Ohälsa är ett problem för både individ och samhälle och stora resurser går årligen till kostnader som ohälsan medför. I arbetslivet har ökad press och minskat fysiskt arbete påverkat de anställdas hälsa negativt. Genom att bereda möjlighet till fysisk aktivitet, sociala sammanhang och möjligheten att påverka sin arbetssituation kan arbetsgivaren främja de anställdas hälsa. Detta arbete kan ske under beteckningen hälsofrämjande arbete. Medvetenhet och information i sig räcker inte för att individer ska förbättra sin hälsa; motivationen utgör en viktig del. Motivation är ett komplext begrepp som bland annat inbegriper behov, rädsla, instinkter, vilja och självförverkligande. Att motiveras till förändring är en process med början i att inse sin situation kontra den önskade situationen och att komma över de ambivalenser som en förändring föder inombords. Motiverande samtal är en samtalsmetodik som syftar till att göra just detta genom ett klientfokuserat samtal under ledning av en rådgivare. Att styra individer till en bättre hälsa innebär ett visst mått av kontroll och maktutövande som kan kopplas till Foucaults teorier om makt.   För att främja och bevara hälsa kan arbetsgivare arbeta med hälsofrämjande åtgärder vilket gynnar individen men även arbetsgruppen och företaget. Hälsofrämjande åtgärder syftar till att förändra individers livsvanor så att de främjar hälsa och för det behöver individer motiveras till att arbeta aktivt med sin hälsa. Inom omvårdnadsförvaltning i en större svensk stad genomfördes under hösten 2010 ett pilotprojekt kring hälsofrämjande åtgärder genom att 26 anställda genomgick en hälsoprofilsbedömning (HPB) som utfördes med metodiken motiverande samtal. Denna utvärdering av pilotprojektet syftar till att undersöka om en HPB gav någon effekt för deltagarna i form av insikter kring deras hälsa och motivation till förändringar för en förbättrad hälsa. Utvärderingen diskuterar även om HPB är ett bra sätt för arbetsgivaren att arbeta hälsofrämjande och om några ytterligare aspekter kan ges på hälsofrämjande arbete utifrån Foucaults teori om makt och kontroll. Utvärderingen genomfördes genom en enkät som sändes till samtliga deltagare samt genom intervjuer med fyra av deltagarna.   Utvärderingen visade att hälsoprofilsbedömningar med motiverande samtal har haft betydelse för något fler än hälften av studiens deltagare vad gäller insikter om hälsa, och en majoritet av deltagarna vad gäller motivation till en förbättrad hälsa. Tillsammans med deltagarnas positiva inställning till HPB som metod för hälsofrämjande åtgärder tyder utvärderingen på att detta är ett lämpligt sätt för arbetsgivaren att arbeta hälsofrämjande. Problematiseringen utifrån ett makt- och kontrollperspektiv argumenterar för att hälsofrämjande arbete, trots de positiva effekterna för individen, innehåller ett maktutövande och en kontroll av arbetsgivaren över de anställda, men även att det bidrar till de anställdas inre kontroll av sig själva vilket också är ett maktutövande.

En av de viktigaste sakerna vi har i livet är vår hälsa och genom denna studie undersöktes sex kvinnors uppfattningar om begreppet hälsolitteracitet genom kvalitativa intervjuer. Syftet var att undersöka kvinnornas sätt att förvärva, förstå och använda sig av den hälsoinformation som cirkulerar i samhället. Resultat visar att respondenterna innehar en förhållandevis god hälsolitteracitet trots detta uppger respondenterna att de ibland har svårt att göra goda hälsoval. Det var inte svårt för respondenterna att förvärva information, då mycket fanns att tillgå via internet. För att kunna tolka och skapa förståelse kring hälsoinformation, tog de hjälp av bland annat personlig tränare. I den tolkande och kunskapsskapande process var det egna kritiska tänkandet viktigt, även om utsorteringen mellan bra och felaktig hälsoinformation tog mycket tid. Vad avser möjliga hälsofrämjande åtgärder, föreslog respondenterna att ämnet idrott och hälsa skulle få ett delvis annorlunda innehåll, där fokus skulle läggas på helhetshälsan, samt skatteregleringar (Sockerskatt). Sammanfattningsvis visar denna studie att ytterligare forskning behövs inom området hälsolitteracitet med fokus på hur hälsoinformation påverkar individer i olika sociala omgivningar.

Introduktion: Idag rapporterar unga vuxna och ungdomar allt mer stressrelaterad ohälsa. Långa perioder med stress kan orsaka bland annat nedsatt prestationsförmåga, kronisk trötthet, olust, nedstämdhet, minnesstörningar, sömnproblem, domningar och diffusa muskelsmärtor. Ungdomar anser att kunskap om stress och stresshantering i skolan är viktigt för att stå emot stress. I en studie av Svensk Idrottsforskning framgick det att 77 % av flickorna och 63 % av pojkarna ansåg att skolan är den främsta orsaken till stressen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolor arbetade/arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar. Metod: För att få syftet besvarat så genomfördes en kvalitativ metod. En frågeguide konstruerades och därefter genomfördes intervjuer med fem kvinnliga skolsköterskor på högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och sammanställdes genom en temaanalys. Resultatet presenterades i fyra teman. Resultat: Resultatet presenterades i följande teman: tillgänglighet till skolpersonal, samtal kring hälsan, skolans stödjande omgivning samt sociala och emotionella aktiviteter i skolan. Det framkom att skolsköterskorna var tillgängliga för eleverna genom att de hade ”dörren öppen”, följde med på aktiviteter och var ute i verksamheten. De hade även hälso- och motiverande samtal med eleverna. Skolsköterskan arbetade också med massage för att reducera elevernas stress. På skolorna arbetade lärare och elever för att skapa en stressdämpande skolmiljö. Det förekom även olika aktiviteter på skolorna i form av SET, värdegrundsarbete, etik och moral samt fritt val. Implikation: Med hjälp av studien kan skolor ta del av varandras arbete när det gäller hur de arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar. Fortsatt forskning skulle kunna inkludera elevers åsikter om hur skolor ska arbeta preventivt mot stress.

Sjukfrånvaro är en omdiskuterad samhällsfråga i Sverige. Sjukfrånvaro är kostsamt för samhället och påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden samt på sikt ekonomisk tillväxt. Det finns en variation av sjukfrånvaro i kommunerna och en skillnad mellan sektorer, kön och åldersgrupper. Särskilt problematiskt är en ökad sjukfrånvaro bland unga personer som är en grupp som förväntas upprätthålla en stabil arbetsmarknad. För att bemöta problemet med sjukfrånvaro krävs såväl övergripande åtgärder som specifika insatser i kommuner som fokuserar på orsaker till arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Mot bakgrund av det aktuella problemet med sjukfrånvaro är syftet med denna studie att undersöka om hälsofrämjande insatser påverkar kommunanställdas sjukfrånvaro i en kommun. För att undersöka faktorer om kommunanställdas sjukfrånvaro under tidsperioden 2010-2017 används data från Sveriges Kommuner och Landsting. Med Södertälje kommun som referenspunkt analyseras fem kommuner utifrån faktorerna total sjukfrånvaro, sjukfrånvaro bland kvinnor och unga personer under 30 år. Studien genomförs med hjälp av en regressionsanalys som utgår ifrån modellen difference-in-difference. Uppsatsens resultat är för tvetydiga för att bedöma vilka effekter hälsofrämjande insatser har för att minska anställdas sjukfrånvaro. Det övergripande resultatet är att Södertälje kommun lyckats minska sin sjukfrånvaro mer än den gemensamma trenden för jämförda kommuner. I de andra kommunerna i Stockholms län har sjukfrånvaron ökat för unga personer under 30 år mellan åren 2015 och 2017, men i Södertälje kommun har sjukfrånvaron minskat. När det gäller påverkan av sjukfrånvaro bland kommunanställda kvinnor indikerar resultatet att minskningen i sjukfrånvaro är minimal. Ett signifikant resultat är att sjukfrånvaron bland kommunanställda unga personer under 30 år har minskat påtagligt.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka tandtrådens effekt på plack och gingivit. Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie där sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes i den medicinska databasen PubMed. Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån elva vetenskapliga artiklar. Tandtrådens effekt på plack och gingivit utvärderades, i form av reduktion av: plackmängd och blödning hos såväl barn, ungdomar som vuxna individer. Tio av artiklarna visade att tandtråd hade en effekt på ovanstående parametrar medan den kvarstående artikeln inte kunde visa några sådana effekter. Slutsatsen är att användning av tandtråd i samband med tandborstning har en effekt med avseende på reduktion av plackmängd och gingivit. Ytterligare forskning krävs för en noggrann utvärdering av tandtrådens effekt.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor och livsstilssjukdomar är vanligt förekommande världen över. Motiverande samtal är en evidensbaserad metod som visats vara effektiv vid livsstilsförändringar. Patienter med ohälsosamma levnadsvanor har behov av sjuksköterskans motivation och kompetens för att kunna göra livsstilsförändringar. Vid utebliven livsstilsförändring kan ohälsosamma levnadsvanor leda till följdsjukdom, varför det är viktigt att sätta in tidiga åtgärder. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av motiverande samtal vid hälsofrämjande livsstilsförändringar. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats ligger till grund för detta arbete. Nio kvalitativa studier analyserades med Friberg (2017) analysmodell. Resultat: Fem huvudteman identifierades: upplevelser av sjuksköterskan vid motiverande samtal, trygghet, autonomi, förståelse och insikter samt motivation till förändring. Patienter upplevde att sjuksköterskans bemötande hade inverkan på det motiverande samtalet. Att autonomi respekteras och att samtalet skedde i en trygg och tillåtande miljö upplevde patienterna som viktigt. Många patienter upplevde ökad kunskap samt ökad motivation som i flera fall ledde till en faktisk livsstilsförändring. Slutsats: Det framkom att motiverande samtal upplevdes som positivt och givande av patienterna och att motiverande samtal kan upplevas öka motivationen till livsstilsförändringar.

Bakgrund   Knäledsartros drabbar personer i alla åldrar, där både incidens och prevalens ökar med stigande ålder. Det är en kronisk och progressiv sjukdom där vävnaden i leden succesivt bryts ned samtidigt som återuppbyggnaden inte sker i samma takt. Huvudproblemet vid knäledsartros är smärta samt nedsatt rörelseförmåga vilket ofta leder till minskad aktivitet och fysisk rörelse. Riskfaktorer är ålder, kön, hereditet, övervikt, fetma, livsstil och tidigare ledskada. Generella riktlinjer för behandling av knäledsartros bör syfta till att förbättra funktionen, lindra smärta och begränsa funktionsnedsättningar genom icke-kirurgiska hälsofrämjande åtgärder. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande åtgärder vid knäledsartros. Metod En litteraturöversikt har genomförts där 15 vetenskapliga artiklar togs fram och har legat till grund för resultatet. Artiklarna har sökts fram i databaserna PubMed och Cinahl och därefter kvalitetsgranskats och slutligen analyserats enligt Kristenssons (2014) modell av integrerad dataanalys. Resultat Utifrån de valda artiklarna utkristalliserades fyra huvudkategorier. Smärtreducerande åtgärder handlade om smärtreducering relaterat till fysisk aktivitet, viktnedgång och smärtmodulerande verktyg. Ökad kunskap och förståelse lyfte ämnena information och utbildning samt kommunikation. Åtgärder för ökad följsamhet till hälsofrämjande åtgärder handlade om webbaserade verktyg, deltagande på plats tillsammans med instruktör, individuellt eller i grupp samt träning på egen hand. Påverkan på livskvalitet delades slutligen in i rörlighet och funktion i vardagen samt psykisk hälsa. Slutsats Hälsofrämjande åtgärder leder till positiva effekter hos personer med knäledsartros. Smärtreduktion kan ses som resultat vid ett flertal interventioner vilket leder till ökad livskvalitet i form av fysisk funktion, bättre psykisk hälsa samt en bättre fungerande vardag. Det finns ett samband mellan följsamhet och motivation där såväl den drabbades personlighet som behandlingsform är av betydelse för att uppnå positiva resultat. / Background  Knee osteoarthritis affects people of all ages, where both incidence and prevalence increase with age. It is a chronic and progressive disease, where the tissue in the joint gradually breaks down whilst the reconstruction unfolds slower. The main problem with knee osteoarthritis is pain and impaired mobility, which often leads to reduced activity and physical movement. Risk factors include age, gender, heredity, overweight, obesity, lifestyle and previous joint injury. General guidelines for treatment of knee osteoarthritis should aim to improve functionality, relieve pain, and limit disability through non-surgical measures. Purpose  The aim of this literature review was to illuminate patients’ experiences of healthpromoting measures during knee osteoarthritis. Method  A literature review has been carried out, where 15 scientific papers were selected, which have acted as the foundation for the result. The articles have been searched for through the databases PubMed and Cinahl, and thereafter quality checked and analyzed with Kristensson’s (2014) model of integrated data analysis. Results  From the selected articles, four main categories were identified. Pain reducing measures dealt with pain reduction related to physical activity, weight loss and pain modulating tools. Increased knowledge and understanding raised the subjects of information, education, and communication. Measures for increased compliance with health-promoting measures was about web-based tools, on-site participation with an instructor, individually or in group, as well as on your own. Impact on life quality was finally divided into mobility and function in everyday life as well as psychological health. Conclusions  Health-promoting measures leads to positive outcomes for people that suffer from knee osteoarthritis. Pain reduction can be viewed as a result of repeated interventions, which leads to improved life quality considering physical functionality, better psychological health, and a better functioning everyday life. There is a connection between compliance and motivation, where both the affected person’s personality and form of treatment is significant to achieve positive outcomes.

<p>Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur hälsofrämjande åtgärder kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni. Litteraturstudiens resultat bygger på en genomgång av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering. De hälsofrämjande åtgärder som kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni belyses i resultatet. Dessa åtgärder handlar om viktminskning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, stress och stöd. Effekten av de hälsofrämjande åtgärderna har visat att en blodtryckssänkning kan ske vid livsstilsförändringar. En bromsning i utvecklandet av hypertoni kan leda till hälsoekonomiska besparingar för samhället. Nationella riktlinjer samt vårdprogram för behandling av hypertoni bör utvecklas för att en bromsning av hypertoni ska kunna ske.</p> / <p>Hypertension is common in today's society and is therefore considered to have become a national disease. An estimated 1.8 million of Sweden's adult population have hypertension. Hypertension accounts for about 13 percent of the total mortality in the world, and is seen as a risk factor for numerous cardiovascular diseases. Today there are international guidelines for the treatment of hypertension in, England and USA. However, there are no specific Swedish guidelines for treatment of hypertension. The purpose of this study was to elucidate how health interventions can influence blood pressure in people with hypertension. The results of this literature study are based on a review of 16 scientific articles which was based on literature review and order problem. The health-promoting interventions that can affect blood pressure in people with hypertension are highlighted in the results. Such interventions are weight loss, physical activity, diet, alcohol, smoking, stress and support. The effect of health promotion interventions has shown that lowering blood pressure can occur if lifestyle changes are implemented and carried out. A braking in the development of hypertension can lead to health-economic benefits to the community. National guidelines and care programs for the treatment of hypertension should be developed to a braking of hypertension to happen.</p>

Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur hälsofrämjande åtgärder kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni. Litteraturstudiens resultat bygger på en genomgång av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering. De hälsofrämjande åtgärder som kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni belyses i resultatet. Dessa åtgärder handlar om viktminskning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, stress och stöd. Effekten av de hälsofrämjande åtgärderna har visat att en blodtryckssänkning kan ske vid livsstilsförändringar. En bromsning i utvecklandet av hypertoni kan leda till hälsoekonomiska besparingar för samhället. Nationella riktlinjer samt vårdprogram för behandling av hypertoni bör utvecklas för att en bromsning av hypertoni ska kunna ske. / Hypertension is common in today's society and is therefore considered to have become a national disease. An estimated 1.8 million of Sweden's adult population have hypertension. Hypertension accounts for about 13 percent of the total mortality in the world, and is seen as a risk factor for numerous cardiovascular diseases. Today there are international guidelines for the treatment of hypertension in, England and USA. However, there are no specific Swedish guidelines for treatment of hypertension. The purpose of this study was to elucidate how health interventions can influence blood pressure in people with hypertension. The results of this literature study are based on a review of 16 scientific articles which was based on literature review and order problem. The health-promoting interventions that can affect blood pressure in people with hypertension are highlighted in the results. Such interventions are weight loss, physical activity, diet, alcohol, smoking, stress and support. The effect of health promotion interventions has shown that lowering blood pressure can occur if lifestyle changes are implemented and carried out. A braking in the development of hypertension can lead to health-economic benefits to the community. National guidelines and care programs for the treatment of hypertension should be developed to a braking of hypertension to happen.

Health has become increasingly important in the community and has been taken into the labour market to a greater extent. Organizations are trying to keep up with the development of health in the society and working strategically to promote employee health through a variety of fitness activities. The community is contributing to a new vision of the individual where the aesthetic appearance is of growing importance. The employers are trying to keep up with this development and provide an increasing range of fitness activities and from this expect high performing employees. The health promotion today is more about maintaining good looks than previously, where focus was to combat disease. The various health promotion activities are performed on the employee's time off, which means that it will be yet more difficult to distinguish between work and leisure. Not all of the employees will take part in health activities, offered by the company, because of interest, family situation and more. This could lead to that groupings occur to categorize the employees of the "good" and the "bad". One natural question to ask is can this contribute to stress and higher pressure amongst workers? And furthermore can it even cause illness? This study deals with how companies get greater responsibility and interest in employee health and in what way that this is handled. The two main questions analysed are if the concept "health culture" can describe how employees perceive the atmosphere regarding health?  And, how do they experience the promoted health activities?To investigate the experiences of a precise phenomenon a qualitative study through interviews has been carried out. The interviews were conducted at one company, with variation by age, gender and occupation. The primary outcome from the results is that employers work with health promotion activities to reduce costs, reduce sick leave and increase efficiency. The experiences of health promotion were mostly positive but it emerged underlying negative sides. In some cases, it was found that the employees experience stress because they do not want or have the time to participate in the activities offered. Finally, the concept of health culture was never seen used before. No other term, describing the same property, was found. It is therefore suggested as a concept to describe what is experienced inside an organization regarding common norms, perception and values of health.