<p>I dagsläget hör förändringar i organisationer till vanligheten. Den rådande lågkonjunkturen har bidragit till att allt fler organisationer har fått rationalisera sina verksamheter, där uppsägningar av personal även är vanligt förekommande. Då dessa uppsägningar kräver omfattande personalstrategier att hantera för den berörda personalen, syftar denna studie till att undersöka hur den kvarvarande personalen hanteras och påverkas i och med organisationsförändringen. Utifrån våra frågeställningar vill vi med studien kartlägga den kvarvarande personalens situation.</p><p>Studiens resultat visar på att den kvarvarande personalen inte hanterasts utifrån specifika strategier under dessa förändringar, dock fanns stödsamtal tillgängliga men dessa utnyttjades inte. Kompetensöverföringen från uppsagd personal till kvarvarande, skedde mestadels genom praktiskt samarbete. Vidare visade resultat också att kompetensutvecklingen avstannat för den kvarvarande personalen efter organisationsförändringen. Detta var beroende av den ökade arbetsbelastning som förändringens bidragit med, tidsbrist för kompetensutveckling föreligger.</p><p>Slutligen visade resultatet att tydliga motivationsfaktorer för den kvarvarande personalen var delaktighet, samhörighet, ett väl utfört arbete, kundkontakter samt ett väl stimulerande arbete med krävande arbetsuppgifter. Dessa faktorer gav personalen arbetstillfredsställelse och arbetsglädje men under förändringsprocessen var oro för framtiden något som påverkade dem negativt. Genom analys av studiens resultat är vår tolkning att även den kvarvarande personalen bör hanteras vid organisationsförändringar, främst i form av information och samtal, för att oron inte ska påverka arbetets effektivitet negativt.</p>

I dagsläget hör förändringar i organisationer till vanligheten. Den rådande lågkonjunkturen har bidragit till att allt fler organisationer har fått rationalisera sina verksamheter, där uppsägningar av personal även är vanligt förekommande. Då dessa uppsägningar kräver omfattande personalstrategier att hantera för den berörda personalen, syftar denna studie till att undersöka hur den kvarvarande personalen hanteras och påverkas i och med organisationsförändringen. Utifrån våra frågeställningar vill vi med studien kartlägga den kvarvarande personalens situation. Studiens resultat visar på att den kvarvarande personalen inte hanterasts utifrån specifika strategier under dessa förändringar, dock fanns stödsamtal tillgängliga men dessa utnyttjades inte. Kompetensöverföringen från uppsagd personal till kvarvarande, skedde mestadels genom praktiskt samarbete. Vidare visade resultat också att kompetensutvecklingen avstannat för den kvarvarande personalen efter organisationsförändringen. Detta var beroende av den ökade arbetsbelastning som förändringens bidragit med, tidsbrist för kompetensutveckling föreligger. Slutligen visade resultatet att tydliga motivationsfaktorer för den kvarvarande personalen var delaktighet, samhörighet, ett väl utfört arbete, kundkontakter samt ett väl stimulerande arbete med krävande arbetsuppgifter. Dessa faktorer gav personalen arbetstillfredsställelse och arbetsglädje men under förändringsprocessen var oro för framtiden något som påverkade dem negativt. Genom analys av studiens resultat är vår tolkning att även den kvarvarande personalen bör hanteras vid organisationsförändringar, främst i form av information och samtal, för att oron inte ska påverka arbetets effektivitet negativt.

Syftet med studien var att bidra med fördjupad kunskap om vad verksamma grundskollärare, behöver för att vilja stanna kvar i sitt yrke, samt vad som motverkar deras motivation. Med hjälp av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har material samlats in. Sju grundskollärare deltog, både digitalt och fysiskt. Med stöd av Dörnyei och Ushioda relationella och integrerade teori om lärares motivation visade resultatet att lärare främst motiveras av att kunna göra skillnad. Att göra skillnad innebär att bidra med lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Teamkänsla och stöd från både kollegor och ledning var andra faktorer som motiverade lärare. Det lärarna upplevde mest utmanande inom yrket var tids- och resursbrist och dess konsekvenser för att kunna fullfölja sitt pedagogiska uppdrag. De slutsatser som kan dras från resultatet är att läraryrket behöver stöd från både ledning, kollegor och vårdnadshavare. Utökade resurser och mer handlingsutrymme för att kunna göra skillnad för sina elever och känna sig motiverade att vilja stanna kvar i skolan.

Bakgrund: Kvarvarande katetrar är vanligt förekommande i vården och det finns en mängd olika anledningar till att patienter ordineras dessa. Oftast sker ordinationen i samband med problem eller sjukdomar i urinvägarna. Med kvarvarande katetrar följer även en del komplikationer. Somliga komplikationer uppstår på grund av den teknik som används vid katetersättningen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patientens upplevelse av att leva med en kvarvarande kateter. Metod: En litteraturöversikt har gjorts i denna studie. Tio stycken resultatartiklar söktes fram, nio var kvalitativa och en var kvantitativ och de har sedan analyserats och tolkats för att sedan tematiseras. Artiklarna har hämtats från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Psyc Info. Resultat: Resultatet beskrivs i två teman som presenterar skillnaderna mellan negativa upplevelser och positiva upplevelser. Resultatet visar att katetern kunde upplevas som ett hinder i vardagen och ofta upplevde deltagarna smärta, som vid urinvägsinfektion, oro eller obehag vid läckage och blockage. Självbilden och sexualiteten kunde förändras då vissa deltagare inte längre upplevde sig själva som kvinnliga eller manliga. Några deltagare upplevde även en positiv förändring i livet då de menade att katetern bidragit till en ökad frihet och trygghetskänsla. Diskussion: Metodens styrkor och svagheter bearbetas i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet med vårdvetenskapligt material och valda delar av Katie Erikssons omvårdnadsteori som belyser lidandet. / Background: Indwelling catheters are common in health care and there are multiple causes why patients get them prescribed. The most common reasons for the prescription is of difficulties and or diseases in the urinary tracts. Indwelling catheters are also an cause of complications like infections, pain or other catheter problems. Aim: The aim of this study was to explore the patient's experience of living with an indwelling catheter. Method: A literature review was conducted. Ten scientific articles were analyzed, interpreted, nine were qualitative and one was quantitative and then categorized into two themes. The articles were found from the databases CINAHL Complete, PubMed and Psyc Info. Results: The result presents two themes which represents the differences between the negative and the positive experiences from the patients. The result described that urinary catheter became an obstacle in the everyday life and were often the reason to urinary tract infection, anxiety, discomfort under leakage or blockage. The patients self-image and sexuality could sometimes change since some of the patients did not experienced themselves as the person they used to be before they got the urinary catheter. Some patients experienced a positive change in their life because they felt that the catheters contributed them with a sense of security and freedom. Discussion: The method's strengths and weaknesses are processed in the discussion. The result discussed articles and selected parts of Katie Eriksson nursing theory that highlights the suffering.

No description available.

Vid avverkning av virke vid gallring börjat handla om två maskintyper stickvägs- och beståndsgående skördare för att utföra gallring. Studiens syfte var att se om det fanns någon skillnad i antalet kvarvarande stammar efter gallring mellan de olika maskintyperna. För att komma fram till om det fanns någon skillnad mellan maskintyperna användes cirkelprovytor 5,64 m för att räkna stammar. Resultatet visade på skillnader i antal stammar per ha och också på en skillnad i grundyta. Beståndsgående skördare skapar förutsättningar för stabilare bestånd då inte breda stickvägar tas upp. / In thinnings two types of machines, strip road and stand-thinning machines are used. The study's purpose was to see if there was any difference in the number of stems per ha after thinning with the various machine types. To find out whether there was any difference between the types of machines circular plots were used, 5,64 m, to count the stem number and basal area. The results showed differences in the number of stems per ha and also showed a difference in basal area. Stand-thinning machines creates conditions for stable stands since wide strip roads doesn`t occur.

Bakgrund: År 2019 insjuknade över 12 miljoner människor globalt i stroke. En vanlig konsekvens av stroke är att drabbas av kvarvarande symtom med fysisk, sensorisk, kognitiv eller mental påverkan. Sjuksköterskan har en central roll i strokevården och ska arbeta personcentrerat, genom samverkan i team samt stärka personens känsla av sammanhang. Syftet: Att beskriva upplevelser av att leva med kvarvarande symtom efter stroke. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar med induktiv ansats genomfördes. 13 artiklar till resultatet inkluderades. I dataanalysen användes Fribergs femstegsmodell med inspiration av Graneheim och Lundmans analysmetod.Resultat: Tre huvudteman och åtta subteman utformades. Huvudtemat en förändrad vardag inkluderade subteman: en begränsad vardag och att inte passa in. Huvudtemat en förändrad människa inkluderade subteman: en förändrad kropp, en förändrad identitet och emotionell påverkan. Huvudtemat att finna sig i det förändrade inkluderade subteman: att hantera det förändrade, motivation och hopp samt acceptans och tacksamhet. Slutsats: Kvarvarande symtom efter stroke har en påverkan på livet på såväl fysiska, psykiska, emotionella och sociala aspekter. Vidare forskning samt ökad kunskap och förståelse inom ämnet kan leda till att drabbade personer får bättre vård, ett mer aktivt liv, ökad självständighet och bättre upplevd hälsa. / Title: Living with residual symptoms after a stroke- A qualitative literature reviewBackground: In 2019, over 12 million people worldwide suffered a stroke. A common consequence of stroke is residual symptoms with physical, sensory, cognitive and mental impact. The nurse has a central role in stroke care and should work person-centered, in teamwork and collaboration and also strengthen the person's sense of coherence.Aim: To describe experiences of living with residual symptoms after stroke.Methos: A literature review of qualitative method with inductive approach was conducted. 13 articles were included. The data analysis used Fribergs five step model with inspiration from Graneheim and Lundman´s analysis method.Results: Three main themes and eight sub themes were created. The main theme a changed everyday life included the sub themes: a limited everyday life and not fitting in. The main theme of a changed person included the subthemes: a changed body, a changed identity and emotional impact. The main theme of coming to terms with the change, included sub themes: coping with the change, motivation and hope and acceptance and gratitude.Conclusion: Residual symptoms after stroke have an impact on life in physical, mental, emotional and social aspects. Further research, increased knowledge and understanding of the topic can for the affected persons lead to better care, a more active life, increased independence and better perceived health.

Uppsatsen syftade till att undersöka faktorer kring hemtjänstpersonalens kvarvarande i yrket samt personalens arbetsvillkor. Datainsamlingen utfördes genom en kvalitativ intervjustudie med fyra enhetschefer inom både privat och kommunal hemtjänst.  Bidragande orsaker till att personal lämnar yrket framgick som upplevelser av otillräcklighet, bristande påverkans- och utvecklingsmöjligheter samt arbetstidsförläggningen. Faktorer för kvarvarande uppmärksammades som betydelsen av det relationsnära arbetet, kollegialt utbyte, utvecklingsmöjligheter och stöd i arbetet.  Resultatet indikerade på att bristande resurser var skäl till att personal lämnar yrket och betydelsen för personalens kvarvarande har diskuterats utifrån äldreomsorgens kvalité. Äldreomsorgen har likt andra välfärdsverksamheter skyldigheter i att bedrivas på ett sätt som tillgodogör målgruppens behov varför personalens kompetens och erfarenhet blir av stor betydelse. / The study aimed to examine home care workers’ intentions to remain within their profession and working conditions. Data collection was conducted through qualitative interviews with four first-line managers within private and municipal home care. The first-line managers described experiences of inadequacy, lack of influence and development opportunities, and the working hours as reasons for the care workers’ turnover intentions. Factors regarding remaining in the profession were noted as the importance of relational work, collegiate exchange, development opportunities, and support. The results indicated lack of resources as the main reason for home care workers leaving their profession, and the importance of remaining has been discussed based on the quality of elderly care. Elderly care has obligations to be conducted in a manner that meets the needs of the targeted group, which is why the home care workers’ competence and experience are of significant importance.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning kvarvarandes upplevelser överensstämmer med Layoff survivor sickness (LSS) samt att få insikt i hur de kvarvarande upplever sin arbetssituation när kollegor blivit permitterade. Undersökningen är en kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamlingen baseras på intervjuer som i respekt av social distansering på grund av Covid-19 skett digitalt. Resultatet visar att respondenterna uttrycker få negativa känslor kring upplevelsen, trots mycket bekymrande omständigheter. De uppger att deras psykiska hälsa är oförändrad eller har förbättrats samt att de trivs i hur deras arbete förändrats till följd av de åtgärder som tagits på grund av Covid-19. Anledningen till respondenternas till synes positiva upplevelse av permitteringar går med säkerhet inte att bestämma. Studien presenterar två potentiella förklaringar: (1) LSS är applicerbart och respondenternas arbetsgivare har agerat helt i enlighet med vad tidigare forskning anser vara korrekt för att minska obehag hos anställda. (2) LSS är inte applicerbart på situationen. Eftersom det under studiens genomförande är osäkert vilket stadie pandemin befinner sig i bör resultatet ses som en effekt av en relativt kortsiktig permittering då permitteringen endast pågått under ett fåtal veckor.

Bakgrund: I början av december 2019 kom de första rapporterna om viruset Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 som orsakar sjukdomen Coronavirus Disease 2019 (covid-19). Många som genomgått en covid-19-infektion får långvariga besvär. Syfte: Syftet var att undersöka eventuella samband mellan riskfaktorer och kvarvarande symtom efter genomgången covid-19 upp till sex månader efter utskrivning från sjukhus. Metod: Studien är en icke-experimentell prospektiv longitudinell kohortstudie. Kohorten består av 37 patienter som vårdades på ett sjukhus i Västra Götaland för covid-19 under perioden juni 2020 till februari 2021. Potentiella riskfaktorer, biomarkörer och infektionsparametrar under sjukhusvistelsen analyserades tillsammans med patienternas självskattade upplevelse av symtom enligt skalan Post Covid-19 Functional Status (PCFS), vid en, tre och sex månader efter genomgången covid-19. Resultat: Resultatet av analysen visade signifikanta relationer mellan rökning (p=.018), sekundära diagnoser under vårdtiden (p=.003), en ålder &gt;65 år (p=.014) samt att ha en cancerdiagnos (p=.046) och att rapportera kvarvarande symtom som påverkar vardagen. Trötthet och nedsatt ork var de vanligast rapporterade symtomen post-covid, följt av andningsrelaterade besvär. Vid sex månaders uppföljning rapporterar 62% ett eller flera kvarvarande symtom. Slutsats: Då detta är en liten studie kan inga säkra slutsatser dras från analysen. Studien visar dock att det finns anledning till oro angående de långsiktiga konsekvenserna av covid-19. / Background: In early December 2019, reports came about the Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 causing Coronavirus Disease 2019 (COVID-19). Many who have gone through COVID-19 get long-term symptoms. Aim: The aim was to investigate possible links between risk factors and persisting symptoms after having COVID-19, up to six months after discharge from hospital. Method: The study is a non-experimental prospective longitudinal cohort study. Included were 37 patients who were treated for COVID-19 at a Swedish hospital between June 2020 and February 2021. Potential risk factors, biomarkers and vital signs during the hospital stay were analyzed together with patients' self-assessed experience of symptoms and functionality according to Post COVID-19 Functional Status (PCFS), up to six months after having COVID-19. Results: Significant relationships are shown between smoking (p = .018), secondary diagnoses during the hospital stay (p = .003), age&gt; 65 years (p = .014) and having a cancer diagnosis (p = .046) and to report persistent symptoms that affect daily life. Fatigue was the most commonly reported symptom, followed by respiratory symptoms. At the six-month follow-up, 62% of patients report one or more remaining symptoms. Conclusion: As this was a small scale study, no definite conclusions can be drawn from the analysis. However, the study shows that there is cause for concern regarding the long term consequences of COVID-19. / <p>Program: - (fristående kurs) </p>