Companies of today tend to invest more and more in workplace health promotion measures to improve employees ́ health. These health promotion measures have in particular been consisted of physical training, while the mental training have not received equal attention. Furthermore, research shows that a big part of how employees describe their well-being is based on how they experience their work situation. A few factors that have been identified to affect the work situation is work-related relationships, work environment and work-related strains. The aim of this study is therefore to contribute to an increased understanding of how employees experience that workplace health promotion in form of mindfulness can affect their work situation. The study has its basis on the Social cognitive theory and Acceptance and commitment therapy (ACT). In order to answer the aim, six semi-structured interviews were conducted at a consulting company in the real estate industry in Stockholm. The result showed that conclusions can be drawn about that mindfulness as a workplace health promotion in this context has a positive impact on employees work situation. The respondents stated that their relationships, work environment and ability to handle work-related strains had improved thanks to the implementation of mindfulness at work. They also stated that factors as their presence, openness and the ability to find their values had improved. The result is also supported by previous research which says that mindfulness has a positive impact on how employees experience their work situation.

I takt med att andelen äldre ökar i samhället rapporteras om stigande läkemedelsanvändning. Normala åldersförändringar, ökad risk för multisjuklighet och kroniska sjukdomar i kombination med polyfarmaci och bristande följsamhet medför en ökad risk för läkemedelsrelaterad ohälsa hos äldre. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling är en stor och problematik hos äldre vilket kan medföra negativa konsekvenser för både patienten och samhället. Syftet med studien är att beskriva kunskapsläget avseende associerade faktorer till den äldres upplevelse av följsamhet och bristande följsamhet till läkemedelsbehandling. Studien är en integrativ litteraturstudie med sammanställning av totalt 11 vetenskapliga artiklar både kvalitativa och kvantitativa från databaserna CINHAL, PubMed, Web of Science och Nursing and Allied Health database. Efter granskning av artiklarna framträdde tre huvudteman; Kunskap och förståelse, Minne och vardagliga hinder, Stöd och strategier, utifrån dessa formades tio subteman. I resultatet framkom det att äldres upplevelse av bristande följsamhet till läkemedelsbehandling var associerade till flertal faktorer. Bakomliggande orsaker till äldres upplevelse av bristande följsamhet var således relaterade till bristande kunskap om sin läkemedelsbehandling, kognitiv svikt samt otillräckligt stöd och brist på strategier. Faktorer som hade positiv effekt på följsamhet till läkemedelsbehandling var kunskap och information om sina läkemedel, stöd från anhöriga, stöd och god relation med sin vårdgivare samt hitta rätt strategier. Studiens slutsats är att med hjälp av patientens egna strategier samt vårdgivarens stöd, information och undervisning kan äldres följsamhet till läkemedel främjas och osäker läkemedelsbehandling reduceras. / With the growing number of older people in society there is a report of increasing drug use. Normal age changes, increased risk of multiple morbidity and chronic diseases in combination with polypharmacy and lack of medication adherence entail an increased risk of drug-related illness in the elderly. Lack of medication adherence is a major problem in the elderly, which could have negative consequences for both the patient and society. The purpose of the study is therefore to describe the state of knowledge regarding factors associated with the elderly's experience of medication adherence and lack of medication adherence. The study is an integrative literature study with a compilation of a total of 11 peer reviewed articles both qualitative and quantitative from the databases CINHAL, PubMed, Web of Science and Nursing and Allied Health database. Through review of the articles, three main themes emerged; Knowledge and understanding, Memory and everyday obstacles, Support and strategies, based on these, ten sub-themes were formed. The result showed that the elderly's experience of lack of medication adherence was associated with several factors. The underlying causes of the elderly´s experience of lack of medication adherence were related to lack of knowledge about their drug treatment, cognitive impairment and insufficient support and lack of strategies. Factors that had a positive effect on medication adherence were knowledge and information about their drug treatment, support from relatives, support and a good relationship with their healthcare providers and finding the right strategies. The study concludes that with the help of the patient's own strategies and the support from the healthcare provider, information and education, the elderly's medication adherence can be promoted and unsafe medication treatment can be reduced

Office work usually involves prolonged sedentary behavior and health risks. The purpose of the present study was to investigate office workers' views on physical activity and how they believe their employers should work to reduce sedentary behavior. Theory of Planned Behavior and Self-Determination Theory were used as the theoretical framework. Seven qualitative interviews were conducted with office workers at a company in northern Sweden. The company has a strong culture of exercise and training as well as several health-promoting activities. Last year, a health survey indicated that many employees had back and neck problems. An inductive thematic analysis of the interviews showed that physical activity and movement are perceived as important for both physical and mental health. Factors such as habits and norms can constitute an obstacle to movement during the working day. If health interventions from the employer to counteract long periods of sitting are to be successful, they should be autonomous, performed jointly and easy to accomplish.

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003). Följden blir en större risk för ohälsa och ett sätt att minska sjukfrånvaron är att genomföra hälsofrämjande insatser (Prevent, 2001). Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv förklara vad chefer har för möjligheter att skapa förutsättningar för att främja medarbetarnas hälsa på SSAB i Borlänge. Metod: Den metod som ligger till grund för uppsatsen baseras på ett kvalitativt angreppssätt där semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier genomförts för att samla information. Analys: Ledarens beteende påverkar medarbetarna. Hög arbetsbelastning på SSABs chefer leder till lägre närvaro bland medarbetarna, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att främja hälsan. HälsoSAM kartlägger medarbetarnas hälsoläge, både välbefinnande och arbetskapacitet. Resultaten är vägledande i det hälsofrämjande arbetet men överbelastning, tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna bidrar till att uppföljningen inte blir systematisk. För ett väl fungerande hälsoarbete krävs systematik. Slutsats: Hälsofrämjande processer i arbetslivet skapas genom balans mellan krav och resurser. På SSAB i Borlänge hindras hälsoarbetet av tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna. Kostnadsbesparingar påverkar hälsoarbetet negativt och systematiken i uppföljningsarbetet blir lidande. Ansvaret för hälsoarbetet läggs på företagshälsovården, men utan stöd från chefer blir inte hälsoarbetet en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att i rådande situation se vad främjande av hälsa kan ge tillbaka till företaget i både ekonomiska och kvalitativa termer. Insikt om detta ökar chefernas incitament att prioritera hälsofrämjande processer och organisera arbetet så att människor har förutsättningar att hantera, kontrollera och klara av sina uppgifter. / Problem: The working environment is essential for human well-being. Health factors are assumed not only to strengthen the individuals’ physical and mental health, but also the company’s competitiveness and profitability. In the paper, we examine how the company SSAB in Borlänge is working with health by applying a health perspective and by applying the theory of sense of coherence (SOC). Leadership values are important for employees’ health (Hanson, 2004) and we are examining the perception a number of managers have of their roles in health promotion, and their views of the employee survey HälsoSAM, which the occupational health services at SSAB perform. Employees and managers workload is increasing due to cutbacks, while resources are decreasing (Gatu, 2003). The consequence is a greater risk of ill health and a way to reduce sick leave is health promotion (Prevent, 2001). Purpose: The purpose of the study is from a health perspective explain managers’ opportunities to create conditions to promote employees' health at SSAB in Borlänge. Method: The methodology underlying this study is based on a qualitative approach in which semi-structured interviews and literature studies are conducted to gather information. Analysis: Managers’ behavior affects the employees. High workload on SSAB's managers leads to lower attendance among , which in turn provides fewer opportunities for health promotion. HälsoSAM maps employees' health status. The results are indicative of the health promotion work, but overload, lack of time and lack of knowledge among managers contribute to that the follow-up does not become systematic. Well-functioning health work requires systematic work. Conclusion: A health-promoting process at work is created by the balance between demands and resources. The health-promoting process at SSAB in Borlänge is prevented by lack of time and lack of knowledge among managers. Reorganizations and cost savings negatively affect health promotion in the workplace and the systematic in the follow-up work suffers. Responsibility for health work is placed on occupational health, but without support from managers, the health work does not become a natural part of the business. In the current situation, it is important to see what health promotion can give in return in both financial and qualitative terms. If the managers realize this, it increases the incentives to prioritize the process of health promotion and organize the work so employees have the ability to handle, control and manage their work.

Under de senaste åren har sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa ökat. Samhällets mål är att minska kostnaderna för sjukfrånvaro och det är därmed viktigt att få kunskap för att kunna genomföra framgångsrika hälsointerventioner på arbetsplatser. Arbetsplatsen beskrivs som en idealisk plattform att utföra interventionerna på. I den här studien är syftet att undersöka arbetstagare som har ett kontorsarbete och deras upplevelser av de hälsofrämjande åtgärder som arbetsplatsen erbjuder. För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Ett holistiskt perspektiv på hälsa och KASAM används som teoretisk referensram. Hur respondenterna upplever de hälsofrämjande åtgärder som arbetsplatsen erbjuder samt hur de skulle vilja att arbetsgivare agerar för att arbeta hälsofrämjande presenteras i resultat. För att analysera resultatet utfördes innehållsanalyser. Resultatet visade att upplevelsen av hur arbetsplatsen arbetar för att främja hälsa skiljer sig beroende på flera faktorer. Friskvårdsbidraget, den fysiska arbetsmiljön och att arbetsplatsen arbetar för att främja hela hälsan beskrivs som de viktigaste hälsofrämjande åtgärderna bland respondenterna. Att arbetsplatsen arbetar för att främja den sociala, fysiska och psykiska hälsan beskriver samtliga att de önskade arbetsplatsen gjorde. Kunskap beskrivs som en avgörande faktor för hälsoarbetet. Samtliga upplever att man behöver arbeta för att främja hälsan mer än vad man i dagsläget gör. Studien ger en inblick i hur det hälsofrämjande arbetet upplevs av kontorsarbetare och vad de anser skulle behövas för att främja hälsa i arbetslivet. Ytterligare forskning inom området behövs för att arbetsplatser ska kunna genomföra framgångsrika interventioner. / In recent years, sick leave due to stress-related mental health problems has increased. As society aims to reduce the cost of sickness absence, it´s important to gain knowledge to implement successful health promotion measures in workplaces. The workplace is described as an ideal platform to perform the interventions. In this study, the aim is to investigate workers who have an office job and their experiences of the health promotion measures offered by the workplace. To answer the purpose, a qualitive method has been used in form of semi-structured interviews. The study uses a holistic perspective on health and KASAM as a theoretical frame of reference. How the respondents experience the health interventions offered by the workplace and how they would like employers to act to promote health are presented in the results. To analyze the results, content analyses were performed. The results showed that the experience of how the workplace work to promote health varied depending on various factors. The health care allowance, the physical work environment and the employers care for the overall health are described as the most important health interventions among the respondents. The workplace ability to promote social, physical and mental health was described by all respondents as something they wished the workplace would do. Knowledge is described as a crucial factor for health promotion. The respondents all felt that the workplace need to work more to promote health than what they currently do. The study provides an insight into how the health promotion is experienced by office workers and what they believe would be needed to promote health in working life. Further research in this area is needed to enable workplaces to implement successful interventions.

Introduktion: Den äldre befolkningen ökar och många känner sig ensamma och isolerade. Det är en folkhälsoutmaning att hitta lösningar till detta problem då ofrivillig ensamhet kan leda till psykisk ohälsa. Ett av de globala målen är att bekämpa ojämlikhet i hälsa, så genom att samhället arbetar med preventiva insatser i gruppen äldre kan det bidra till ökad jämlikhet i samhället. Syfte: Att beskriva de samhälleliga insatserna som kan göras för att motverka ofrivillig ensamhet hos äldre. Metod: En litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna PubMed, Medline Ebsco och CINAHL. Artiklarna analyserades med en tematisk analys. De mest använda sökorden var elderly people, loneliness, prevention, intervention och effective. Resultat: Åtta teman på vad som motverkar ofrivillig ensamhet återfanns och som grupperades i tre kategorier, samtliga teman var socialt stöd, digital teknik, kontaktskapande sällskap, fysisk aktivitet, primärvård, sociala interaktioner, psykiskt välbefinnande och digitala sociala interventioner. Slutsats: Studiens resultat visar att samhällets insatser bidrar till att minska ofrivillig ensamhet och isolering bland äldre. Samhället behöver också utveckla arbetet och vara mer lyhörd enligt de äldres önskemål. Fler studier behövs, speciellt hur digitaliseringen kan utvecklas och användes till de äldres fördel. / Introduction: The elderly population is increasing and many feel lonely and isolated. It is a public health challenge to find solutions to this problem as involuntary loneliness can lead to mental illness. One of the global goals is to fight inequality in health, so by society working with preventive measures in the group of older people, it can contribute to increased equality in society. Aim: To describe the social efforts that can be made to counteract involuntary loneliness in the elderly. Method: A literature study based on 20 original scientific articles obtained from the databases PubMed, Medline Ebsco and CINAHL. The articles were analyzed with a thematic analysis. The most used keywords were elderly people, loneliness, prevention, intervention and effective. Results: Eight themes of counteracting involuntary loneliness were found and grouped into three categories, all themes were social support, digital technology, contact-creating societies, physical activity, primary care, social interactions, mental well-being and digital social interventions. Conclusion: The results of the study show that society's efforts contribute to reducing involuntary loneliness and isolation among the elderly. Society also needs to develop its work and be more responsive to the wishes of the elderly. More studies are needed, especially how digitization can be developed and used to the benefit of the elderly.