Människor som lever med diabetes påverkas i hög grad av omgivningen. Som vårdpersonal är det viktigt att inte beskylla den enskilda som oansvarig och otillräcklig i relation till sin egenvård. Syftet med denna studie är att undersöka hur diabetes påverkar människor med diabetes och deras vardagsliv och psykosociala hälsa, samt hur vårdpersonal arbetar för att stötta människor med diabetes. Resultatet baserades på fem intervjuer med vårdpersonal som arbetar med människor som har diabetes. Resultatet visade att sjukdomen påverkar den som är drabbad, dygnets alla timmar. Det visade även att vårdpersonalens relation till patienterna har stor betydelse för patienternas egenvård. Samma egenvård som konstateras upplevas som stigmatiserad av människor med diabetes. De teoretiska referensramar som användes i arbetet var Banduras socialkognitiva teori samt Zubin och Springs stress- och sårbarhetsmodell. Slutsatserna som kan dras utifrån studien är att det är av stor vikt att vårdpersonalen har en god relation med- samt tar hänsyn till den enskilda patientens förutsättningar då många patienter har en stark rädsla för komplikationer vilket kan leda till ångest eller depression. Studien visar också att det finns ett behov av att undersöka ämnet människor och diabetes mer utifrån ett socialt perspektiv.

Samhällets pågående förändring och arbetsplatsens ständiga omorganisation påverkar medarbetaren på flera plan. De höga samhällskostnaderna för psykosocial ohälsa har uppmärksammats flitigt under senare år där offentligt anställda står för en stor del av sjukskrivningarna i Sverige. I detta tar vårt arbete avstamp där uppsatsens övergripande syfte har varit att få en ökad kunskap och djupare förståelse för hur vårdenhetschefer, som arbetar inom offentlig sjukvård ser på sitt ledarskap och vilken typ av ledarskap de anser sig tillämpa. De centrala forskningsfrågorna har varit vilka möjligheter dessa chefer har att tillämpa sitt ledarskap inom den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön, samt hur de själva ser på sitt ledarskap och ansvar. Studien visar att cheferna strävar efter relationsanpassade ledarskap, men tidsbrist och en verksamhet som styrs av policy och rutindokument gör det svårt att bedriva den typen av ledarskap. Ansvarsfrågan kring arbetsmiljön visar sig vara relativt oklar, även om chefens ansvar blir större har medarbetaren även ett individuellt ansvar. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från åtta semistrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört den självupplevda processen.

Många unga tjejer är uppkopplade på sociala medier idag. Samtidigt har den psykiska ohälsan ökat för unga tjejer de senaste åren. Uppsatsens syfte var att undersöka hur unga tjejer som går sista året i gymnasiet upplever att deras psykosociala hälsa och identitet påverkas av att vara uppkopplade på Facebook och Instagram. Fem semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem tjejer som går sista året i gymnasiet. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån symbolisk interaktionism och genusperspektiv. Resultatet visar att sociala medier som Facebook och Instagram, är en viktig del av tjejernas vardag, men att de upplever att Facebook och Instagram kan påverka identiteten och ha negativa effekter på den psykosociala hälsan. Deltagarna upplever ett påträngande skönhetsideal och ständig jämförelse med andra. Tjejerna lägger ner mycket tid och har strategier om vad de väljer att publicera. Vuxna runt unga tjejer bör vara medvetna om vikten av sociala medier i unga tjejers liv och bidra till att motverka destruktiva skönhetsideal.

Syftet med denna studie är att undersöka högstadielärares uppfattningar om och upplevelser av att använda så kallad ”lösningsfokuserad metod” i interaktion med elever samt hur de upplever att deras implementering av lösningsfokuserad metod kan främja för elevers psykosociala hälsa och utveckling. Fem högstadielärare som implementerar lösningsfokuserad metod har intervjuats och materialet har sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån en induktiv ansats analyserades materialet först teorilöst för att sedan genomgå en andra analys utifrån tre teorier: Den sociologiska visionen, Känsla av SAMmanhang (KASAM) och Empowerment. Resultatet som framkom av intervjuerna pekar på att högstadielärarnas uppfattningar om och upplevelser av implementering av lösningsfokuserad metod i interaktion med elever kan främja elevernas personliga utveckling och kunskapsutveckling, högstadielärarnas relationer med elever, elev-elevrelationer och den psykosociala klassrumsmiljön. I analysen med utgångspunkt i den sociologiska visionen och högstadielärarnas uppfattningar om och upplevelser av implementering av lösningsfokuserad metod i interaktion med elever problematiseras vissa antaganden i skolans verksamhet. Det tycks skapa möjligheter för högstadielärarna och elever att i relationella processer kunna handla utanför etablerade sociala strukturer i skolan och möjliggöra att elever når en högre nivå i deras utveckling. Utifrån KASAM och dess tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tolkar jag att högstadielärarna genom lösningsfokuserad metod i interaktion med elever kan främja deras KASAM. Med utgångspunkt i Empowerment tolkar jag att högstadielärarna genom lösningsfokuserad metod i interaktion med elever kan ge elever möjlighet till Empowerment, vilket kan främja elevernas psykosociala hälsa och utveckling. Eftersom jag intervjuade högstadielärarna och inte deras elever kan inga slutsatser om elevernas egen känsla av KASAM dras och heller inte om eleverna tar den möjlighet som jag tolkar att respondenterna ger dem till Empowerment.

Syftet med den här studien var att undersöka en verksamhet som genomgått förändring i de deras arbetsutförande i och med Covid-pandemin. Hur det egentligen har påverkat individens psykiska hälsa samt vilka förbättringsmöjligheter det kan finnas och vilka åtgärder som verksamheten borde införa för att främja medarbetarnas hälsa på ett mer effektivt sätt. För att genomföra studien utfördes kvalitativa intervjuer med de anställda. Intervjufrågorna var öppna, så respondenterna själva kunde sätta ord på de förändringar samt beskriva känslorna de upplevde. Tillvägagångssättet visade sig vara en fundamental metod för studien, eftersom det gav uppsatsförfattarna en djupgående förståelse för arbetstagarnas behov. Resultatet som framkom var att det fanns psykosociala och motivationsproblem i arbetsorganisationen bland arbetstagarna. Den största bidragande faktorn till minskad motivation beror på saknaden efter gemenskap och den sociala interaktionen med kollegor. Det framkom också att sedan distansarbetet blivit en del av vardagen har upplevelsen kring arbetsfördelningen förändrats till det negativa. I samband med känslan av en förändrad arbetsbelastningen samt ensamheten distansarbetet kan medföra, kan de leda till psykisk påfrestning som i sin tur kan resultera till minskad motivation. Situationen som har uppstått är inte hälsosam för organisationen eller de anställda. Av den anledningen framförs förbättringar som organisationen kan implementera för att undvika otillfredställande arbetsmotivation bland medarbetare och fördjupning av medarbetarens behov och känslor. Genom förbättringsåtgärder av extern kompetens i form av konsultering till medarbetare kring psykosociala- och motivationsfaktorer kan det bidra till ett stöd som tidigare inte funnits. Konsulteringen innefattar stressreduceringprogram, djupgående enkätstudier som undersöker individuella behov och organisatoriska problem som organisationen kan förbättra samt en stödjande roll till medarbetarna. För att ytterligare bevara arbetsmotivationen krävs en förbättring av kartläggningen kring elevernas kunskapsutveckling. Det här görs genom att integrera ett mjukvarusystem där samtliga lärosäten som samverkar med Göteborgs Stad kontinuerligt för in information om eleverna. För att identifiera motivationsfaktorer på individnivå har två tydliga förbättringar tagits fram och kan kopplas samman. Maslows behovsteori, som handlar om att skapa en förståelse för varje enskild medarbetare och dess behov. Genom identifiering av behov och fördjupad förståelse finns nu möjligheten att applicera ett individanpassat ERI-system där belöningssystemet bygger på att främja självförverkligande delar hos individen. Det är görbart i form av utvecklingsmöjligheter och ökad kreativitet som belöningar i relation till gott arbete. / The purpose of this study has been to study an organization that has undergone a change in their work performance due to the Covid-pandemic. How this has affected the individual's mental health and what opportunities for improvement there may be and what measures the organization can introduced to promote the employees' health in a more efficient way. In order to proceed and carry out a study qualitative interviews were conducted with the employees. By introducing with open interview questions where the respondents themselves put words on the changes the organization has undergone and describe the feelings they experienced. The approach proved to be a fundamental method for this study, as it has given the essay authors a deeper understanding of the needs of the individual employees. The result that emerged was that there were psychosocial and motivational problems in the organization on both individual level and at organizational level. The biggest contributing factor for reduced motivation was the lack of solidarity and reduced physical interaction between colleagues. It also emerged that since working from home has become part of employees everyday life and its routines, feelings around dividence of work has changed. In addition with the feelings of changed workload and possible loneliness that working from home can cause, they may lead to psychological stress which in turn can result in reduced motivation and work efficiency. The following situations that have arisen are not healthy for the organization or the employees. For this reason, improvements are researched and made so the organization can work towards a future where better preparation are made to avoid unsatisfactory work motivation among employees and improvements of the individual employees feelings. Through improvement measures such as external competence in the form of consultation to employees to promote psychosocial health and work motivation and create a deeper knowledge of the individual worker. This also includes stress reduction programs, in-depth surveys that examine individual needs as well as organizational problems. To further preserve the work motivation, an improvement of the mapping around the students knowledge development is required. This by integrating a software system where all education institutions that collaborate with the City of Gothenburg continuously put information about the students so fewer mistakes are made. To identify motivational factors at the individual level, two clear improvements methods have been identified and can be linked together. Maslow's hierarchy of needs is about creating an understanding of each individual employee and their needs. Through identification of needs and in-depth understanding, there is now the opportunity to apply an individualized ERI system where the reward system is based on promoting self-realizing parts of the individual. It is doable in the form of development opportunities and increased creativity as rewards in relation to good work.

Denna studie går ut på att söka och vidga kunskap om unga arbetslösas tillvaro ocharbetslöshetens konsekvenser för unga personers psykosociala hälsa samt att utforskaungas egna resurser att etablera sig på arbetsmarknaden. Studien bygger på en kvalitativansats, närmare bestämt 10 intervjudeltagares berättelser och upplevelser. Samtligadeltagare är mellan 18–24 år, är födda i eller bosatta i Sverige sedan minst 5sammanhängande år. Denna studie har analyserats utifrån två teoretiska utgångspunkter,nämligen känsla av sammanhang (KASAM) av Aaron Antonovsky samt stigma avErving Goffman. Studiens resultat och tidigare forskning visar att arbetslöshet har ennegativ inverkan på ungas hälsa, framför allt en negativ inverkan på den psykosocialahälsan. Intervjudeltagarna saknar resurser gällande information och kunskap omarbetsmarknaden. Slutsatsen av denna studie är att förutom den ekonomiska aspektengår den arbetslöse miste om den sociala gemenskapen, något som i förlängningenriskerar att leda till social isolering. Den unga arbetslöse kan glömma bort kunskap ochfärdigheter eftersom denne inte får möjlighet att praktisera dem. Självbilden ochsjälvförtroendet kan påverkas negativt, något som i förlängningen kan ha en negativinverkan på hälsan.

Bakgrund: Demens är en sjukdom som drabbar en stor del av en alltmer åldrande befolkning i världen. Patienter som lider av demens kan drabbas av olika symtom som t.ex. kommunikationssvårigheter, personlighetsförändringar samt emotionell avtrubbning. Dessa symtom kan vara svåra att behandla och påverkar patienter, anhöriga och vårdpersonal. Tidigare forskning har visat att socialt assisterande robotar kan ha en god inverkan på människor som lider av demenssjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva vilken inverkan på hälsan socialt assisterande robotar har hos patienter som lider av demenssjukdom.Metod: En litteraturstudie grundat på tio vetenskapliga artiklar, som tagits fram utifrån syftet. Resultat: Resultatet presenterades utifrån två kategorier, Psykosocial hälsa och Livskvalitet. Interventioner med socialt assisterande robotar hade en god inverkan på den psykosociala hälsan, medan livskvalitet påverkades med varierat resultat beroende på vilket stadie av demens som den drabbade befinner sig i. Slutsats: Sammanfattningsvis ges ett intryck av att socialt assisterande robotar kan hjälpa vårdpersonal i deras omvårdnadsarbete för patienter med demens, och att dessa robotar har en övervägande god inverkan på demensdrabbades hälsa. Betydelse: Kunskap om vad socialt assisterande robotar har för inverkan på hälsa hos demensdrabbade är angeläget, för att i framtiden kunna implementera omvårdnadsåtgärder med denna typ av robotar. / Background: Dementia is a disease which affects a large part of an increasingly aging population in the world. Patients suffering from dementia may suffer from various symptoms such as communication difficulties, personality changes and emotional blunting. These symptoms can be difficult to treat and affects patients, relatives and health professionals. Previous research has shown that socially assistive robots could have a good effect on people suffering from dementia. Aim: The purpose of this study is to describe the impact on health of socially assistive robots in patients suffering from dementia. Method: A literature study based on ten scientific articles, which has been devised based on the purpose. Results: The results are presented on the basis of two categories, psychosocial health and quality of life. Interventions with socially assistive robots had a good impact on the psychosocial health, while quality of life was affected with varied results depending on the stage of dementia that the patient is in. Conclusion: In conclusion, the given impression is that socially assistive robots could help health professionals in their nursing work for patients with dementia, and that these robots have a predominantly good effect on demented people’s health. Significance: The knowledge of how socially assistive robots impact the health of people who suffers from dementia is imperative, to eventually be able to implement nursing interventions with this type of robots.

<h1>Abstract</h1><p>Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse kuratorn har för den psykosociala hälsan. Vi har för det här ändamålet gjort tio stycken kvalitativa intervjuer med kuratorer inom skola, ungdomsmottagning, samt barn- ungdoms- och vuxenpsykiatrin. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats. Resultatet har analyserats utifrån Aaron Antonovskys, Thomas J. Scheffs, samt Moria von Wrights teorier. Vårt resultat visar att kuratorn har en betydelse för den psykosociala hälsan hos eleven/patienten inom ramen för deras nätverk. Det var dock ibland svårt för kuratorn att precisera exakt vad som leder till förändringarna eftersom de ser sig som en del av helheten. Resultatet visar vidare att kuratorerna med olika metoder kan öka begripligheten och meningsfullheten hos eleverna/patienterna, för att de ska få en bättre känsla av sammanhang, och därmed lättare att hantera sin vardag. Inom psykiatrin fokuseras det mycket på ett patogent synsätt medan skolan och ungdomsmottagningen mer använder ett salutogent synsätt. Den punktuella positionen visar sig vara viktig i utredningsfasen av eleverna/patienterna men kuratorerna själva lyfter även fram vikten av en relationell position. Kuratorerna kan genom samtal uppmärksamma de sociala banden, lyfta fram dess betydelse för att eleverna/patienterna ska kunna bevara dem. Det här genom att eleverna/patienterna på ett bättre sätt kan hantera sina skam- och stolthetskänslor.</p> / <h1>Abstract</h1><p>The aim of our study is to investigate witch role the counselor has for the psychosocial health. For this purpose we have made ten qualitative interviews with counselors at schools, in one youth center, and at a child-youth and adult psychiatry. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats.We have used a hermeneutic approach. Resultatet analyserades utifrån Aaron Antonovsky, Thomas J. Scheff, samt Moria von Wright.We`ve based our result in Aaron Antonovsky´s, Thomas J. Scheff´s, and Moria von Wright´s theories.Vårt resultat visade att kuratorn har en betydelse för den psykosociala hälsan hos eleven/patienten inom ramen för deras nätverk. Our result showes that the counselor has got an impact in the psychosocial health of the student / patient within their network. Det var dock ibland svårt för kuratorn att precisera exakt vad som ledde till förändringarna eftersom de såg sig som en del av helheten. However, it was sometimes difficult for the counselor to clarify exactly what leeds to the changes as they see themselves as one part of the whole. The Result further showes that the counselor using different methods could increase the comprehensible and meaningfulness to the students/patients, so that they could get a better sense of context, and thus easier to manage their everyday. In psychiatry the approach is pathogenic and at schools and the youth clinic it is salutogenic. The punctate location prove to be important in the investigation phase of the students / patients, but the counselors themselves even highlight the importance of a relational position. Kuratorerna kunde genom samtal uppmärksamma de sociala banden, lyfta fram dess betydelse för att eleven/klienten skulle kunna bevara de sociala banden genom att de på ett bättre sätt kunde hantera sina skam- och stolthetskänslor.Counselors can, through conversations, rise attention to the social ties, highlighting its importance so that the students / patients is able to maintain them. This is made through that the students/patients, in a better way, is able to deal with their shame and feelings of pride.<strong></strong></p>

Abstract Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse kuratorn har för den psykosociala hälsan. Vi har för det här ändamålet gjort tio stycken kvalitativa intervjuer med kuratorer inom skola, ungdomsmottagning, samt barn- ungdoms- och vuxenpsykiatrin. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats. Resultatet har analyserats utifrån Aaron Antonovskys, Thomas J. Scheffs, samt Moria von Wrights teorier. Vårt resultat visar att kuratorn har en betydelse för den psykosociala hälsan hos eleven/patienten inom ramen för deras nätverk. Det var dock ibland svårt för kuratorn att precisera exakt vad som leder till förändringarna eftersom de ser sig som en del av helheten. Resultatet visar vidare att kuratorerna med olika metoder kan öka begripligheten och meningsfullheten hos eleverna/patienterna, för att de ska få en bättre känsla av sammanhang, och därmed lättare att hantera sin vardag. Inom psykiatrin fokuseras det mycket på ett patogent synsätt medan skolan och ungdomsmottagningen mer använder ett salutogent synsätt. Den punktuella positionen visar sig vara viktig i utredningsfasen av eleverna/patienterna men kuratorerna själva lyfter även fram vikten av en relationell position. Kuratorerna kan genom samtal uppmärksamma de sociala banden, lyfta fram dess betydelse för att eleverna/patienterna ska kunna bevara dem. Det här genom att eleverna/patienterna på ett bättre sätt kan hantera sina skam- och stolthetskänslor. / Abstract The aim of our study is to investigate witch role the counselor has for the psychosocial health. For this purpose we have made ten qualitative interviews with counselors at schools, in one youth center, and at a child-youth and adult psychiatry. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats.We have used a hermeneutic approach. Resultatet analyserades utifrån Aaron Antonovsky, Thomas J. Scheff, samt Moria von Wright.We`ve based our result in Aaron Antonovsky´s, Thomas J. Scheff´s, and Moria von Wright´s theories.Vårt resultat visade att kuratorn har en betydelse för den psykosociala hälsan hos eleven/patienten inom ramen för deras nätverk. Our result showes that the counselor has got an impact in the psychosocial health of the student / patient within their network. Det var dock ibland svårt för kuratorn att precisera exakt vad som ledde till förändringarna eftersom de såg sig som en del av helheten. However, it was sometimes difficult for the counselor to clarify exactly what leeds to the changes as they see themselves as one part of the whole. The Result further showes that the counselor using different methods could increase the comprehensible and meaningfulness to the students/patients, so that they could get a better sense of context, and thus easier to manage their everyday. In psychiatry the approach is pathogenic and at schools and the youth clinic it is salutogenic. The punctate location prove to be important in the investigation phase of the students / patients, but the counselors themselves even highlight the importance of a relational position. Kuratorerna kunde genom samtal uppmärksamma de sociala banden, lyfta fram dess betydelse för att eleven/klienten skulle kunna bevara de sociala banden genom att de på ett bättre sätt kunde hantera sina skam- och stolthetskänslor.Counselors can, through conversations, rise attention to the social ties, highlighting its importance so that the students / patients is able to maintain them. This is made through that the students/patients, in a better way, is able to deal with their shame and feelings of pride.

Bakgrund: Minst var tredje person kommer under sin livstid att få en cancerdiagnos. Närstående till dessa personer kommer att spela en central roll i vårdandet. Att som närstående vårda beskrivs ofta som en stressande situation med psykiska och fysiska påfrestningar. Dessa påfrestningar hos närstående kan göra att de riskerar att drabbas av ohälsa. Hur dessa personer väljer att hantera situationen är individuellt och det är varje individs ansvar att se över sin hälsa och skapa strategier för att hantera dessa påfrestande situationer för att främja hälsan.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka copingstrategier närstående som vårdar patienter med cancersjukdom använder för att bevara den psykosociala hälsan.   Metod: En litteraturöversikt där artiklarna analyserades enligt en analysmodell av Friberg (2012). Artiklar lästes igenom, med fokus på resultat, för att kunna identifiera nyckelfynd. Varje artikels resultat sammanställdes och relaterades till varandra för att få fram nya teman. Orems egenvårdsteori användes vid resultatdiskussionen.   Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudteman; Vårdgivande och coping, Kognitiva copingstrategier, Normaliserande copingstrategier, Instrumentella copingstrategier och Psykosociala faktorer. Copingstrategier som framkom var omdirigering av tankar, positivt tänkande, tro, hopp, acceptans, upprätthålla rutiner, stark fasad, jämförelse, stöd och information. Andra områden som framkommer i resultatet är hur närstående utvecklar copingstrategier och förutsättningar för att uppleva stöd, vinster med vårdgivande och coping samt relationen till hälso- och sjukvården.   Slutsats: Resultatet visar en variation på användandet av copingstrategier samt skillnader och likheter i förhållande till dessa. Den enskilda individens erfarenheter och kunskaper spelar också roll vid utveckling av dessa. Copingstrategier tycktes även vara knutna till individens personliga resurser samt egna färdigheter. / Background: At least every third person will be diagnosed with cancer during his/hers lifetime. Relatives, familymembers and friends to these persons will play a central role in caring. Being a care giving relative, a family member or a friend to a person diagnosed with cancer, is often described as a stressful situation with both mental and physical strain. These strains in close relationships may lead to poor health. How each caregiver chooses to handle the situation is individual and he/she has a responsibility to self-assess health and create strategies to promote these stressful health situations.   Aim: The purpose of the study was to describe which coping strategies relatives, familymembers or friends who care for patients with cancer disease use to maintain psychosocial health.   Method: A literature review where the articles were evaluated with an analysis model according to Friberg (2012). Articles were read trough, focusing on results, to identify key findings. The results of each article were compiled and related to each other in order to develop new themes. Orem's self-care theory was applied to the resultdiscussion.   Result: The results were presented in five main themes; Caregiving and coping, Cognitive coping strategies, Normalizing coping strategies, Instrumental coping strategies and Psychosocial factors. Coping strategies that emerged were redirecting thoughts, positive thinking, faith, hope, acceptance, maintaining routines, strong facade, comparison, support, and information. Other areas found in the results are how relatives, familymembers or friends develop coping strategies and conditions for experiencing support, benefits with care and coping and the relationship with healthcare professionals.   Conclusion: The results show a variation in the use of coping strategies as well as differences and similarities in relation to these. Individual's experiences and knowledge play a part in the development of these copingstrategies. Which coping strategies individuals choose also seemed to be linked to their personal resources as well as own skills.