Introduktion: I Sverige dör 90,000 individer årligen varav cirka 80% bedöms vara i behov av palliativ vård. Patientgrupperna med störst behov av palliativ vård är bland annat cancerpatienter, demenssjuka och hjärt- och kärlsjuka personer. Då fler lever allt längre liv på grund av den utvecklade sjukvården har positiva vårdupplevelser blivit ett viktigt mål för både anhöriga och patienter. Forskning visar att det finns vissa aspekter med den palliativa vårdprocessen som påverkar anhörigas upplevelser, både positivt och negativt.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av den palliativa vården.  Metod: En litteraturöversikt med en deskriptiv design som baserats på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar hämtade från PubMed och CINAHL. Arbetet använder Joyce Travelbees omvårdnadsteori human-to-human relationship model of nursing som teoretisk referensram.  Resultat: Två huvudkategorier och tillhörande underkategorier identifierades: Livsförändringar och Att vara delaktig i vården. Livsförändringar beskrev upplevelser av att vara en hängiven följeslagare som anhörig till den palliativa patienten, hur sociala relationer påverkades av nya prioriteringar i livet, de anhörigas önskan att vara delaktig i omvårdnadsprocessen samt hur vården i livets slutskede såg ut. Att vara delaktig i vården beskrev anhörigas behov av stöd och kommunikation under vårdprocessen, vikten av adekvat information från vårdgivare och kunskap om medicinska aspekter samt vårdkvalitetens och miljöns betydelse för vårdupplevelsen.  Slutsats: Anhöriga visade sig ha olika upplevelser av den vård som deras sjuka familjemedlemmar fick. I de flesta fall var upplevelserna främst negativa och många önskade att majoriteten av alla vårdaspekter förbättrades för deras närstående skull. Brister i kommunikationen och vårdkvaliteten var två av de mest förekommande problemområdena de deltagande anhöriga hade varit med om. Det finns ett behov av förbättrad kommunikation från läkare samt inkluderande av närstående inom vården för att vårdkvaliteten ska förbättras. / Introduction: In Sweden, nearly 90,000 individuals die annually, of which approximately 80% are in use of palliative care. The patient groups with the greatest need for this care are patients with cancer, dementia, and cardiovascular diseases. As more people live a longer life due to the developed healthcare system, significant care experiences have become an important goal for both relatives and for the patient. Research shows that there are certain aspects of the palliative care process that affect relatives' experiences, both positively and negatively.  Aim: The aim of this literature review was to describe relatives' experiences of palliative care. Method: A literature review with a descriptive design based on ten original qualitative scientific articles retrieved from PubMed and CINAHL. The overview uses Joyce Travelbees nursing theory human-to-human relationship model of nursing as a theoretical frame of reference. Results: Two main categories and associated subcategories were identified: Life changes and To be involved in care. Life changes described experiences of being a devoted companion for the palliative patient, how social relationships were affected by new priorities in life, the relatives' desire to be involved in the process and what end-of-life care looked like. To be involved in care, described relatives' need for support and communication during the care process, the importance of adequate information from care providers and knowledge of medical aspects, as well as the importance of care quality and the environment for the care experience. Conclusion: Relatives were found to have different experiences of the care which their sick family members received. In most cases, the experiences were negative, and many wished that most of all aspects of care were improved for the sake of their loved ones. Shortcomings in communication and the quality of care were two of the most common problem areas the participating relatives had experienced. There is a need for improved communication skills from doctors and nurses as well as the inclusion of relatives in care, to improve the quality of care.

Bakgrund: Minst var tredje person kommer under sin livstid att få en cancerdiagnos. Närstående till dessa personer kommer att spela en central roll i vårdandet. Att som närstående vårda beskrivs ofta som en stressande situation med psykiska och fysiska påfrestningar. Dessa påfrestningar hos närstående kan göra att de riskerar att drabbas av ohälsa. Hur dessa personer väljer att hantera situationen är individuellt och det är varje individs ansvar att se över sin hälsa och skapa strategier för att hantera dessa påfrestande situationer för att främja hälsan.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka copingstrategier närstående som vårdar patienter med cancersjukdom använder för att bevara den psykosociala hälsan.   Metod: En litteraturöversikt där artiklarna analyserades enligt en analysmodell av Friberg (2012). Artiklar lästes igenom, med fokus på resultat, för att kunna identifiera nyckelfynd. Varje artikels resultat sammanställdes och relaterades till varandra för att få fram nya teman. Orems egenvårdsteori användes vid resultatdiskussionen.   Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudteman; Vårdgivande och coping, Kognitiva copingstrategier, Normaliserande copingstrategier, Instrumentella copingstrategier och Psykosociala faktorer. Copingstrategier som framkom var omdirigering av tankar, positivt tänkande, tro, hopp, acceptans, upprätthålla rutiner, stark fasad, jämförelse, stöd och information. Andra områden som framkommer i resultatet är hur närstående utvecklar copingstrategier och förutsättningar för att uppleva stöd, vinster med vårdgivande och coping samt relationen till hälso- och sjukvården.   Slutsats: Resultatet visar en variation på användandet av copingstrategier samt skillnader och likheter i förhållande till dessa. Den enskilda individens erfarenheter och kunskaper spelar också roll vid utveckling av dessa. Copingstrategier tycktes även vara knutna till individens personliga resurser samt egna färdigheter. / Background: At least every third person will be diagnosed with cancer during his/hers lifetime. Relatives, familymembers and friends to these persons will play a central role in caring. Being a care giving relative, a family member or a friend to a person diagnosed with cancer, is often described as a stressful situation with both mental and physical strain. These strains in close relationships may lead to poor health. How each caregiver chooses to handle the situation is individual and he/she has a responsibility to self-assess health and create strategies to promote these stressful health situations.   Aim: The purpose of the study was to describe which coping strategies relatives, familymembers or friends who care for patients with cancer disease use to maintain psychosocial health.   Method: A literature review where the articles were evaluated with an analysis model according to Friberg (2012). Articles were read trough, focusing on results, to identify key findings. The results of each article were compiled and related to each other in order to develop new themes. Orem's self-care theory was applied to the resultdiscussion.   Result: The results were presented in five main themes; Caregiving and coping, Cognitive coping strategies, Normalizing coping strategies, Instrumental coping strategies and Psychosocial factors. Coping strategies that emerged were redirecting thoughts, positive thinking, faith, hope, acceptance, maintaining routines, strong facade, comparison, support, and information. Other areas found in the results are how relatives, familymembers or friends develop coping strategies and conditions for experiencing support, benefits with care and coping and the relationship with healthcare professionals.   Conclusion: The results show a variation in the use of coping strategies as well as differences and similarities in relation to these. Individual's experiences and knowledge play a part in the development of these copingstrategies. Which coping strategies individuals choose also seemed to be linked to their personal resources as well as own skills.