Bakgrund: Behovet av palliativ vård kommer att öka i takt med att befolkning blir äldre och lever allt längre. Det kommer bli fler äldre personer med kroniska sjukdomar som har andra sjukdomsförlopp jämfört med cancer. Det är viktigt för kvaliteten av den palliativa vården att brytpunktssamtal erbjuds. Med kvalitet menas bland annat delaktighet, symtomlindring och stöd för närstående. Detta innebär en utmaning för hälso- och sjukvården som måste uppmärksamma när vården ändrar riktning mot vård i livets slutskede. Äldre personer erbjuds i mindre utsträckning brytpunktssamtal än yngre personer. Distriktssköterskan har en betydelsefull roll i den palliativa vården inom den kommunala hemsjukvården och ska främja äldre personers möjlighet att få information samt delta i beslut som rör den egna vården, vilket ett brytpunktssamtal innebär. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan brytpunktssamtal och andra faktorer, för äldre personer i palliativ vård, vid tillfällen då dödsfallet varit förväntat. Metod: Detta är en kvantitativ retrospektiv registerstudie med data hämtad från svenska palliativregistret. Resultat: Det fanns stora skillnader inom gruppen äldre huruvida brytpunktssamtal erbjöds eller inte. Ju äldre personen var desto mindre odds för att brytpunktssamtal erbjöds. Kön eller diagnos påverkade inte. När brytpunktssamtal erbjudits var närstående i högre utsträckning på plats när den äldre personen dog och när brytpunktssamtal inte erbjudits var personal i högre utsträckning de enda närvarande än då brytpunkssamtal erbjudits. Slutsats: Den palliativa vården är ojämlik och äldre personer riskerar att utsättas för onödigt lidande. Distriktssköterskan i kommunal hemsjukvård bör sätta extra fokus på denna grupp för att uppmärksamma övergång till vård i livets slutskede. / Background: The need of palliative care will increase as the population ages and lives longer. There will be more old people with chronic diseases that will have other disease progression than those with cancer. To achieve a high quality in the palliative care it´s important that the physician gives the dying person information about the imminent death a so-called breakpoint conversation. A high-quality means among other things patient participation, symptom relief and support to relatives. This means a challenge for the healthcare workers who must pay attention to when care changes direction towards care in the end of life. Older people are to a lesser extent offered breakpoint conversation than younger people. The district nurse has an important role in the palliative care for older people in municipal health and medical care and are supposed to promote elderly people's opportunity to have information about their disease course that gives them ability to be involved with decisions about their own care planning, which means paying attention to when it´s time to offer a breakpoint conversation. Aim: The purpose of this study was to examine relations and other factors associated with breakpoint conversation in palliative care for elderly people when death were imminent. Method: The study is a quantitative retrospective registry study based on data from the Swedish register of palliative care. Results: There are a significant difference within the group of old people when it comes to being offered a breakpoint conversation, with a negative trend where older people are less likely to get a breakpoint conversation. Gender and diagnosis had no impact. When a breakpoint conversation was offered, relatives were to a greater extent present when death occurred, and staff were more often the only ones present when a breakpoint conversation weren't offered. Conclusion: The palliative care is unequal and older people risk being exposed to unnecessary suffering. The district nurse in municipal home care should put an extra focus on this group of elderly people were death is imminent.

Bakgrund: Fram till 1950-talet sågs smärta som ett fysiskt problem men då började smärtan även ses som flerdimensionell. Hos patienter i palliativ vård är flerdimensionell smärta vanligt förekommande. Palliativ vård skall ske utifrån fyra hörnstenar som bygger på symtomlindring, teamarbete, kontinuitet och kommunikation samt stöd till närstående. Syfte: Syftet är att sammanställa forskning kring vilka omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta i palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: I resultatet framgår ett flertal komplementära omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta hos patienter inom palliativ vård. Kunskap om smärtans dimensioner och smärtbedömning är en förutsättning för att uppnå optimal smärtlindring. Ett bra teamarbete, psykosocialt stöd samt god kommunikation mellan patienten och vårdteamet är av betydelse i palliativ vård. Konklusion: Patienten bör ha en grundläggande farmakologisk smärtlindring och icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder bör finnas som komplement i smärtbehandlingen. Det behövs mer forskning och kunskap om dessa omvårdnadsåtgärder och hur dessa kan implementeras i palliativ vård. Mer kunskap om smärtans dimensioner och kunskap om smärtskalor så att korrekt smärtbedömning kan göras. / Background: Pain was seen as only a physical problem but in the 1950’s pain began to be seen as a multidimensional problem. For patients in palliative care multidimensional pain is common. The key elements of palliative care should be a focus on: symptom relief, teamwork, continuity and communication as well as support for relatives. Aim: The aim is to compile research about which nursing measures can relieve pain in palliative care. Method: The study was conducted as a literature review and was based on 13 articles where quantitative and qualitative methods where reported. Result: The result is a number of complementary nursing measures that can alleviate pain in patients in palliative care. Knowledge of the pain's dimensions and pain assessment is a prerequisite for achieving optimal pain relief. Teamwork, psychosocial support and good communication between the patient and the careteam are important in palliative care. Conclusion: Patients should receive basic pharmacological pain relief together with complementary non-pharmacological pain management care measures. More research and knowledge about these nursing interventions and how these can be implemented in palliative care are needed. Greater knowledge about both the dimensions of pain and about pain scales is needed so that optimal pain assessment can be achieved.