Obstipation är ett lågprioriterat men vanligt förekommande problem bland intensivvårdspatienter som kan påverka patienternas möjlighet att tillfriskna. Faktorer som ökat stresspåslag, immobilisering och läkemedel påverkar tarmfunktionen och ger en minskad motilitet vilket kan leda till obstipation. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur obstipation kan förebyggas och behandlas i denna patientgrupp. 13 vetenskapliga studier inkluderades. Resultaten visar att det saknas en enhetlig definition av när intensivvårdspatienten ska anses vara obstiperad vilket är en bidragande orsak till problematiken. Att ge laxantia kan ha positiv betydelse för både ventilatortid, intensivvårdstid, morbiditet och mortalitet utan att det i klinisk praktik ses några allvarliga risker eller komplikationer i behandlingen. Genom att skapa en tydlig rutin, använda mätinstrument, fortbilda personal och dagligen dokumentera patientens tarmfunktion bidrar detta till att belysa och konkretisera ett problemområde som annars lätt prioriteras ner och förblir i det fördolda. Mer forskning i ämnet behövs och i en tid när intensivvårdspatienten inte ligger lika tungt nersövd borde detta även kunna främja att icke-farmakologiska behandlingmetoder såsom massage, mobilisering, kaffe, värme och avskildhet prövas i framtiden.

Bakgrund- Obstipation är en vanligt förekommande komplikation hos patienter postoperativt. Detta kan till stor det bero på att tarmens rörelser påverkas både preoperativt och framför allt postoperativt med immobilisering, vätska- nutrition intag samt smärtlindring med opioider ( Folkhälsomyndigheten, 2022). Syfte- Var att belysa omvårdnadsinterventioner vid postoperativ obsitpation, hos vuxna med höftfraktur.  Metod- Litteraturstudien Resultat- Resultatet kom att visa att tidig mobilisering, välja fiberrik kost samt öka vätskeintag är interventioner vilket används bland patienterna med obstiaption samt att bukmassage, vilket saknar biverkan, kan användas vid icke akut obstipation.  Slutsats- Litteraturstudie resultatet uppvisar att sjuksköterskans interventioner gällande obstipation är väl inarbetat i den postoperativa vården. Att exempelvis implementera bukmassage i ett icke akut skede hos postoperativa patienter borde vara ett bättre alternativ innan man ger laxerande läkemedel.

Introduktion/Bakgrund: Obstipationsproblematiken på särskilda boenden är utbredd ochförskrivandet av laxantia är stort. Obstipation kan leda till ett lidande hos den som ärdrabbad. Det är viktigt att sjuksköterskan identifierar och arbetar förebyggande till de somligger i riskzonen. Syfte: Belysa icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att förebyggaobstipation hos äldre på särskilt boende. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt där trettonvetenskapliga artiklar ingår i resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades ochsammanställdes i resultatet. Resultat: Resultatet indelades i tre rubriker: Kost, Fysiskaktivitet och Vårdpersonals kunskap. Olika interventioner resulterade i minskadanvändning av laxantia och ökad kunskap hos vårdpersonal när det gäller att identifiera ochförebygga de som ligger i riskzonen för att utveckla obstipation. Diskussion: Ändringar ikosten i form av fibertillägg gav patienterna en positiv inverkan på deras tarmvanor samt enminskning av användandet av laxantia. Vårdpersonalens kunskap är en färskvara somkontinuerligt bör uppdateras för att kunna bibehålla fortsatt god kvalitet på omvårdnaden.Slutsats: Ökad kunskap om förebyggande omvårdnadsåtgärder hos vårdpersonalen, samtatt de delar med sig av den, kan ge positiva effekter på obstipationsproblematiken påsärskilda boenden.

Objective: The objective was to examine the incidence of constipation, and the preventive measures taken in relation with postoperative pain treatment with opioids at two orthopaedic surgery wards. Methods: The participants were patients that had undergone surgery in the back, hip or thigh. They were selected through systematic selection and a total of 46 electronic health records were examined. The factors investigated and tested for correlation with constipation were the usage of laxatives, daily fluid-intake and early mobilisation. Results: Totally, 26.1 % of the patients became constipated, and laxatives were prescribed to 65.2 % of the patients. Doctors prescribed 53.3 % of the laxatives, nurses 33.3 % and for the remaining 13.3 % it was uncertain who had written the prescription. Usage of laxatives seemed to cause constipation (p=0,025), whereas there was no correlation between constipation and early mobilization. The documentation regarding daily fluid-intake was insufficient and no correlation test could be performed. Conclusions: This study failed to demonstrate that usage of laxatives and early mobilization prevents constipation in patients postoperatively treated with opioids. There was a need for increased education about constipation and its preventing measures for health care workers.

Obstipation är ett vanligt omvårdnadsproblemsom påverkar patientens livskvalitet negativt. Obstipation orsakar ett lidande hos patienten och kan dessutom leda till komplikationer. Syftet med studien var att beskriva möjligheterna för prevention och kurativ behandling hos vuxna patienter med obstipation. Studien genomfördes som en litteraturstudie, vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Tjugoen artiklar påvisade god och medelgod vetenskaplig kvalitet och stämde överens med syftet, dessa användes i resultatet. I resultatet framkom att laxantia är lämpat som korttidsbehandling och att det finns andra metoder än laxantia som ger bättre effekt vid en långtidsbehandling. Kosten är en stor del i både prevention och behandling av obstipation, då en stor påverkan på tarmen har noterats. Om en behandling misstänks leda till obstipation bör en förebyggande åtgärd mot detta ordineras, innan obstipation är ett faktum. Nya läkemedels- substanser är framtagna och god effekt har observerats vid användning av dessa. Sjuksköterskan bör ha en fördjupad kunskap om problemet och hur det kan förebyggas och behandlas. Laxantia används allt för ofta inom sjukvården, mer kunskap om andra alternativ bör introduceras redan i sjuksköterskeutbildningen. / Constipation is a common nursing problem that negatively affects a patient's quality of life. It causes suffering and can lead to complications for the patient. The aim of this study was to describe the possibilities for prevention, and curative treatments for constipation in adults. This study was conducted as a literature review; research articles were read, processed and examined. Twenty one articles were found to provide information pertinent to the study and these were used to formulate the result. What the articles showed, is that in the short term, laxatives are a suitable treatment, whereas in the long term, there are more effective treatments for constipation than laxatives. Diet, and the way it affects the intestine, plays a big part in both the prevention and treatment of constipation. If clinical treatments are suspected of causing constipation, then preventative measures must be taken to avoid onset of the condition. New drugs have been developed and successfully used to this end. Nurses should have a deeper understanding of the problem and how it can be prevented and treated. Laxatives are seen as the first option far too often and alternatives to these should be part of nurses' education.

I den akutte postoperative fase er obstipation et forsømt problem. International forskning er sparsom, selvom det er vist, at obstipation kan forringe livskvaliteten for patienterne. Symptomerne er mavesmerter, oppustethed, kvalme, anstrengelse ved defækation, alment ubehag for patienterne. Obstipation øger risikoen for postoperative komplikationer, kan forlænge hospitalsindlæggelsen, øge de økonomiske udgifter samt antallet af plejetimer per patient.Formål: At beskrive proportionen af patienter der påvirkes af postoperativ obstipation under indlæggelsen og de første 30 dage postoperativt. At beskrive hvornår obstipation udvikles. At beskrive patientens gener ved postoperativ obstipation og om de påvirker patienternes dagligliv.Metode: En prospektiv forløbsundersøgelse blev valgt. Hvor patienter indlagt til thoraxkirurgi, indgår konsekutivt. Ved indlæggelse, udskrivelse og en måned efter operation blev defækationsmønster, afføringsform og konsistens vurderet ved hjælp af Bristol Stool Scale og et selvudviklet interviewskema. Data er indsamlet af forfatteren som led i MPH - uddannelsen.Resultater: 139 patienter med en gennemsnitsalder på 60 år (+/-14) deltog. 69 % var mænd. 18 % var obstiperede ved indlæggelsen. Efter operationen var 67,2 % obstiperede, og 31,5 % angav, tendens til obstipation en måned postoperativt. Normalt defækationsmønster blev reetableret 11 dage postoperativt med en spredning fra 2 – 30 dage. 22,5 % angav, ifølge Bristol Stool Skalaen at deres fæces ikke havde normaliseret sig en måned efter operationen. Ingen signifikant forskel i angivelse af postoperativ obstipation mellem mænd og kvinder. Patienterne rapporterede mange symptomer på grund af obstipation.Konklusion: Resultaterne af dette studie viser, at postoperativ obstipation påvirker op mod 70 % af patienterne og komplicerer den postoperative fase for patienterne. Resultaterne viser at obstipation påføres patienten under indlæggelsen og at de også har problemer efter udskrivelsen. Litteraturens beskrivelse af, at kvinder har to gange højere risiko for obstipation end mænd, er i kontrast til dette studies resultater. Mere forskning må afgøre om litteraturens resultater kan overføres til patienter, der gennemgår kirurgi. Resultaterne viser at der er behov for systematiske sygeplejeinterventioner i den første postoperative fase og efter udskrivelsen. / In the acute postoperative phase constipation is a neglected problem. International research is sparse, eventhough constipation is shown to reduce quality of life for patients. Symptoms are abdominal pain, bloating,nausea, straining to defecate and a general discomfort for the patients. Constipation increases the risk forpostoperative complications, can prolong hospital stay, increase financial cost, and staff nursing care time.Purposes: To describe the proportion of patients experiencing postoperative constipation during hospital stayand first 30 days after surgery. To describe when constipation develops. To describe the inconvenience patientsfeel with postoperative constipation and if it effects patients daily life.Method: A prospective follow up survey was chosen. Were patients consecutive admitted for cardiothoracicsurgery was included. At admission, discharge and 30 days after surgery defecation pattern, stool form andconsistency were assessed using Bristol Stool scale and a self-developed questionnaire. The data was collectedby the writer as a MPH-education.Results: 139 patients mean age 60(+/-14) participated. 69 % were men. 18 % reported to be constipated whenadmitted. The first period after surgery 67,2 % reported they were constipated and 31,5 % reported tendency toconstipation one month after surgery. Normal pattern of defecation was established at 11 days postoperative(range 2–30 days) and 22,5 % indicated that there stools, had not normalized 30 days after surgery according toBristol Stool Scale. No significant difference in report of postoperative constipation between men and women.The patients reported a number of complaints due to constipation.Conclusion: This survey shows that postoperative constipation affected up to 70% of the patients andcomplicates the postoperative phase for the patients. Results show that constipation is induced the patients atadmission and that they also have problems after discharge. The literatures description of women having 2times higher risk of constipation than men, are in contrast with this survey’s results. More resurge must decideif literatures results can be applied to patients who undergo surgery. Therefore there is a need for systematicnursing intervention in the acute postoperative phase after cardiothoracic surgery and after discharge. / <p>ISBN 978-91-85721-44-3</p>

Bakgrund: Att vara obstiperad innebär fysiskt och psykiskt lidande som påverkar livskvaliteten negativt. Försämrat vätskeintag, fiberfattig kost, immobilisering, sjukdom och läkemedel är riskfaktorer för att drabbas av obstipation. En hög ålder och kvinnligt kön innebär en ytterligare ökad risk för att drabbas. Vanligaste behandlingsmetoderna mot obstipation är laxantia som kan vara svår att balansera samt de invasiva åtgärderna lavemang och manuell evakuering som kan upplevas mycket påfrestande för äldre. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa icke-invasiva omvårdnadsåtgärder för patienter med obstipation på äldreboende som är 65 år och äldre. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie av kvantitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar valdes varav fyra var randomiserade och sex var icke-randomiserade. Studierna genomgick en kvalitetsgranskning där fem artiklar graderades som grad I vilket avser hög studiekvalitet och fem som grad II vilket avser medelhög studiekvalitet. Med hjälp av analysen identifierades fyra teman; hälsosamma bakterier som omvårdnadsåtgärd, kostkomplement som omvårdnadsåtgärd, yttre påverkan som omvårdnadsåtgärd och individanpassade omvårdnadsåtgärder som strukturerade upp resultatet. Resultat: Omvårdnadsåtgärder i form av hälsosamma bakterier, kostkomplement, yttre påverkan samt en individanpassad omvårdnad påvisade god behandlande effekt mot obstipation. Obstipationsrelaterade symtom minskade, livskvaliteten förbättrades samt minskad administration av laxantia, lavemang och manuell evakuering. Konklusion: Resultatet i litteraturstudien påvisade att det finns icke-invasiva omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor kan implementera för att behandla obstipation på äldreboenden i Sverige. Omvårdnadsåtgärderna kräver en acceptans, tid och vilja från både patient och omvårdnadspersonal för genomförande. / Background: Being constipated means physical and mental suffering that negatively affects the quality of life. Impaired fluid intake, low-fiber diet, immobilization, illness and medication are risk factors for constipation. Old age and female gender mean a further increased risk of being affected. The most common treatment methods for constipation are laxatives which can be difficult to balance as well as the invasive treatments enema and manual evacuation which for the elderly can be experienced as very stressful. Aim: The aim of the literature study was to shed light on non-invasive nursing measures for patients with constipation living in nursing homes aged 65 years and older. Method: This study was conducted as a literature review with a quantitative approach. Ten scientific articles were selected of which four were randomized trials and six were non-randomized trials. The studies underwent a quality review in which five articles were graded as grade I, which refers to high study quality, and five as grade II, which refers to medium-high study quality. Using the analysis, four themes were identified; healthy bacteria as a nursing measure, dietary supplements as a nursing measure, external influences as a nursing measure and individualized nursing measures which structured the results. Results: Nursing measures in the form of healthy bacteria, dietary supplements, external influences and individualized nursing resulted in a good therapeutic effect against constipation. Constipation-related symptoms decreased, quality of life improved and administration of laxatives, enemas and manual evacuation were reduced. Conclusion: The results of the literature review showed that non-invasive nursing measures exists that nurses can implement to treat constipation in nursing homes in Sweden. The nursing measures require acceptance, time and willingness from both patient and nursing staff for implementation.

Idag lider cirka 70 procent av populationen inom äldrevården av obstipation. Leva med obstipation är relaterat till obehag, en sänkt livskvalitet och kan dessutom leda till obehagliga konsekvenser. Obstipation är ett medicinskt tillstånd som påverkar patienters liv och ytterligare kunskap är nödvändigt för att kunna vidta omvårdnadsåtgärder som underlättar för patienten. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att lindra och förebygga obstipation hos vuxna och äldre patienter. Studien grundades på 11 vetenskapliga artiklar och genomfördes som en litteraturstudie. Fyra teman framkom i resultatet; ”Rådgivning, motion, kost och vätska”, ”Omvårdnadsåtgärder i form av massage, akupressur och heta kompresser”, ”Information och dokumentation om toalettrutiner samt ”Laxantia en omvårdnadsåtgärd med för- och nackdelar”. Alternativa omvårdnadsåtgärder som massage, akupressur och heta kompresser visade på uppskattade och positiva förbättringar och ett individuellt träningsprogram med rätt kost- och vätskeintag, minskade patienternas obehag. Sjuksköterskor redogjorde för att regelbundna toalettvanor är viktiga omvårdnadsåtgärder vid obstipation. Ytterligare framkom att laxantia i samband med opioidbehandling minskade risken att utveckla obstipation. Elimination är en livsviktig fysiologisk funktion som måste fungera, därmed är detta ett omvårdnadsområde som kräver sjuksköterskans uppmärksamhet. Det krävs vidare forskning för att förebygga och lindra för patienter med obstipation. / About 70 percent of the elderly population is suffering from constipation. Living with constipation is related to discomfort, reduced quality of life and can lead to unpleasant consequences. Constipation is a medical condition that affects the lives of patients and additional knowledge is necessary for caring out nursing interventions that facilitate the patient. The aim of the study was to elucidate nursing interventions to alleviate and prevent constipation in adults and elderly patients. The study was based on 11 scientific articles and was conducted as a literature study. Four themes emerged in the results; "Consulting, exercise, diet and liquid", "Nursing intervention such as massage, acupressure and hot compresses", "Information and documentation of toilet routines” and “Laxative a nursing intervention with advantages and disadvantages”. It was found that with an individual exercise program with proper diet and liquid intake, decreased patient discomfort. Alternative nursing interventions such as massage, acupressure and hot compresses, showed positive improvements. Regular toilet habits are important nursing interventions to prevent constipation. Further results showed that laxatives in conjunction with opioid therapy reduced the risk of developing constipation. Elimination is a vital physiological function which is essential. Further research is needed to prevent and relieve patients with constipation.

Obstipation är ett vanligt förekommande symtom hos individer i alla åldrar. Sjuksköterskan har ansvaret för att uppmärksamma individers symtom och tecken på obstipation. Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner vid obstipation. Metoden var en litteraturstudie som genomfördes efter niostegsmodellen i Polit &amp; Beck (2017). Databassökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. Elva artiklar, varav tio kvantitativa och en med mixad metod kvarstod efter kvalitetsgranskningen. Resultatet bestod av tvåhuvudkategorier; Sjuksköterskans bedömning och Alternativa behandlingsinterventioner, med fyra respektive fem subkategorier. Slutsatsen blev att omvårdnadsinterventionerna som identifierades förbättrade symtomen på obstipation och ökade avföringsfrekvensen. Omvårdnadsinterventionerna som framkom kan användas av både sjuksköterskan och individen för egenvård.

Dysfunktion av den gastrointestinala motiliteten under det postoperativa skedet är en komplikation som kan orsakas till följd av kirurgiska ingrepp. Detta kan orsaka bukspänning, illamående samt smärta som komplicerar en ofullständig och snabb återhämtning efter kirurgiska ingrepp. Dysfunktion av den gastrointestinala motiliteten ökar risken för ytterligare postoperativa komplikationer som uttorkning, elektrolytrubbning och sepsis. Samt ökar riskerna för reoperation och återintagning på sjukhus efter utskrivning. Dysfunktion av den gastrointestinala motiliteten kan ge ökat lidande för patienter, skapa längre vårdtider, medföra högre sjukhuskostnader samt öka arbetsbelastningen för hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder vid dysfunktion av den gastrointestinala motiliteten hos patienter under det postoperativa skedet. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar med kvantitativa ansats. Utifrån kodning av meningsenheter från de vetenskapliga artiklarna framkom fyra huvudkategorier: Patientnära samtal, Mobilisering, Kost- och vätskeintag och Stimulering av den gastrointestinala motiliteten. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder var en viktig del i förebyggandet för främjandet av den gastrointestinala motiliteten under det postoperativa skedet samt förbättrade möjligheten till ett tidigare tillfrisknande för patienter. Ett tidigt ingripande med omvårdnadsåtgärder till patienter som genomgått kirurgi bidrog det till minskat lidande, kortare vårdtider för patienterna samt minskad arbetsbelastning för hälso- och sjukvårdspersonal. / Dysfunction of the gastrointestinal motility in the post-operative stage is a complication that can be caused by surgical procedures. This can cause abdominal tension, nausea and pain that complicate an incomplete and rapid recovery after surgery. Dysfunction of gastrointestinal motility increases the risk of additional postoperative complications such as dehydration, electrolyte disruption and sepsis. As well as increasing the risk of reoperation and readmission in hospitals after discharge. Dysfunction of the gastrointestinal motility can lead to increased suffering for patients, create longer care times, bring higher hospital costs and increase the workload of healthcare professionals. Purpose: The purpose was to describe nursing care measures in dysfunction of the gastrointestinal motility to patients in the postoperative stage. Method: The study was conducted as a literature review with inductive approach. Result: The result was based on nine scientific articles with quantitative approaches. Based on the coding of opinion units from the scientific articles, four main categories emerged: Patient-related conversation, Mobilization, Diet and fluid intake and Stimulation of gastrointestinal motility. Conclusion: Nursing care measures were an important part of the prevention of the promotion of gastrointestinal motility in the postoperative stage, and improved the possibility of an earlier recovery for patients. Early intervention with nursing care measures for patients who have undergone surgery, it contributed to reduced suffering, shorter patient care times and reduced workload for healthcare professionals.