Bakgrund: År 2019 insjuknade över 12 miljoner människor globalt i stroke. En vanlig konsekvens av stroke är att drabbas av kvarvarande symtom med fysisk, sensorisk, kognitiv eller mental påverkan. Sjuksköterskan har en central roll i strokevården och ska arbeta personcentrerat, genom samverkan i team samt stärka personens känsla av sammanhang. Syftet: Att beskriva upplevelser av att leva med kvarvarande symtom efter stroke. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar med induktiv ansats genomfördes. 13 artiklar till resultatet inkluderades. I dataanalysen användes Fribergs femstegsmodell med inspiration av Graneheim och Lundmans analysmetod.Resultat: Tre huvudteman och åtta subteman utformades. Huvudtemat en förändrad vardag inkluderade subteman: en begränsad vardag och att inte passa in. Huvudtemat en förändrad människa inkluderade subteman: en förändrad kropp, en förändrad identitet och emotionell påverkan. Huvudtemat att finna sig i det förändrade inkluderade subteman: att hantera det förändrade, motivation och hopp samt acceptans och tacksamhet. Slutsats: Kvarvarande symtom efter stroke har en påverkan på livet på såväl fysiska, psykiska, emotionella och sociala aspekter. Vidare forskning samt ökad kunskap och förståelse inom ämnet kan leda till att drabbade personer får bättre vård, ett mer aktivt liv, ökad självständighet och bättre upplevd hälsa. / Title: Living with residual symptoms after a stroke- A qualitative literature reviewBackground: In 2019, over 12 million people worldwide suffered a stroke. A common consequence of stroke is residual symptoms with physical, sensory, cognitive and mental impact. The nurse has a central role in stroke care and should work person-centered, in teamwork and collaboration and also strengthen the person's sense of coherence.Aim: To describe experiences of living with residual symptoms after stroke.Methos: A literature review of qualitative method with inductive approach was conducted. 13 articles were included. The data analysis used Fribergs five step model with inspiration from Graneheim and Lundman´s analysis method.Results: Three main themes and eight sub themes were created. The main theme a changed everyday life included the sub themes: a limited everyday life and not fitting in. The main theme of a changed person included the subthemes: a changed body, a changed identity and emotional impact. The main theme of coming to terms with the change, included sub themes: coping with the change, motivation and hope and acceptance and gratitude.Conclusion: Residual symptoms after stroke have an impact on life in physical, mental, emotional and social aspects. Further research, increased knowledge and understanding of the topic can for the affected persons lead to better care, a more active life, increased independence and better perceived health.

Bakgrund: I början av december 2019 kom de första rapporterna om viruset Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 som orsakar sjukdomen Coronavirus Disease 2019 (covid-19). Många som genomgått en covid-19-infektion får långvariga besvär. Syfte: Syftet var att undersöka eventuella samband mellan riskfaktorer och kvarvarande symtom efter genomgången covid-19 upp till sex månader efter utskrivning från sjukhus. Metod: Studien är en icke-experimentell prospektiv longitudinell kohortstudie. Kohorten består av 37 patienter som vårdades på ett sjukhus i Västra Götaland för covid-19 under perioden juni 2020 till februari 2021. Potentiella riskfaktorer, biomarkörer och infektionsparametrar under sjukhusvistelsen analyserades tillsammans med patienternas självskattade upplevelse av symtom enligt skalan Post Covid-19 Functional Status (PCFS), vid en, tre och sex månader efter genomgången covid-19. Resultat: Resultatet av analysen visade signifikanta relationer mellan rökning (p=.018), sekundära diagnoser under vårdtiden (p=.003), en ålder &gt;65 år (p=.014) samt att ha en cancerdiagnos (p=.046) och att rapportera kvarvarande symtom som påverkar vardagen. Trötthet och nedsatt ork var de vanligast rapporterade symtomen post-covid, följt av andningsrelaterade besvär. Vid sex månaders uppföljning rapporterar 62% ett eller flera kvarvarande symtom. Slutsats: Då detta är en liten studie kan inga säkra slutsatser dras från analysen. Studien visar dock att det finns anledning till oro angående de långsiktiga konsekvenserna av covid-19. / Background: In early December 2019, reports came about the Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 causing Coronavirus Disease 2019 (COVID-19). Many who have gone through COVID-19 get long-term symptoms. Aim: The aim was to investigate possible links between risk factors and persisting symptoms after having COVID-19, up to six months after discharge from hospital. Method: The study is a non-experimental prospective longitudinal cohort study. Included were 37 patients who were treated for COVID-19 at a Swedish hospital between June 2020 and February 2021. Potential risk factors, biomarkers and vital signs during the hospital stay were analyzed together with patients' self-assessed experience of symptoms and functionality according to Post COVID-19 Functional Status (PCFS), up to six months after having COVID-19. Results: Significant relationships are shown between smoking (p = .018), secondary diagnoses during the hospital stay (p = .003), age&gt; 65 years (p = .014) and having a cancer diagnosis (p = .046) and to report persistent symptoms that affect daily life. Fatigue was the most commonly reported symptom, followed by respiratory symptoms. At the six-month follow-up, 62% of patients report one or more remaining symptoms. Conclusion: As this was a small scale study, no definite conclusions can be drawn from the analysis. However, the study shows that there is cause for concern regarding the long term consequences of COVID-19. / <p>Program: - (fristående kurs) </p>