läroböckerna behandlar allt centralt innehåll som läroplanen föreskriver. Således ligger valet mellan läroböckerna hos läraren beroende på vilket arbetssätt hen föredrar att använda. Vår slutsats är att lärarhandledningen till PULS NO-boken gynnar såväl lärare som elever mest, då den är rikare på ämnesspecifika uppgifter samt förklaringar än Boken om NO 1–3.

Läromedel i alla ämnen måste alltid vara anpassade efter den nuvarande kursplanen. I ämnet historia är läroböcker fortfarande materialet som huvudsakligen används i undervisning. Därför är det viktigt att dessa böcker blir granskade och analyserade efter det centrala innehållet av den aktuella kurs- eller ämnesplanen. Syftet med den här uppsatsen är att granska 6 aktuella läroböcker i kursen historia 1b och jämföra dem med den nuvarande kursplanens centrala innehåll. Resultatet visade att alla 6 läroböcker uppfyller de kraven för det centrala innehållet, mer eller mindre utförligt, speciellt med hänsyn till de historieteoretiska begrepp som framförs i historia1b ämnesplanen. Resultatet visar dessutom att författarna av de olika läroböckerna har olika åsikter om vad elever skall lära sig. / Learning materials in all subjects must always be adapted to the current curriculum. In the subject of history, textbooks are still the material mainly used in teaching. Therefore, it is important that these books are reviewed and analyzed according to the central content of the current course or subject plan. The purpose of this essay is to review 6 current textbooks in the history 1b course and compare them with the core content of the current curriculum. The result showed that all 6 textbooks meet the requirements of the central content, more or less extensively, especially with regard to the theoretical concepts of history presented in the history 1b subject plan. The result also shows that the authors of the different textbooks have different opinions about what students should learn.

Elevers delaktighet och förmågan att kunna kommunicera är två grundläggande faktorer som kan påverka elevers framtid. För att elever med olika kommunikationsformer ska kunna vara delaktiga i sin lärprocess krävs att det finns tillgång till varierande kommunikationssätt. Formuleringarna i Skolverkets styrdokument var dock inte tillräckligt tillgängliga för elever som läser gymnasiesärskolans individuella program. För att förtydligöra det centrala innehållet i kursplanen och kunskapskraven skapade pedagogerna en unik samtalskarta som använder elevnära språk, AKK, och illustrerade skrifttexterna till bilderna. Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur elever med utvecklingsstörning kan ges möjlighet att bli mer delaktiga i undervisning och kunskapsbedömning genom användningen av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Studien baseras på det sociokulturella perspektivet och KASAM-teori (Känsla av SAMmanhang) och har en kvalitativ deduktiv forskningsansats. Metoden som används i denna studie är intervjuer med speciallärare och elever samt observationer av olika lektioner för att veta mer om de samtalskartor som främjar elevers delaktighet i undervisning och kunskapsbedömning. Analysmetod i den studien är kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att med användning av de samtalskartor som illustrerar det centrala  innehållet i kursplan  och kunskapskravens ”trappor ” blir lektionerna meningsfulla, begripliga och hanterbara, så att eleverna blir motiverade och vill vara delaktiga i undervisning och kunskapsbedömning. / Students participation and their ability of communication are two fundamental factors that can influence their future. For enabling students with different communication forms to participate in their learning processes, it is necessary to create accesses to varying methods of communication. However, the governing documents of the Swedish National Education Agency were not sufficiently accessible for students in special needs upper secondary school individual program. In order to clarify the central content of the syllabus and the knowledge requirements, the educators created a unique conversation map that illustrates scripture texts for images in the student-friendly language, AAC (Augmentative and alternative communication). This case study aims to investigate the ways to support students to become more active in the education and knowledge evaluation by using the conversation maps.  The study is based on the sociocultural perspective and SOC-theory (Sense of Coherence) and follows a deductive approach. The methods used in this study consist of interviews with specialist teachers and students as well as observations of various lessons, in order to acquire a deep understanding of how the conversation maps can be utilized to promote the participation of students in education and knowledge assessment. The analysis method in this study is qualitative content analysis. The result shows that, by using the conversation maps that illustrate the central content of the syllabus and the required knowledge levels, the lessons became more meaningful, comprehensible and manageable, and consequently the students got more motivated and eager to participate in education and knowledge assessment.

Syftet med denna studie är att undersöka om materialet Praktisk matematik 1 passar att använda i matematikundervisningen i årskurs 1–3 utifrån arbetssättet konkret till abstrakt med fokus på kopplingen till de matematiska förmågorna och det centrala innehållet i matematik från Skolverkets (2019) läroplan. I studien undersöks vilka fem matematiska förmågor som elever ges möjlighet att öva, genom vilket centralt innehåll elever ges möjlighet att öva dessa fem matematiska förmågor samt hur materialet är utformat för arbete genom arbetssättet konkret till abstrakt.    Denna studie innehåller en kvalitativ innehållsanalys av materialet Praktisk matematik 1. För att analysera materialet skapades kriterier utifrån de matematiska förmågorna och det centrala innehållet från den svenska läroplanen (Skolverket, 2019). Materialets utformning för arbetssättet konkret till abstrakt analyserades utifrån studiens teori.   Resultatet visar att elever ges möjlighet att öva samtliga matematiska förmågor i olika utsträckning genom arbete med materialet Praktisk matematik 1. Genom områdena taluppfattning och tals användning, geometri och problemlösning ges elever möjlighet att öva samtliga fem matematiska förmågor. Genom områdena algebra och sannolikhet och statistik ges elever möjlighet att öva begrepps-, räkne- och problemlösningsförmågan och genom området samband och förändring ges elever möjlighet att öva begrepps-, räkne-, problemlösnings- och resonemangsförmågan. Dessa förmågor ges möjlighet att öva i olika utsträckning genom de olika punkterna som områdena innehåller. Materialet är utformat för att arbeta utifrån arbetssättet konkret till abstrakt genom att samtliga kort uppmanar elever till arbete med konkret material. Vid ungefär hälften av korten följs arbetet med det konkreta materialet av abstrakta beräkningar. / The purpose of this study is to investigate whether the material Praktisk matematik 1 is suitable for use in mathematics teaching in years 1–3 based on the working method concrete to abstract with a focus on the connection to the mathematical abilities and the central content in mathematics from Skolverkets (2019) curriculum. This study analyses which five mathematical abilities students are given an opportunity to practice, through which central content students are given the opportunity to practice these five mathematical abilities and in what way the material is designed for working from concrete to abstract.   This study contains a qualitative content analysis of the material Praktisk matematik 1. To analyse the material, criteria were created based of the mathematical abilities and the central content from the Swedish curriculum (Skolverket 2019). The material’s design for working from concrete to abstract was analysed from this study’s theory.   The results show that students are given the opportunity to practice all five mathematical abilities to a verifying degree through working with the material Praktisk matematik 1. Through the areas number perception and number’s use, geometry and problem-solving students are given the opportunity to practice all five mathematical abilities. Through the areas algebra and probability and statistics are students given the opportunity to practice the ability to comprehend mathematical terms, numeracy, and the ability to solve problems. Through the area connections and change student are given the opportunity to practice their ability to comprehend mathematical terms, numeracy, the ability to solve problems and reasoning ability. These abilities are given a varied opportunity to practice through the different points the areas include. The material is designed to work from concrete to abstract because every card calls on using concrete material. The usage of concrete material is in about half of the cards followed by an abstract calculation.

Hållfasthetslära är ett viktigt och centralt område inom ingenjörsutbildningar. Men att ha grundläggande kunskap om vad som gör konstruktioner hållfasta är dock något som inte enbart bör vara förbehållet ingenjörer, utan det är även ett område som tillhör allmänbildningen. Det är av den anledningen området hållfasthet tas upp redan i grundskolans lägre åldrar i skolämnet Teknik och fördjupas successivt upp till gymnasiets tekniska program. I denna studie har fem läroböcker för ämnet Teknik för grundskolans årskurs 7-9 samt två läroböcker för kursen Teknik 1 i gymnasieskolans årskurs 1, studerats för att utreda hur området hållfasthetslära beskrivs. Metoden som används i analysen är textanalys i form av en kvantitativ innehållsanalys av förekomsten av hållfasthetsrelaterade begrepp samt en kvalitativ analys av hur begreppen beskrivs. Därtill görs en analys av hur läromedlen uppfyller styrdokumentens krav och riktlinjer. Studien visar att böckerna har stor variation i hur området hållfasthetslära framställs, dock med generaliseringar att högstadieboken beskriver området med text och gymnasieboken med formler. De studerade läroböckerna tar visserligen upp många ämnesspecifika begrepp men det är en markant skillnad mellan böckerna hur dessa begrepp beskrivs. Den fördjupade analysen som studerar om läroböckerna uppfyller styrdokumentens kursplaner i Teknik för grundskolan och Teknik 1 för gymnasieskolan påvisar även den en stor spridning mellan läroböckerna. Av studiens valda bedömningskriterier kan utläsas att området behandlas utförligt endast av två av böckerna: grundskolans Teknik Direkt (2018) från förlaget Sanoma Utbildning samt gymnasiets Teknik (2011) från förlaget Liber. Gemensamt för de valda gymnasieböckerna är att området hållfasthet behandlas mycket mer matematiskt än i högstadieböckerna och stort fokus ligger på olika former av spänningsberäkningar. Dock är det ett markant språng i abstraktionsnivå från de enklare textbaserade högstadieböckerna till gymnasieböckerna med matematiska beräkningar. Slutsatsen av detta är att varken högstadieböckerna eller gymnasieböckerna ger en heltäckande bild av viktiga grundläggande begrepp inom området hållfasthet. Studien visar att de bästa av böckerna kan i viss mån komplettera varandra, men med ogrundade val av läromedel riskerar det att bli osammanhängande. Det är därmed viktigt att läraren noggrant utvärderar lämpliga läromedel så de uppfyller det tänkta syftet i undervisningen. / Strength of materials and solid mechanics theory is an important and central area in engineering education. But having a basic knowledge of what makes structures durable, however, is not only reserved for engineers, but is also an area that belongs to general education. For this reason, the area of strength is already taken up in the elementary school's lower age in the subject of technology and is gradually expanded up to the high school's technical program. In this study, five textbooks for the subject of Technology for comprehensive school upper stage, grade 7-9, and two textbooks for the course Technology 1 in high school year 1 were studied to investigate how the field of strength theory is described. The method used in the analysis is text analysis in the form of a quantitative content analysis of the presence of strength-related concepts as well as a qualitative analysis of how the concepts are described. In addition, an analysis is made of how the teaching materials meet the requirements and guidelines of the steering documents. The study shows that the books have a great variety in how the field of strength theory is presented, however with generalizations that the upper stage textbook describes the area with text and the high school describes with formulas. Although the textbooks studied have many subject-specific concepts, it is markedly different between the books how these concepts are described. The in-depth analysis that studies whether the textbooks meet the syllabus of the steering documents in Teknik for the elementary school and Teknik 1 for the upper secondary school also shows a large distribution between the textbooks. From the chosen assessment criteria in the study, it can be seen that the area is in depth covered by only two of the books: Teknik Direkt (2018) from publisher Sanoma Utbildning (for the elementary school) and Teknik (2011) from publisher Liber (from upper secondary school). Common to all the selected high school books is that the area of strength is treated much more mathematically than for the upper stage books and great focus is placed on various forms of stress calculations. However, there is a significant leap in abstraction level from the simpler text-based upper stage books to the high school books with mathematical calculations. The conclusion of this is that neither the upper stage school books nor the high school books provide a comprehensive picture of important basic concepts in the area of strength. The study shows that the best of the books can to some extent complement each other, but with unfounded choice of study material it risks becoming incoherent. It is therefore important that the teacher carefully evaluates appropriate teaching material so that they fulfill the intended purpose of the teaching.