SAMMANFATTNING Introduktion: palliativ vård är enligt WHO till för att förbättra livskvaliteten i livets slutskede både för patienten och närstående. WHO har utvecklat fyra hörnstenar inom palliativ vård; symtomlindring, närståendestöd, teamarbete och kommunikation och relation. Syfte: syftet med den här studien är att undersöka om sjuksköterskor arbetar utifrån de fyra hörnstenarna inom allmän palliativ vård. Metod: sex sjuksköterskor med olika erfarenhet, utbildning och ålder har deltagit i studien. Kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med en sjuksköterska från varje verksamhet. Analys av data har gjorts genom Graneheim & Lundgrens kvalitetsanalys. Resultat: sjuksköterskorna använder mätinstrument vid symtomkontroll och symtom bedöms också utifrån kroppsspråk, mimik och läten. Närståendestöd erbjuds genom information både skriftligt och muntligt, genom uppvisad närvaro, kontinuerlig kontakt och en tydlig dialog med närstående samt genom att lyssna till närståendes önskemål och att använda sig av fysisk kontakt. Om efterlevandestöd erbjuds görs det i form av telefonsamtal efter patientens bortgång. Ett tvärprofessionellt arbete bedrivs inom samtliga verksamheter. Brytpunktssamtal görs inom samtliga verksamheter men det är inte alltid patienten involveras i samtalet. Sjuksköterskorna känner sig i stora hela trygga med att kommunicera med patient och anhöriga. Slutsats: samtliga verksamheter arbetar utifrån de fyra hörnstenarna inom palliativ vård. Det verkar dock finnas en brist på tydliga riktlinjer inom allmän palliativ vård och därför borde detta implementeras.

Bakgrund: För att säkerställa en personcentrerad palliativ vård vid livets slutskede är det avgörande att förstå patienters upplevelser och behov genom ett inifrånperspektiv. Detta möjliggör anpassad och effektiv vård som tillgodoser patienternas individuella behov och främjar deras välbefinnande, med fokus på att förebygga och lindra lidande vid obotlig sjukdom. Syfte: att beskriva patienters upplevelse av palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, där resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar som hämtades genom systematisk sökning i databaser. Analysen utfördes som kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen ledde till identifiering av fyra kategorier som sammanfattar patienters upplevelse av palliativ vård; Sjuksköterskans och övrig vårdpersonals omvårdnadskompetens påverkar upplevelsen; Bli sedd som mer än en patient; Vårdmiljön påverkar känslan av trygghet; Bristfällig symtomkontroll påverkar livskvaliteten. Slutsats: Patienters upplevelse av vården påverkas av sjuksköterskans och vårdpersonalens kompetens. Patienter upplever ett behov av att bli lyssnad på och att bli sedd som mer än en patient. Vårdmiljön påverkar patienters känsla av trygghet och autonomi. Att få adekvat och individuell smärtlindring påverkar upplevelsen av vården samt livskvaliteten. De fyra hörnstenarna kan implementeras för att sjuksköterskan ska kunna utgå från ett holistisk synsätt och bidra till en personcentrerad vårdupplevelse.

Bakgrund: Fram till 1950-talet sågs smärta som ett fysiskt problem men då började smärtan även ses som flerdimensionell. Hos patienter i palliativ vård är flerdimensionell smärta vanligt förekommande. Palliativ vård skall ske utifrån fyra hörnstenar som bygger på symtomlindring, teamarbete, kontinuitet och kommunikation samt stöd till närstående. Syfte: Syftet är att sammanställa forskning kring vilka omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta i palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: I resultatet framgår ett flertal komplementära omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta hos patienter inom palliativ vård. Kunskap om smärtans dimensioner och smärtbedömning är en förutsättning för att uppnå optimal smärtlindring. Ett bra teamarbete, psykosocialt stöd samt god kommunikation mellan patienten och vårdteamet är av betydelse i palliativ vård. Konklusion: Patienten bör ha en grundläggande farmakologisk smärtlindring och icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder bör finnas som komplement i smärtbehandlingen. Det behövs mer forskning och kunskap om dessa omvårdnadsåtgärder och hur dessa kan implementeras i palliativ vård. Mer kunskap om smärtans dimensioner och kunskap om smärtskalor så att korrekt smärtbedömning kan göras. / Background: Pain was seen as only a physical problem but in the 1950’s pain began to be seen as a multidimensional problem. For patients in palliative care multidimensional pain is common. The key elements of palliative care should be a focus on: symptom relief, teamwork, continuity and communication as well as support for relatives. Aim: The aim is to compile research about which nursing measures can relieve pain in palliative care. Method: The study was conducted as a literature review and was based on 13 articles where quantitative and qualitative methods where reported. Result: The result is a number of complementary nursing measures that can alleviate pain in patients in palliative care. Knowledge of the pain's dimensions and pain assessment is a prerequisite for achieving optimal pain relief. Teamwork, psychosocial support and good communication between the patient and the careteam are important in palliative care. Conclusion: Patients should receive basic pharmacological pain relief together with complementary non-pharmacological pain management care measures. More research and knowledge about these nursing interventions and how these can be implemented in palliative care are needed. Greater knowledge about both the dimensions of pain and about pain scales is needed so that optimal pain assessment can be achieved.