<p>Att anhöriga skall närvara under pågående hjärt- och lungräddning är ett</p><p>relativt nytt begrepp inom svensk sjukvård. Det finns få studier utförda</p><p>inom detta område i Skandinavien. De studier som finns har framförallt</p><p>genomförts i USA men det finns även en del studier utförda i Europa</p><p>och Asien. Studierna belyser mestadels positiva och negativ effekter för</p><p>de anhöriga. Studier som ser till vilka effekter det har för vårdpersonal</p><p>är mycket få. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan</p><p>upplever att ha anhöriga närvarande under pågående hjärt- och</p><p>lungräddning på patient med hjärtstopp. Ostrukturerade intervjuer med</p><p>fem sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna bandades och</p><p>analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att</p><p>sjuksköterskorna upplever att närvarande anhöriga i samband med hjärtoch</p><p>lungräddning är krävande och att det hindrar i arbetet men att det</p><p>samtidigt finns en förståelse och acceptans för de anhörigas önskemål.</p><p>Det blir en naturlig del i sjuksköterskans arbetsuppgifter i</p><p>hjärtstoppssituationen ju mer vana sjuksköterskan får av närvarande</p><p>anhöriga.</p>

Att anhöriga skall närvara under pågående hjärt- och lungräddning är ett relativt nytt begrepp inom svensk sjukvård. Det finns få studier utförda inom detta område i Skandinavien. De studier som finns har framförallt genomförts i USA men det finns även en del studier utförda i Europa och Asien. Studierna belyser mestadels positiva och negativ effekter för de anhöriga. Studier som ser till vilka effekter det har för vårdpersonal är mycket få. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan upplever att ha anhöriga närvarande under pågående hjärt- och lungräddning på patient med hjärtstopp. Ostrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna bandades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplever att närvarande anhöriga i samband med hjärtoch lungräddning är krävande och att det hindrar i arbetet men att det samtidigt finns en förståelse och acceptans för de anhörigas önskemål. Det blir en naturlig del i sjuksköterskans arbetsuppgifter i hjärtstoppssituationen ju mer vana sjuksköterskan får av närvarande anhöriga.

Ångest är en av de vanligaste diagnoserna hos äldre människor när det gäller psykisk ohälsa. Gruppen äldre ökar ständigt och det beräknas att inom en snar framtid är 25 procent av alla invånare i Sverige 65 år och äldre. Detta gör att vi allt oftare möter denna patientgrupp inom psykiatrisk heldygnsvård. Det är av stor vikt att dessa patienter bemöts på ett sådant sätt att deras upplevelser och svårigheter får mer uppmärksamhet i syfte att minska lidande och eventuellt hitta adekvata behandlingar för ångesthantering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vårdpersonalens uppfattning av den fysiska och mentala närvaro i vården av äldre patienter med ångestproblematik, inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien utformades som en kvalitativ studie. För studien användes semistrukturerade intervjuer. Fem sjuksköterskor och sju skötare som arbetar inom psykiatrisk heldygnsvård intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att vara medveten i sig själv och att medvetandegöra sina brister, samt att vara ärlig mot sig själv visade sig var en viktig faktor för att visa sig närvarande. Vårdpersonalen menade att den fysiska närvaron i form av att bara finnas där, söka upp patienterna och erbjuda dem en samvaro, var värdefull i vården. Vidare betonades vikten av en mental närvaro, då personalen aktivt lyssnar på patienterna och på så sätt bekräftar närvaro. För att kunna erbjuda en sådan närvaro krävs, förutom tid och tålamod även att personalen är medveten i sig själv, medvetandegör sina brister, samt att vara ärlig mot sig själv. Slutsats: Kan vårdpersonalen arbeta med att medvetandegöra sina brister och våga vara ärliga mot varandra och prata om sitt mående, kan detta leda till bättre närvaro i patientarbetet. Dock behövs mer forskning dels inom äldreomsorgen men även ur ett patientperspektiv för att få en bredare bild om närvarons betydelse.

Syftet med denna studie var genom observationer med efterföljande intervjuer bidra med förståelse för, samt bilden kring förskollärares förhållningssätt under den fria leken. Studien är kvalitativ och genomfördes genom studerandet av sju legitimerade förskollärare på sex olika kommunala förskolor i mellersta Sverige. Resultatet visade hur förskollärarnas förhållningssätt under fri lek var beroende av olika faktorer som påverkade dem. Dessa faktorer var hur det berodde på barngruppen, situationer, händelser och barnens känslor. Relationen förskollärarna har till varje enskilt barn framstod som användbar och viktig eftersom de ansåg hur den gav en kännedom om barnens intressen och behov, vilket blev ett verktyg till hur de placerade sig och bemötte barnen. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Swedish childcare has undergone radical changes in the last 15 to 20 years. It has evolved from kindergarten to pre-school, in other words, gone from simple childcare to an active learning environment with the child as the center. Official documents, such as the pre-school curriculum and other guide documents, define the role and work ethics of the pre-school teacher. In my thesis I argue that it is essential to have an ongoing and continuous discussion at pre-schools on the practical applications of these frameworks and ambitious goals. What do you do when you simply cannot give every child the individual time they should have according to rules and regulations? How do you stay an active and present pedagogue in today’s pre-school with large classes and heavy workloads? How do you establish a common professional work ethics within a pre-school so that all children are treated equally? In my scientific essay, I examine these issues based on a real-life situation: Ellen in the hallway. A pedagogue must continuously make balanced decisions based on rules and regulations, on life- and work experience which, in many cases, contradict each other. In this context, it is important that pedagogues with more experience actively share their knowledge and experience with their colleagues. This creates a common professional ethical base that gives the individual educator knowledge and confidence which, in turn, creates a more stable, secure and consistent environment for the children. I begin by clarifying the role of the pedagogue and what it means to be an active and present pedagogue. Furthermore, I look closely at pre-school work ethics, starting with Aristotle’s virtue ethics and his theories on the links between theoretical and practical knowledge. Finally, I examine the routines at my pre-school and how they relate to the Swedish pre-school curriculum, Lpfö-98/10.

No description available.

Inledning Sverige är ett mångkulturellt land, här talas olika språk därför är det viktigt att som pedagog möta icke svensktalande barn på ett bra sätt, redan i förskolan. Det är viktigt att barnen känner sig delaktiga i barngruppen och att de blir förstådda. För att pedagogerna ska kunna stödja barnen på bästa sätt är det viktigt att fånga deras intresse. Det handlar om att ge barnen möjlighet att använda alla sina språk. Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka hur pedagogerna arbetar språkutvecklande med flerspråkiga barn i förskolan. Metod I denna undersökning använder jag mig av en formelintervju där intervjufrågorna var väl förberedda för att undvika ja- och nej svar. För att få svar på mitt syfte och frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod. Resultat I resultatdelen redovisas hur pedagogerna beskriver sitt arbetssätt med flerspråkiga barn. Här beskrivs hur pedagogerna synliggör modersmålet på avdelningarna, och att pedagogerna använder sig av olika metoder, bland annat TAKK, för att stödja barnen i sin språkutveckling

Studien undersöker förskollärares beskrivning av hur de använder utomhusmiljön som en miljö i utbildningen. Data till studien samlades in genom ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer av åtta verksamma förskollärare. Insamlat datamaterial har bearbetats utifrån en tematisk analysmetod och diskuterats utifrån tidigare forskning samt det perspektivet som studien utgår ifrån. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat belyser lekens betydelse för barns lärande utomhus. Undervisning utomhus skapar kommunikationstillfällen eftersom barnen bjuder in förskollärarna i deras upptäckter och funderingar, vilket skapar ett samspel mellan individer. Skogen ses som en neutral plats som gärna används som undervisningsmiljö då den kan utveckla barns fantasi och kreativitet. Slutsatsen är att förskollärarnas intresse, förhållningssätt och erfarenheter kring utomhusmiljön påverkar om och hur de använder utomhusmiljön som en undervisningsmiljö i utbildningen. Utomhusmiljön bör användas i samband med undervisning då flera sinnen får samarbeta, vilket i studien har visat sig kan påverka barns lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares arbete med barns relationer i förskolan, med utgångspunkt i deras beskrivningar. Det är en kvalitativ forskningsansats som bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Studien tar stöd i det relationella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna är överens om att arbetet med barns relationer i förskolan är viktigt. Även att arbetet med barns relationer sker kontinuerligt på förskolan. Resultatet visar också förskollärares beskrivningar av olika sätt att arbeta med barns relationer. Exempelvis att vara en närvarande och lyhörd pedagog, se barnet som kompetent och att kunna dela in barnen i mindre grupper för att möjliggöra samspel med andra barn och vuxna. Slutsatsen är att förskollärares förhållningssätt är avgörande för vilka möjligheter barn ges till samspel med andra barn och vuxna. Även att förskollärares arbete med barns relationer kan ske på olika sätt beroende på barnets ålder och förutsättningar.

Sammanfattning Leken är en stor del av barns förskolevistelse och den beskrivs ha stor betydelse för barns utveckling, lärande och samspel. I Läroplanen, Lpfö 18 (Skolverket 2018) beskrivs leken som central och att det är genom lek barn ges möjlighet att bearbeta de intryck de upplever i sin vardag. Av forskning framgår att pedagogers delaktighet i barns lek är av betydelse. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken omfattning pedagoger väljer att delta eller inte delta i barns lek samt vad deras motiv till detta är. Vi har valt att använda oss utav kvalitativ intervju som metod för att få fördjupade kunskaper gällande pedagogers erfarenheter och åsikter. Resultatet visade att pedagoger alltid är delaktiga eller närvarande i barns lek. I resultatet kan de även beskådas vad pedagogers delaktighet och närvaro kan bidra med på olika sätt till barns lek såsom stöttning i barns lek. Resultatet visade även att pedagogers motiv och syften till att vara delaktiga eller närvarande i barns lek varierar beroende på situation och sammanhang. Pedagogen utgick ifrån barnens behov av hur delaktig eller närvarande pedagogen skulle vara i den aktuella leken