Vården är särskilt drabbad av hög sjukfrånvaro och speciellt dygnet-runt-verksamheter. Ett sätt att minska sjukfrånvaron är att minska antalet underställda medarbetare per chef. Syftet med denna studie är att kartlägga attityder till och effekter av ett förstärkt ledarskap samt se vilka organisatoriska förutsättningar som behövs för att kunna bedriva ett närvarande ledarskap. Denna uppsats är skriven på uppdrag av Umeå kommun och avser att studera det förstärkta ledarskapet på två särskilda boenden inom äldreomsorgen.Studien grundar sig på tidigare forskning inom området samt Karaseks teori om krav, kontroll stöd, friskfaktorer och Arbetsmiljöverkets föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4). I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med chefer, medarbetare och huvudskyddsombud. Resultatet i denna studie visar att de organisatoriska förutsättningar som krävs för att chefer ska kunna bedriva ett närvarande ledarskap avser bland annat chefsstöd, arbetsbelastning, samt är starkt påverkad av övriga förändringar inom organisationen. Det förstärkta ledarskapet upplevs i flera avseenden ha lett till en förbättrad psykosocial arbetsmiljö, både av chefer och medarbetare. De upplever bland annat att trivseln blivit bättre samt att känslan av stöd ökat.

På senare år har den arbetsrelaterade psykiska ohälsan stått för stora delar av sjukskrivningarna. Man har sett ett mönster mellan långtidssjukskrivningar och de yrkeskategorier som upplevt en ökning mellan psykiska krav och möjligheten för individerna att anpassa sitt egna arbete. Syftet med studien var att undersöka hur trafikkonsulenter inom flygsektorn subjektivt upplevt sin psykosociala arbetsmiljö under pandemin. I studien användes QPSNordic som mätverktyg. Totalt var det 82 deltagare som besvarade enkäten, och 72% av de var kvinnor. Studiens resultat jämfördes med QPSNordics referensdata (N=2010) och två separata Pearson korrelationsanalyser genomfördes. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och kontroll i arbetet. Medelvärdena i referensdata skiljde sig framförallt åt i skalan ”kontroll av arbetstakt”. Resultaten visade att trafikkonsulenter som upplevde hög grad av socialt stöd också upplevde en hög grad av kontroll i sitt arbete, vilket också stöds i tidigare forskning. / In recent years, work-related mental ill-health has increasingly caused long-time sick leave, and a pattern has been seen, showing increased long-term sick leave for the occupational categories that have increased mental demands and less possibility for employees to control their own work. The purpose of this study was to study how traffic consultants in the aviation industry subjectively experienced their psychosocial work environment during the Covid-19 pandemic. QPSNordic, a questionnaire designed to study psychological, social and organizational working conditions, was used as measurement tool. A total of 82 participants answered the survey, 72% women and 28% men. The results of the study were compared with QPSNordic's reference data (N = 2010), and two separate Pearson correlation analyzes were performed. The results showed a positive significant relationship between social support and individual control of work. The mean values in the reference data differed mainly in the scale range: control of work rate. The results showed that traffic consultants who experienced a high degree of social support also experienced a high degree of control in their work, which corresponds with prior research.

I samband med Covid-19-pandemin har en snabb omställning skett i det svenska arbetslivet och många har övergått från arbete på kontor till arbete hemifrån enligt restriktioner (Folkhälsomyndigheten 2020). Studiens syftet är att öka förståelsen för offentligt anställdas upplevelse av hemarbete i relation till psykosocial hälsa och utifrån det belysa vad som kan tas i beaktning vid arbetsorganisering efter pandemin. Således utgår studien ifrån två frågeställningar där den första berör upplevelsen av hemarbete medan den andra berör en tänkbar framtid i arbetets utformning. Studiens empiri har formats genom semistrukturerade intervjuer, vidare bygger studien på ett fenomenologiskt förhållningssätt där intervjuerna väglett den teori som lyfts upp. Empirin har vidare analyserats med hjälp av olika teorier och begrepp som främst antar ett socialpsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att upplevelserna av hemarbete är både positiva och negativa i förhållande till den psykosociala hälsan. Upplevelserna är i stora drag entydiga även om viss variation beroende av individuella faktorer återfinns. Avsaknaden av sociala relationer för både arbetet och välbefinnandet tillsammans med ökad integrering av arbete och fritid har varit de tyngre betonade resultaten. Samtidigt har självständiga arbetsuppgifter visat sig fungera bättre i hemmiljö och medarbetarna upplever en ökad effektivitet och minskad restid som två starka fördelar. / Due to the Covid-19 pandemic the working life has changed dramatically in Sweden where people are restricted to work in their original workplace and instead instructed to work from home (Folkhälsomyndigheten 2020). Through semi structured interviews this study aims to understand employees' experience of home based telework in the public sector, mainly in relation to their psychosocial health, and based on that shed light on how work could be organized post Covid-19. The study utilizes two questions to answer the purpose, where the first one focuses on the employees' experience of home based telework while the second one focuses on how future work could be organized. The empiric is based on a phenomenological approach where the interviews have guided the theory, and it has been further analyzed with the help of different social psychological perspectives. The main result shows that the experience of home based telework has both positive and negative characteristics relative to psychosocial health. The experience is broadly unambiguous although some variation depending on individual factors have been found. The absence of social relations for both work and wellbeing together with an increased integration of work and leisure have been the most strongly emphasized results. Simultaneously, independent work tasks have proven to operate better in the home environment and employees experience increased efficiency and reduced travel time as two major benefits.

The purpose of the study was to examine what social workers who work close to clients perceive as psychosocially risky and heavy in their work. Our intention was also to investigate what social workers do to deal with things that they feel are psychosocially heavy and risky, in their work with clients. The method used was a qualitative method, based on an interview study with a semi-structured interview method. Six respondents participated in the study. The result was analyzed with help of earlier research and theoretical concepts/perspectives, such as coping, stress, debriefing, psychosocial health in working life and demand-control. The result showed that social workers experience the combination of emotional involvement in clients situations and stress in form of a high workload, as psychosocially heavy and risky. To deal with what they experience is psychosocially heavy and risky, they use several different strategies. It can be strategies provided by the employer, for example external supervision or collegial supervision/case review, or own strategies such as doing things in everyday life that make one feel good. In addition to this, all social workers point out how important the support from colleagues is.

Bakgrund: Nyexaminerade sjuksköterskor kan uppleva en omfattande och påfrestande förändring när de äntrar arbetslivet. Övergångsprocessen från student till yrkesverksam kan vara nästintill chockartad på grund av psykosociala faktorer, och påverka hälsan negativt. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv bör problemet undersökas med anledningen att bidra till mer kunskap inom området. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av övergången från student till yrkesverksam i relation till den psykosociala hälsan.   Metod: En kvalitativ metod tillämpades med ett målinriktat- snöbollsurval. Sex informanter inkluderades, samtliga hade genomgått övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam sjuksköterska. Individuella semistrukturerade intervjuer valdes som intervjuform, och en manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Uppsatsens resultat består av två huvudkategorier. Den första är tidens betydelse på den psykosociala hälsan. Brist på arbetslivserfarenhet kan upplevas som en osäkerhet i yrkesrollen vilket kan påverka den psykosociala hälsan negativt. Däremot med mer arbetslivserfarenhet utvecklades ett självförtroende i yrkesrollen, som i sin tur främjade den psykosociala hälsan. Den andra huvudkategorin är resursers betydelse på den psykosociala hälsan. Interna och externa resurser underlättade övergången, och bidrog till ett positivt psykosocialt mående. Medan brist på resurser försvårade övergången och välmåendet. Slutsats: Faktorerna tid och resurser påverkade övergången och den psykosociala hälsan. Det framkom även att nyexaminerade sjuksköterskor inte är tillräckligt yrkesförberedda och att förbättringar bör ske inom utbildningen och på arbetsplatsen för att underlätta övergången. Utöver det hade även Antonovskys teori om känsla av sammanhang, betydelse. Teorins tre komponenter, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet var centrala vid övergången. / Background: Newly graduated nurses can experience a challenging time when they enter work life. The transition process from student to professional can almost be shocking due to psychosocial factors, which in addition can affect the health negatively. From a public health science perspective, the problem should be investigated with the aim of contributing to more knowledge in the field. Aim: The aim of this study is to examine newly graduated nurse’s experiences of the transition from student to registered nurse in relation to the psychosocial health. Method: A qualitative method was applied with a purposive-snowball sampling. Six informants were included, all of whom had undergone the transition from nursing student to professional nurse. Individual semi-structured interviews were chosen as the interview form, and a manifest content analysis was used as the analysis method. Result: The study’s results consist of two categories. The first category is the importance of time on the psychosocial health. Lack of work experience can be felt as an initial insecurity in the professional role as a registered nurse, which can negatively affect the psychosocial health. However, with more work experience a self-confidence in the professional role as a nurse developed which in turn promoted the psychosocial health. The second category is the importance of resources on the psychosocial health. Internal abilities and external support facilitated the transition, and contributed to a positive psychosocial well-being, while a lack of resources made the transition more difficult. Conclusions: The factors time and resources had an impact on the transition and on the psychosocial health. It also emerged that newly graduated nurses are not sufficiently prepared and that improvements should be implied in the education and in the workplace to facilitate the transition. In addition to that had also Antonovsky’s theory sense of coherences an impact on the transition. The theory’s three components, manageability, comprehensibility, and meaningfulness where central for the transition.

Den psykiska ohälsan hos befolkningen i Sverige har ökat markant sedan 1980-talet och kvinnor är de som drabbas i störst utsträckning. I samband med att sociala medier har vuxit har även en ny bransch med Social Media Influencers etablerats vars syfte är att skapa ett personligt varumärke och därmed påverka sin målgrupp. Den här uppsatsen har ämnat att undersöka om unga kvinnor anser att deras psykosociala hälsa kan ha något samband med Influencers marknadsföring av statussymboler på Instagram och i sådana fall – i vilken bemärkelse. Uppsatsen har genomförts via tre kvalitativa intervjuer med kvinnor mellan 19 och 21 år. Den insamlade empirin har sedan analyserats via en tematisk analys. Resultatet visar att Influencers marknadsföring medför en positiv känsla som förebild för unga kvinnor och upplevs bidra med en positiv påverkan på deras psykosociala hälsa. Resultatet visar även att unga kvinnor inte reflekterar märkbart över den konsumtion som Influencers uppmuntrar till. Något som efterföljande forskning bör studera vidare. / The mental illness of the population in Sweden has increased significantly since the 1980s and women are the ones who suffer the most. With the growth of social media, a new industry with Social Media Influencers has also established whose purpose is to create a personal brand and thereby influence its target group. This essay has begun to investigate whether young women consider their psychosocial health to be related to Influencer's marketing of status symbols on Instagram. The essay has been conducted through three qualitative interviews with women between 19 and 21 years. The collected empirical data has then been analyzed through a thematic analysis. The result shows that Influencer marketing gives a positive feeling as a role model and thereby makes a positive impact on their psychosocial health. The result, on the other hand, shows that the young women in the study have not reflected significantly on the consumption that Influencers encourages. Something that subsequent research should study further.

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003). Följden blir en större risk för ohälsa och ett sätt att minska sjukfrånvaron är att genomföra hälsofrämjande insatser (Prevent, 2001). Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv förklara vad chefer har för möjligheter att skapa förutsättningar för att främja medarbetarnas hälsa på SSAB i Borlänge. Metod: Den metod som ligger till grund för uppsatsen baseras på ett kvalitativt angreppssätt där semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier genomförts för att samla information. Analys: Ledarens beteende påverkar medarbetarna. Hög arbetsbelastning på SSABs chefer leder till lägre närvaro bland medarbetarna, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att främja hälsan. HälsoSAM kartlägger medarbetarnas hälsoläge, både välbefinnande och arbetskapacitet. Resultaten är vägledande i det hälsofrämjande arbetet men överbelastning, tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna bidrar till att uppföljningen inte blir systematisk. För ett väl fungerande hälsoarbete krävs systematik. Slutsats: Hälsofrämjande processer i arbetslivet skapas genom balans mellan krav och resurser. På SSAB i Borlänge hindras hälsoarbetet av tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna. Kostnadsbesparingar påverkar hälsoarbetet negativt och systematiken i uppföljningsarbetet blir lidande. Ansvaret för hälsoarbetet läggs på företagshälsovården, men utan stöd från chefer blir inte hälsoarbetet en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att i rådande situation se vad främjande av hälsa kan ge tillbaka till företaget i både ekonomiska och kvalitativa termer. Insikt om detta ökar chefernas incitament att prioritera hälsofrämjande processer och organisera arbetet så att människor har förutsättningar att hantera, kontrollera och klara av sina uppgifter. / Problem: The working environment is essential for human well-being. Health factors are assumed not only to strengthen the individuals’ physical and mental health, but also the company’s competitiveness and profitability. In the paper, we examine how the company SSAB in Borlänge is working with health by applying a health perspective and by applying the theory of sense of coherence (SOC). Leadership values are important for employees’ health (Hanson, 2004) and we are examining the perception a number of managers have of their roles in health promotion, and their views of the employee survey HälsoSAM, which the occupational health services at SSAB perform. Employees and managers workload is increasing due to cutbacks, while resources are decreasing (Gatu, 2003). The consequence is a greater risk of ill health and a way to reduce sick leave is health promotion (Prevent, 2001). Purpose: The purpose of the study is from a health perspective explain managers’ opportunities to create conditions to promote employees' health at SSAB in Borlänge. Method: The methodology underlying this study is based on a qualitative approach in which semi-structured interviews and literature studies are conducted to gather information. Analysis: Managers’ behavior affects the employees. High workload on SSAB's managers leads to lower attendance among , which in turn provides fewer opportunities for health promotion. HälsoSAM maps employees' health status. The results are indicative of the health promotion work, but overload, lack of time and lack of knowledge among managers contribute to that the follow-up does not become systematic. Well-functioning health work requires systematic work. Conclusion: A health-promoting process at work is created by the balance between demands and resources. The health-promoting process at SSAB in Borlänge is prevented by lack of time and lack of knowledge among managers. Reorganizations and cost savings negatively affect health promotion in the workplace and the systematic in the follow-up work suffers. Responsibility for health work is placed on occupational health, but without support from managers, the health work does not become a natural part of the business. In the current situation, it is important to see what health promotion can give in return in both financial and qualitative terms. If the managers realize this, it increases the incentives to prioritize the process of health promotion and organize the work so employees have the ability to handle, control and manage their work.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka bevekelsegrunder till att ungdomaranvänder cannabis och vad användningen av cannabis i ung ålder kan få för effekter påungdomarnas psykosociala hälsa och utveckling. Syftet är även att undersöka på vilket sätt enlegalisering eller avkriminalisering av icke-medicinsk cannabis påverkar ungdomarsanvändning av, och inställning till, cannabis i de länder/stater där legalisering har genomförts.Studien har tre ledande frågeställningar: (1) att undersöka vilka faktorer som är särskiltframträdande för att motivera ungdomar att använda respektive avstå från cannabis, (2) attkartlägga vilka framträdande positiva- och negativa effekter cannabisanvändning i tidig ålderhar – i termer av psykosocial hälsa och utveckling, samt slutligen (3) undersöka ifall det finnsnågra skillnader i ungdomars cannabisanvändning samt inställning till cannabis innan,respektive efter, genomförandet av en legalisering/avkriminalisering – och på vilket sätt dessaskillnader i så fall kan förklaras. Studien har utformats som en integrativ litteraturöversikt ivilken både kvalitativa- och kvantitativa data har inkluderats för att besvara studiens syfte ochfrågeställningar. I resultatet blottläggs ett flertal bevekelsegrunder till att ungdomar använder,eller avstår från, cannabis. Dessa bevekelsegrunder kan summeras i tre övergripande teman:Avkoppling, tidsfördriv eller umgänge, omgivningens inställningar till cannabis samtsjälvmedicinering för välbefinnande. Resultatet visar att användningen av cannabis i ung ålderkan relateras till flera effekter för ungdomens psykosociala hälsa och utveckling, såsom psykiskohälsa i form av depression, självmordstankar, en högre risk att utveckla psykosliknandetillstånd och svårigheter att klara av skolan. Användningen kan samtidigt upplevas lindrandeav psykisk problematik och självskadebeteende samt leda till ökad kreativitet och medvetenhet.Därutöver visar resultatet att en legalisering och avkriminalisering av cannabis irekreationssyfte inte har någon signifikant påverkan på ungdomars användning av cannabis påkort sikt. Däremot finns ett samband mellan amerikanska legaliseringslagar för cannabis ochökande antal cannabisrelaterade sjukhusinläggningar bland ungdomar i flera amerikanskadelstater, speciellt i stater med legalisering av icke-medicinsk cannabis, vilket tyder på enförändring i ungdomars cannabisvanor. Vidare påvisar resultatet att legaliseringen, i deamerikanska stater där en legalisering genomförts, har bidragit till en ökad exponering förcannabisreklam i form av reklamannonser och skyltar vilket bidragit till en normalisering avcannabis. Slutligen diskuteras och analyseras studiens resultat utifrån studiens centrala begrepp,tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk. / The following study aims to investigate the motives for adolescent cannabis use and in whatway cannabis use at a young age can affect the psychosocial health and development. Inaddition, the study intends to investigate in what way a legalization or decriminalization of nonmedicalcannabis affects young people's use of, and attitude towards, cannabis in the countries/ states where legalization has been implemented. The study has the major focal points: (1) toexamine which factors are prominent in motivating adolescents to use, or abstain, fromcannabis, (2) to identify the prominent positive and negative effects of cannabis use at an earlyage – in terms of psychosocial health and development, (3) to examine whether there are anydifferences in adolescent cannabis use and attitudes towards cannabis before, or after, theimplementation of a legalization/decriminalization – and in what way these differences can beexplained. The study is designed as an integrative literature review in which both qualitativeand quantitative data have been included to answer the study’s purpose and questions. Theresult of the study shows several factors who are prominent in motivating adolescent cannabisuse, such as recreational purposes, the attitudes of the social environment and self-medicationfor well-being. The results shows that the use of cannabis at a young age can be related toseveral psychosocial effects such as depression, suicidal thoughts, a higher risk of developingpsychosis-like conditions and school dropouts. The use of cannabis can also alleviate mentalproblems and self-harming behaviour and lead to increased creativity and awareness. Inaddition, the results show that the legalization and decriminalization of cannabis for recreationalpurposes has no significant impact on adolescent cannabis use in the short term. However, thereis a link between US cannabis legalization laws and the growing number of cannabis-relatedhospitalizations among adolescents in several US states, especially in states with legalizationof non-medical cannabis, indicating a change in adolescents' cannabis habits. Furthermore, theresults show that the legalization, in the US states where a legalization has been carried out, hascontributed to an increased exposure to cannabis advertising, which has contributed to anormalization of cannabis use. Finally, the results of the study are discussed and analysed basedon the key concepts, previous research, and the theoretical framework of the study.

High school teachers have a crucial role in shaping the next generation by educating and guiding adolescents on their way into adulthood. During the COVID-19 pandemic, which entailed a sudden shift to digital teaching, the work of high school teachers was affected.  Aim: The aim of this study is to investigate how the psychosocial work environment and professional identity of high school teachers have been affected by the transition to digital teaching during the pandemic and moreover what valuable lessons they carry into future work. Theoretical concepts: The theoretical concepts that the study is based on are boundaryless work, professional identity, and the demand-control-support model from a work environment perspective. Method: This qualitative study is based on an inductive approach using semi-structured interviews. The empirical material has been compiled from ten different interviews with high school teachers that have been transcribed and processed with a thematic analysis. Results: The results show that the transition to digital teaching has had a direct impact on the psychosocial health and professional identity of high school teachers. The factors behind this are a lack of social contact between students and teachers, increased workload, and a decreased sense of control over work. Conclusion: The most notable conclusion that can be drawn from the study is that the need for social interaction between high school teachers and students is essential. The fact that school is a social place is evident, and there is no doubt that teaching in physical classrooms cannot be compared to distance teaching. / Gymnasielärare har en avgörande roll i att forma nästa generation genom att utbilda och vägleda ungdomar på väg in i vuxenlivet. Under covid-19 pandemin som innebar en plötslig omställning till digital undervisning blev gymnasielärares arbete påverkat.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärares psykosociala arbetsmiljö och professionella identitet har påverkats av övergången till digital undervisning under pandeminsamt vilka lärdomar de bär med sig in i framtidens arbete. Teoretiska begrepp: De teoretiska begrepp som studien utgår ifrån är gränslöst arbete, professionell identitet och krav- kontrollstödmodellen ur ett arbetsmiljöperspektiv. Metod: Denna kvalitativa studie utgår ifrån en induktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sammanställts utifrån tio olika intervjuer med gymnasielärare som sedan transkriberats och bearbetats med en tematisk analys. Resultat: Resultatet visar att omställningen till den digitala undervisningen har haft en direkt inverkan på gymnasielärares psykosociala hälsa och professionella identitet. Faktorerna bakom detta är utebliven social kontakt mellan elever och lärare, ökad arbetsbelastning och en minskad kontroll över arbetet. Slutsats: Den mest utmärkande slutsatsen i undersökningen som kan dras är att behovet av social interaktion mellan gymnasielärare och elever är essentiellt. Skolan är en social plats och att undervisningen i de fysiska klassrummen inte går att jämföra med distansundervisning råder det ingen tvekan om.

The aim of this study was to examine school counselors' experience working with high school students' psychosocial health during spring 2020 when school was online. The empirical data consists of qualitative interviews with nine school counselors. The result showed that school counselors used their discretion at a greater extent to help and support their students during spring 2020. They also said that the online communication made it easier for some students to contact the counselors. The school counselors said that there were some students that dislike the online way of communicating and in these cases the school counselors made other arrangements for them. Furthermore, the school counselors could see that virtual learning had an impact on the students psychosocial health mainly due to the lack of everyday routines and social contact with other students. The results of the interviews were analyzed using the theoretical concept of discretion and the professional meeting. The conclusion states that school counselors need to incorporate digital communication in their everyday work even when school is not online to be able to meet the needs of every student. It also shows the great impact school has on students' psychosocial health.