Inledning: I den här studien undersöktes riskfaktorer i arbetsmiljön för kabinpersonal som kan leda till psykosocial ohälsa, sjukdomar och skador. Syftet med litteraturöversikten var att identifiera hälsorisker i arbetsmiljön för kabinpersonal i ålder 21-65 år och identifiera förebyggande hälsointerventioner som kan tillämpas. Metod: Databassökningen gjordes i PubMed där 13 peer reviewed originalartiklar valdes ut till dataanalysen för att sedan skapa fem teman utifrån artiklarnas resultat. Resultat: Resultatet visade en ökad bröstcancerincidens, lägre prevalens av riskfaktorer för hudcancer och det standardiserade dödlighetsförhållandet (SMR) var lägre från alla sammanslagna dödsorsaker. Kabinpersonal hade fler stressrelaterade symtom jämfört med sjuksköterskor och lärare. Arbetet upplevdes som monotont och ansträngande, och i arbetsmiljön var flygpersonal exponerade för joniserande kosmisk strålning, luftburna smittosamma sjukdomar och fysiska hinder. Melatonin, respiratorisk mask, ventilationssystem, utbildning och förbättringar i arbetsscheman föreslogs som förebyggande insatser. Diskussion: Tidigare studier visar att kabinpersonal är utsatta för flera riskfaktorer och detta specifika område har studerats av endast ett fåtal hälsovetare. Frisk personal bidrar till en god folkhälsa och därför behövs internationella åtgärder från både arbetsgivare och luftfartsreglerande organisationer.

No description available.

<p>I flera studier beskrivs hur traumatiska barndomsupplevelser och försummelse har samband med psykosocial hälsa/ohälsa i vuxen ålder. Studier visar även hur personlighet (temperament och karaktär) har samband med utvecklande av psykiska problem. I denna studie undersöks dessa faktorer tillsammans, dvs hur förekomsten av problematiska barndomsupplevelser tillsammans med temperamentsfaktorer i personligheten kan predicera olika aspekter av psykosocial hälsa/ohälsa såsom mognad, depression, ångest, social integration samt anknytning. Studien genomfördes i en studentpopulation (n = 228; 31 % män) där studenterna besvarade enkät inkluderade: CTQ BF som mäter barndomsupplevelser, personlighetstestet TCI. Vidare inkluderades SS13 som mäter social integration och anknytning samt HAD som mäter ångest och depression. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader kön. Män uppgav större nätverk, medan kvinnor uppgav mer tillgång till intima anknytningspersoner. Kvinnor rapporterade också mer ångest. Ungefär samma andel i båda könen (knappt 9 %) rapporterade svåraste grad av barndomsproblem i minst en av fem olika typer. En nyskapad skala i den modifierade CTQ-BF, kallad Tillsyn, visade också på könsskillnader samt acceptabel reliabilitetsnivå. Skalans betydelse är intressant både som predicerande faktor till psykosocial hälsa/ohälsa samt för vidare forskning. De multivariata analyserna visade att temperamentsfaktorer i hög grad bidrar till förklarad varians i alla studerade former av psykosocial hälsa/ohälsa, men också att erfarenhet av känslomässig försummelse tycks ha en egen separat betydelse när det gäller social integration och anknytning. Förhoppningsvis bidrar studien till att utveckla teoriutvecklingen när det gäller barndomsupplevelsernas och temperamentets betydelse för psykosocial hälsa hos vuxna.</p>

I flera studier beskrivs hur traumatiska barndomsupplevelser och försummelse har samband med psykosocial hälsa/ohälsa i vuxen ålder. Studier visar även hur personlighet (temperament och karaktär) har samband med utvecklande av psykiska problem. I denna studie undersöks dessa faktorer tillsammans, dvs hur förekomsten av problematiska barndomsupplevelser tillsammans med temperamentsfaktorer i personligheten kan predicera olika aspekter av psykosocial hälsa/ohälsa såsom mognad, depression, ångest, social integration samt anknytning. Studien genomfördes i en studentpopulation (n = 228; 31 % män) där studenterna besvarade enkät inkluderade: CTQ BF som mäter barndomsupplevelser, personlighetstestet TCI. Vidare inkluderades SS13 som mäter social integration och anknytning samt HAD som mäter ångest och depression. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader kön. Män uppgav större nätverk, medan kvinnor uppgav mer tillgång till intima anknytningspersoner. Kvinnor rapporterade också mer ångest. Ungefär samma andel i båda könen (knappt 9 %) rapporterade svåraste grad av barndomsproblem i minst en av fem olika typer. En nyskapad skala i den modifierade CTQ-BF, kallad Tillsyn, visade också på könsskillnader samt acceptabel reliabilitetsnivå. Skalans betydelse är intressant både som predicerande faktor till psykosocial hälsa/ohälsa samt för vidare forskning. De multivariata analyserna visade att temperamentsfaktorer i hög grad bidrar till förklarad varians i alla studerade former av psykosocial hälsa/ohälsa, men också att erfarenhet av känslomässig försummelse tycks ha en egen separat betydelse när det gäller social integration och anknytning. Förhoppningsvis bidrar studien till att utveckla teoriutvecklingen när det gäller barndomsupplevelsernas och temperamentets betydelse för psykosocial hälsa hos vuxna.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka niondeklassares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön i skolan utifrån parametrarna krav, kontroll och socialt stöd.  De frågeställningar vi vill besvara var: Vilken grad av krav, kontroll och socialt stöd upplever elever i skolan? Vilka eventuella könsskillnader framkommer i upplevd grad av krav, kontroll och socialt stöd?, Hur fördelar sig elever i krav- kontroll- stöd-modellen? samt Vilka eventuella könsskillnader framkommer i krav-kontroll-stödmodellen? Metod: Studien utgick ifrån Krav-kontroll-stöd-modellen. En färdigutvecklad enkät, Job Content Questionnaire (JCQ) utformad för den valda teorin användes. Totalt medverkade 327 elever fördelade på sex skolor i Stockholms kommun. Resultatet sammanställdes och bearbetades i SPSS. T-test och Chi Square användes för jämförelsen mellan pojkar och flickor.   Resultat: Nittioen procent av eleverna upplever att de har låg kontroll och 34 % av eleverna upplever att de har höga krav i skolan. Faktorn socialt stöd upplevs som hög av majoriteten av eleverna (84 %). En jämförelse mellan pojkar och flickor visade att flickor upplever högre grad av krav och socialt stöd än pojkar. Inga signifikanta könsskillnader återfanns i graden av kontroll. Resultatet visar att en majoritet av eleverna (61 %) hamnar inom ramen för den passiva arbetssituationen. En mindre andel av eleverna upplever arbetssituationen som spänd (30 %), medan endast ett fåtal elever placerades i den aktiva rutan (3 %) eller i den anspända rutan (6 %) i modellen. De könsskillnader som framkom i modellen var att fler flickor än pojkar var spända, medan fler pojkar än flickor tenderade att vara passiva. Slutsats: Av de medverkande eleverna i årskurs nio upplever flertalet en passiv arbetsmiljö i skolan och anser sig således ha låg kontroll och låga krav. För att förbättra elevers arbetssituation i skolan bör, enligt denna studie, faktorn kontroll ses över. / Abstract Aim: The purpose of this study was to analyze ninth graders experience of the psychosocial work environment in school by the parameters demand, control and social support. The questions we wanted to answer was: What level of demand, control and social support does the students experience in school? What possible gender differences emerge in the perceived level of demands, control and social support?, How are the student's divided in correlation within the demand-control-support-model? and What possible gender differences emerge in the demand-control-support model? Method: The study was based on the demand-control-support model. A already developed questionnaire, Job Content Questionnaire (JCQ), designed for the selected theory was used. A total of 327 students in six schools in Stockholm municipality participated in the study. The results were analyzed in SPSS. A T-test and a Chi Square were used to compare boys and girls. Results: Ninety-one percent of the students experienced a low control, and 34% of students experienced high demands in school. The social support factor is perceived as high by the majority of students (84 %). A comparison between girls and boys showed that girls experience greater demands and social support than boys. No significant sex differences were found in the degree of control. The results also showed that a majority of students (61 %) can be placed within the passive work situation. A smaller percentage of students experienced the work situation as high-strain (30 %), while only a few students were placed in the active box (3 %) or in the low-strain box (6 %) in the model. Possible sex differences emerged in the model was that more girls than boys experienced the work situation as high-strain, while more boys than girls experienced the work situation as passive. Conclusion: The participating students experienced a passive work situation in school and consider themselves to have low control and low demands. To improve students work situation in school, the degree of control, according to this study, needs further investigations.

Syftet är att undersöka om och i så fall hur den psykosociala hälsan i arbetslivet förändrats i Örebros, Västmanlands och Värmlands län mellan år 2005 till 2011 genom att studera skyddsombudsstopp, intervjua Arbetsmiljöverkets inspektörer och regionala skyddsombud samt studera SCB:s statistik.De frågeställningar som besvaras är: Har det skett en förändring av antalet skyddsombudsstopp som rör psykosociala frågor mellan år 2005 till 2011? Har det, enligt Arbetsmiljöverkets inspektörer, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna? Har det, enligt regionala skyddsombud, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna? Har det, enligt statistik från SCB, skett en förändring av den psykosociala hälsan och på vilket sätt syns det i sådana fall i statistiken? Frågeställningarna besvaras med hjälp av att dokumentation studerats och intervjuer har genomförts. Teorin som använts i studien är krav-kontroll-stödmodellen. Skyddsombudsstoppen och intervjuerna med inspektörerna visar inte på någon förändring av den psykosociala hälsan. De regionala skyddsombuden anser att den psykosociala hälsan försämrats under de senaste åren. Bemanningsföretag, flexibilitet, brister i kommunikation och för lite stöd är några av de psykosociala arbetsmiljöproblem som finns idag enligt intervjupersonerna. Statistiken visar att fler upplever sitt arbete enformigt och jäktigt, men även att fler får möjlighet att lära sig nya saker i arbetet. / The purpose with this essay is to study if and in that case how the psychosocial health in the working environment has changed in Örebro, Västmanland and Värmland county between year 2005 to 2011 thru studying safety stop, interview inspectors from the Work environment authority and regional safety agents and also studying statistics from Statistics Sweden. The questions at issue are: Has there been a change in the number of safety stops which involves psychosocial questions between the years 2005 to 2011? Has there, according to inspectors from the Work environment authority, been a change in the psychosocial health and how do they in that case describe that change? Has there, according to the regional safety agents, been a change in the psychosocial health and how do they in that case describe that change? Has there, according to statistics from Statistics Sweden, been a change in the psychosocial health and in that case in what way does that show in the statistics? The questions at issue are answered thru studying documentation and thru interviews. The theory that has been used in the study is the demand-control-support model. The safety stops and the inspectors don´t show any change in the psychosocial health. The regional safety agents consider that the psychosocial health has worsened during the last years. Staffing companies, flexibility, lack in communication and too little support are some of the psychosocial work environment problems that exist today according to the interviewees. The statistics show that more people are experiencing their work as monotonous and stressful, but also that more people get a chance to learn new things in their work.

Allt fler jobb blir mindre reglerade, vilket förändrar förutsättningar, krav och hälsokonsekvenser av arbete. Tidigare studier visar att de minst reglerade jobben finns inom bland annat universitetsvärlden. Syftet med studien är att studera psykosociala hälsokonsekvenser av oreglerade arbetsformer bland universitetsanställda. De psykosociala hälsokonsekvenserna av oreglerade jobb är ännu inte helt kända men de har kopplats samman med utbrändhet. Tidigare forskning säger att gränslöshet kan vara positivt då det skapas en frihet i arbetet. Men forskning har även visat att gränslöshet i arbetet kan ha negativa effekter på den psykiska hälsan. Individen tenderar att ta på sig för mycket jobb i kombination med för lite återkoppling från arbetsgivaren. Uppsatsen har en kvantitativ ansats och den statistiska analysen utgörs av OLS regressioner. Datamaterialet består av genomförd enkätstudie från 2009 riktad till anställda på ett universitet som visat sig ha hög andel oreglerade arbeten. Resultatet visar att frihet i arbetet kan kombineras med någon form av kontroll eller tydliga ramar för att inte ha negativa konsekvenser för den psykosociala hälsan. Resultatet visar även att det finns en skillnad mellan samband av grad av reglering och psykosocial hälsa mellan män och kvinnor där den positiva effekten av gränslöshet är större för kvinnor.

Under senare år har den psykiska ohälsan i arbetslivet tilltagit och inom vården är psykisk ohälsa ett vanligt problem. För att främja den psykiska hälsan hos vårdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö eftersträvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvården påverkar den psykiska hälsan hos vårdpersonalen samt hur vårdpersonalen hanterade de krav som de ställdes inför på arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar. Teman som framkom under analysen var ”När kraven blir för stora”, ”Att hantera kraven” och ”Samspelet på vårdavdelningen”. Resultatet visade att stress var vanligt förekommande inom vården och hög arbetsbelastning var den största stressfaktorn. Vårdpersonalen hanterade kraven genom att använda sig av olika strategier, som till exempel positiv omvärdering och planerad problemlösning. Även arbetsplatsens ledning och samarbetet mellan kollegor spelade en stor roll för den psykosociala arbetsmiljön och för vårdpersonalens psykiska hälsa. Den perfekta arbetsplatsen är svår att uppnå i verkligheten men under litteraturstudiens gång har det framkommit faktorer som kan påverka den psykiska hälsan i positiv riktning. Faktorer som kan påverka den psykiska hälsan i positiv riktning är socialt stöd från kollegor och arbetsledning.

<p>Under senare år har den psykiska ohälsan i arbetslivet tilltagit och inom vården är psykisk ohälsa ett vanligt problem. För att främja den psykiska hälsan hos vårdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö eftersträvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvården påverkar den psykiska hälsan hos vårdpersonalen samt hur vårdpersonalen hanterade de krav som de ställdes inför på arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar. Teman som framkom under analysen var ”När kraven blir för stora”, ”Att hantera kraven” och ”Samspelet på vårdavdelningen”. Resultatet visade att stress var vanligt förekommande inom vården och hög arbetsbelastning var den största stressfaktorn. Vårdpersonalen hanterade kraven genom att använda sig av olika strategier, som till exempel positiv omvärdering och planerad problemlösning. Även arbetsplatsens ledning och samarbetet mellan kollegor spelade en stor roll för den psykosociala arbetsmiljön och för vårdpersonalens psykiska hälsa. Den perfekta arbetsplatsen är svår att uppnå i verkligheten men under litteraturstudiens gång har det framkommit faktorer som kan påverka den psykiska hälsan i positiv riktning. Faktorer som kan påverka den psykiska hälsan i positiv riktning är socialt stöd från kollegor och arbetsledning.</p>

Abstract   Background:  Breast cancer is the most common cancer for women, with over 8000 of cancer cases per year. Surgery is the most common form of treatment. Basis of illness and the loss of a breast can be a big trauma for the individual and affect many aspects. Aim: The aim of this study was to investigate health-related quality of life and psychosocial situation and the need for support and care for women who undergone a mastectomy with or without reconstruction. Method: The study design was a descriptive study with qualitative approach. The selection was strategically consisting of the eight women from five cities which had undergone mastectomy with or without reconstruction. The interviews were semi-structured individual that analyzed using  content analysis. Results:All of the women felt that the body changed after the mastectomy.  Feelings of insecurity and discomfort were common. Among those who underwent reconstruction were all dissatisfied with the results. The quality of life was under the influence of individual plan in terms of reduced strength and altered personality. Two of the women  experienced a more active and enriched lifestyle, despite unsatisfactory reconstructions. The psychosocial health was perceived to have been adversely affected and the main support  came from the women's relatives. Desire for an increased deal of support from health care emerged. A good treatment and the opportunity for courses about state of disease where a positive experiences of care. The negative perceptions revolved around lack of time, stress, complications and impersonal encounters with hospital staff. Conclusion: The women in this  study seek more supportand knowledge. Personalized care where good communication and good treatment is the foundation, should be implemented. / Sammanfattning    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor, över 8000 av cancerfallen per år består av bröstcancer. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Sjukdomsperiod samt förlorandet av ett bröst kan vara ett stort trauma för individen och således påverka psykiska, fysiska och sociala aspekter. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet och psykosocial situation, samt behov av stöd och omvårdnad bland kvinnor som genomgått en mastektomi med eller utan rekonstruktion. Metod: Studiens design var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats. Urvalet var strategiskt innehållandes åtta kvinnor från fem städer vilka hade genomgått mastektomi med eller utan rekonstruktion. Intervjuerna var individuella semistrukturerade sådana som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Samtliga kvinnor upplevde att kroppen förändrats efter genomförd mastektomi. Känslor av osäkerhet och obehag var vanligt förekommande. Bland de som genomgått rekonstruktion var samtliga missnöjda med resultatet. Livskvaliteten var påverkad på individuella plan i form av minskad ork, nedsatt kraft och förändrad personlighet. Två av kvinnorna upplevde en mer aktiv och berikad livsstil, trots otillfredsställande rekonstruktioner. Den psykosociala hälsan upplevdes ha påverkats negativt och det huvudsakliga stödet kom från kvinnornas närstående. Önskan om ett utökat erbjudande av stöd och samtal från sjukvården framkom. Ett gott bemötande samt möjlighet till utbildning inom sjukdomstillstånd gav positiva upplevelser av vården. De negativa upplevelserna kretsade ofta kring tidsbrist, stress, sjukdomsbesked samt opersonliga möten. Slutsats: Kvinnorna i denna studie efterfråga mer stöd och kunskap. Individanpassad vård där god kommunikation och ett gott bemötande utgör grunden bör implementeras vid vårdtillfällen som strålbehandling samt cancerbesked.