Spelling suggestions: "subject:"särskilda boende."" "subject:"isärskilda boende.""
1 |
Sjuksköterskors bemötande av äldres sexualitet och sexuella behov inom särskilda boendeformer / A study about nurse’s ways of meeting sexuality and sexual needs of elderly living in care - homesLasarzewski, Kaie, Langen, Therese January 2011 (has links)
No description available.
|
2 |
Att förebygga obstipation hos äldre på särskilt boende med hjälp av kost- och livsstilsfaktorer, en litteraturöversiktÖnneholm, Jenny January 2015 (has links)
Introduktion/Bakgrund: Obstipationsproblematiken på särskilda boenden är utbredd ochförskrivandet av laxantia är stort. Obstipation kan leda till ett lidande hos den som ärdrabbad. Det är viktigt att sjuksköterskan identifierar och arbetar förebyggande till de somligger i riskzonen. Syfte: Belysa icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att förebyggaobstipation hos äldre på särskilt boende. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt där trettonvetenskapliga artiklar ingår i resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades ochsammanställdes i resultatet. Resultat: Resultatet indelades i tre rubriker: Kost, Fysiskaktivitet och Vårdpersonals kunskap. Olika interventioner resulterade i minskadanvändning av laxantia och ökad kunskap hos vårdpersonal när det gäller att identifiera ochförebygga de som ligger i riskzonen för att utveckla obstipation. Diskussion: Ändringar ikosten i form av fibertillägg gav patienterna en positiv inverkan på deras tarmvanor samt enminskning av användandet av laxantia. Vårdpersonalens kunskap är en färskvara somkontinuerligt bör uppdateras för att kunna bibehålla fortsatt god kvalitet på omvårdnaden.Slutsats: Ökad kunskap om förebyggande omvårdnadsåtgärder hos vårdpersonalen, samtatt de delar med sig av den, kan ge positiva effekter på obstipationsproblematiken påsärskilda boenden.
|
3 |
Personalen som möjliggörare eller begränsare av de demenssjukas sexualitet : -En studie om hur personal på demensboenden ser på de äldres kärleksrelationer och sexualitet. / The staff as facilitator or limiter of the sexuality of people with dementia : -A study about how staff at carehomes for dementia view love and sexuality among the elderly residents.Pamnert, Daniel, Sundin, Christina January 2012 (has links)
Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur normer och värderingar påverkar hur personalen på demensboenden förhåller sig till demenssjukas sexualitet och kärleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vårdbiträden från demensboenden i Stockholmsområdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn på de boendes rätt till självbestämmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvåsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar från att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begränsa men inte förbjuda sexualiteten. Anhörigas önskemål och genusnormer är det som främst påverkar personalens förhållningssätt till de boendes sexualitet. Etiska dilemman uppstår framförallt när personalen slits mellan de demenssjuka rätt till självbestämmande och de anhörigas behov. Resultatet analyserades utifrån valda delar av Anthony Giddens teori intimitetens omvandling och Robert McRuers crip theory.
|
4 |
Fysioterapeuters upplevelser av att jobba på Särskilda boenden : En kvalitativ intervjustudieThorngren, Anna-Maria, Wiklund, Olivia January 2021 (has links)
Introduktion Då fler i befolkningen blir äldre innebär det ett större behov av särskilda boenden (SäBo). Där kan personer som inte klarar av sina personliga aktiviteter i dagliga livet (ADL) få bo och erbjudas det stöd som krävs för ett funktionellt liv. En del av teamet som arbetar med att hjälpa äldre personer att leva ett aktivt och delaktigt liv är fysioterapeuter. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka fysioterapeuters upplevelser av att jobba inom ett eller flera SäBo. Metod Detta är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fysioterapeuter med erfarenheter att arbeta inom SäBo. Deltagarna rekryterades via lämplighetsurval samt snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes via Teams videosamtal med Microsoft Teams och efter att intervjuerna transkriberats analyserades de med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Ett väldigt varierande arbete kräver en anpassbarhet av fysioterapeuterna. En hög stress och bort prioriteringar leder till en stor frustration. En stor del av arbetet är samverkan med andra arbetskategorier. Studien resulterade i fyra kategorier och nio underkategorier. Kategorierna är: Stress på grund av hög arbetsbelastning, Anpassbarhet krävs för att möta arbetets alla krav, Samverkan med personal och ledning påverkar privata måendet samt Brukarnas välmående påverkar arbetets betydelse. Ett varierande arbete kräver en anpassbarhet av fysioterapeuterna. En hög stress och att behöva prioritera mellan ärenden leder till en stor frustration. En stor del av arbetet är samverkan med andra personalgrupper. Slutsats Fysioterapeuter som jobbar inom SäBo har stora ansvarsområden samt många människor som de måste förhålla sig till. För att få en mer hållbar arbetsmiljö för fysioterapeuter på SäBo bör satsningar göras på fler resurser för att minska på belastningen. Att hantera den höga stressen samt anpassa sig till brukarna är en stor del av arbetet. Det finns få studier om fysioterapeutens känslor och upplevelser, och vår studie kan ha bidragit med ny information inom detta område men mer forskning krävs.
|
5 |
Enhetschefers handlingsutrymme : Att uppfylla önskningar i särskilda boenden / Discretions of managers : To fulfill wishes in group homesNennestam, Jessica, Häger, Linda January 2010 (has links)
<p>The aim of the study was to understand limitations and possibilities to the discretion of managers in order to fulfill wishes of users. The study is based on six interviews, three with managers and three with staff in common homes for mentally disabled people. The study took place in a municipality in Sweden in the spring of 2010. We used an interview guide with specific themes and questions. The theoretical framework was based on organizational theories as well as theories about management and discretion. The result suggests that there are limitations to a certain degree such as the quantity of staff and economy. There are some possibilities to enable discretion including the use of the hierarchy within the organization. Another possibility is to make use of the knowledge of the staff about the demands and wishes of users. The conclusion of the study is that there are both limitations and possibilities that have an effect on the discretion of managers in a complex organization. These limitations and possibilities affect each other and the meaning of them depend on the unique situation.</p>
|
6 |
Enhetschefers handlingsutrymme : Att uppfylla önskningar i särskilda boenden / Discretions of managers : To fulfill wishes in group homesNennestam, Jessica, Häger, Linda January 2010 (has links)
The aim of the study was to understand limitations and possibilities to the discretion of managers in order to fulfill wishes of users. The study is based on six interviews, three with managers and three with staff in common homes for mentally disabled people. The study took place in a municipality in Sweden in the spring of 2010. We used an interview guide with specific themes and questions. The theoretical framework was based on organizational theories as well as theories about management and discretion. The result suggests that there are limitations to a certain degree such as the quantity of staff and economy. There are some possibilities to enable discretion including the use of the hierarchy within the organization. Another possibility is to make use of the knowledge of the staff about the demands and wishes of users. The conclusion of the study is that there are both limitations and possibilities that have an effect on the discretion of managers in a complex organization. These limitations and possibilities affect each other and the meaning of them depend on the unique situation.
|
7 |
Våld i särskilda boenden för äldre : språk och sociala interaktionerSandvide, Åsa January 2008 (has links)
The present thesis aims to study the relationship between the violence that occurs in institutional care for older people and the language employed when this violence and the involved parties are talked and narrated. The thesis has been guided by social constructionism, and violence, victims and perpetrators have been considered as social phenomena constructed in discursive processes. Narrative interviews were conducted with 57 care providers who had been involved in social interactions in which violence occurred. The thesis comprises four studies. Study I is a qualitative description of the interactions. In study II, narrative analysis and positioning theory were used to explore the involved parties’ positions. Discourse analysis was employed to investigate discursively created identities (Study III), discursive constructions and how problems related to violence are framed (Study IV). When the care providers described the interactions, they talked about mutual misunderstandings, mutual invasions of personal space and an acceptance of violence in their work. It seemed more reasonable to consider the involved parties as both victims and perpetrators as opposed to one party being exposed and the other perpetrating the violence (I). When the positions of victim and perpetrator were questioned in one care provider’s narrative, they appeared to alter from perpetrator to victim to protector throughout the account by use of available discourses. The way of narrating, taking up or resisting the positions offered by the available discourses made it possible to create a preferred identity (II). These discursively created identities can be viewed as a way of defining an undesirable situation, thereby legitimizing the actions taken. The various identities led to consequences and effects such as loss of autonomy, the use of force, humiliation and exclusion. The construction of identities was connected to various beliefs about older persons (III). Beliefs define what actions are possible and legitimate in a certain context as well as forming the basis for the articulation of problems, thus studying such expressions made it possible to explore beliefs. The articulated problems were viewed as a way to create boundaries, indicating certain possible and relevant solutions. When the care providers talked about the interactions, they presented them as being due to a difficult and unavoidable problem related to the illness, caring for the body, competence and profession as well as social order (IV). The discursive struggle, competence, power, powerlessness, resistance, identity constructions, justification and quality of care are reflected upon and discussed. The analysis of the care providers’ narratives has made it possible to disclose how discourses concur and compete in order to give meaning to concrete social interactions involving violence. It has also been possible to show how to describe, understand and resist as well as to legitimize and justify the actions performed in relation to such interactions. The narratives opened up possibilities to study practices that are talked about as natural. The things that the care providers narrated about have been regarded as manifestations of discourses. Discourses produce certain versions of the interactions, victims and perpetrators, but it must be borne in mind that these are just a few among many possible versions, which are constantly changing.
|
8 |
Att kunna leva tills man dör : Allmän palliativ vårdKröhne, Sanna, Nordström, Ronja January 2015 (has links)
SAMMANFATTNING Introduktion: palliativ vård är enligt WHO till för att förbättra livskvaliteten i livets slutskede både för patienten och närstående. WHO har utvecklat fyra hörnstenar inom palliativ vård; symtomlindring, närståendestöd, teamarbete och kommunikation och relation. Syfte: syftet med den här studien är att undersöka om sjuksköterskor arbetar utifrån de fyra hörnstenarna inom allmän palliativ vård. Metod: sex sjuksköterskor med olika erfarenhet, utbildning och ålder har deltagit i studien. Kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med en sjuksköterska från varje verksamhet. Analys av data har gjorts genom Graneheim & Lundgrens kvalitetsanalys. Resultat: sjuksköterskorna använder mätinstrument vid symtomkontroll och symtom bedöms också utifrån kroppsspråk, mimik och läten. Närståendestöd erbjuds genom information både skriftligt och muntligt, genom uppvisad närvaro, kontinuerlig kontakt och en tydlig dialog med närstående samt genom att lyssna till närståendes önskemål och att använda sig av fysisk kontakt. Om efterlevandestöd erbjuds görs det i form av telefonsamtal efter patientens bortgång. Ett tvärprofessionellt arbete bedrivs inom samtliga verksamheter. Brytpunktssamtal görs inom samtliga verksamheter men det är inte alltid patienten involveras i samtalet. Sjuksköterskorna känner sig i stora hela trygga med att kommunicera med patient och anhöriga. Slutsats: samtliga verksamheter arbetar utifrån de fyra hörnstenarna inom palliativ vård. Det verkar dock finnas en brist på tydliga riktlinjer inom allmän palliativ vård och därför borde detta implementeras.
|
9 |
Vårdares upplevelser om arbetsmiljön : En kvalitativ studie om hur vårdare inom särskilda boenden uppfattar sin arbetsmiljö / Caregivers experiences of the work environment : A qualitative study of how caregivers in special housing perceive their work environmentKarlsson, Johan, Jacob, Tullgren January 2021 (has links)
The purpose of this study was to investigate how caregivers in elderly care perceive their work situation because it is a professional group that will become more important over time and which was not highlighted in previous research. The method used is qualitative with a hermeneutic approach where the empirical data was collected from eight semi-structured interviews with caregivers who work in elderly care. The results that emerged were that the caregivers experienced a lack of time, stress, and staff shortages in their profession as caregivers in elderly care. Furthermore, the results show that the caregivers would like to have some form of shorter theoretical training before the work begins. The most important factors that were pointed out for a good work environment were associated with the manager and colleagues. It also emerged that there is a problem associated with the introduction to the work where the caregivers are expected to have a deeper knowledge and understanding than they have. The questions concerning covid-19 showed that there has been no major staff shortage during the pandemic. The main negative impact of the pandemic was that there were too many guidelines that did not always reach all employees, which in turn created insecurity in the workplace. Overall, there was much that the caregivers felt could be improved in the profession, but that they were generally satisfied with their work and workplace.
|
10 |
Rätten till självbestämmande : En studie om självbestämmande i gruppbostäder enligt LSS / The right to self-determination : A study about self-determination in group homes in accordance with LSSNordlander, Tommy, Juul, Agnes January 2023 (has links)
Individer med funktionsnedsättning är en målgrupp för socialt arbete som genom tiderna på olika sätt uteslutits från samhället. I och med lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade så är det idag centralt att arbeta främjande för individens delaktighet och självbestämmande. Därför syftar denna uppsats till att få en ökad förståelse för hur enhetschefer uppfattar att arbetssätt och förutsättningar påverkar självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning, med fokus på individer bosatta i gruppbostäder. Vi har intervjuat fem enhetschefer inom LSS för särskilda boenden och det har resulterat i temana arbetssätt, utveckling/organisation och förhållningssätt som viktiga aspekter i arbetet med att främja självbestämmande. Självbestämmande i en gruppbostad är komplext, och därmed krävs det en medvetenhet hos personal för att arbeta främjande. Vi ser även att det är viktigt att personalen värnar om brukarens individuella självbestämmande samt att det krävs en kompetensutveckling hos personalen för att kunna arbeta effektivt med dessa frågor.
|
Page generated in 0.0506 seconds