No description available.

Det finns en delad syn på hur företag inom den privata arbetssektorn ser på hälsofrämjande arbete, där vissa forskare menar att det är medarbetares hälsa som är den primära anledningen till hälsofrämjande åtgärder, medan andra menar att det är den ekonomiska aspekten som styr implementeringen av hälsofrämjande åtgärder. Just detta var något som denna studie önskade undersöka, där syftet med studien var att undersöka hur företag i Sverige inom den privata arbetssektorn ser på hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen, samt vilka praktiska åtgärder som görs. Genom kvalitativa intervjuer med sju olika företag, av olika storlek, baserat på antalet anställda, besvarades syftet. Resultaten visar att majoriteten av informanterna har ett ekonomiskt synsätt på implementeringen av hälsofrämjande arbete, men att medarbetarnas hälsa, trivsel och välmående också är med i beräkningen. Vad gäller synen på hälsofrämjande arbete och vilka praktiska åtgärder som implementerats så varierade det beroende på företagens storlek. Något som kan utläsas är att det finns en tydlig koppling mellan storleken på företaget och hur mycket som investeras i just hälsofrämjande arbete.

No description available.

Bakgrund Fatigue, eller kronisk trötthet, är ett vanligt förekommande fenomen bland cancersjuka, och såväl prevalensen som svårighetsgraden av fenomenet tenderar att tillta i samband med cytostatikabehandling. Fatigue har beskrivits i litteraturen som en av de allvarligaste biverkningarna av cancersjukdomar och dess behandlingsmetoder, i den mening att fatigue orsakar svårt lidande och kraftigt reducerar livskvaliteten. Fatigue är också ett svårbehandlat fenomen med en komplex bakgrundsbild, och det saknas god evidens för farmakologiska behandlingsmetoder. Syfte Syftet var att beskriva cancerpatienters erfarenheter av hälsofrämjande interventioner som syftade till att lindra fatigue-relaterat lidande under och efter cytostatikabehandling. Metod Detta var en icke-systematisk litteraturöversikt som totalt granskade 15 vetenskapliga publikationer inom området. Publikationerna hämtades in från databaserna PubMed och CINAHL, efter noggrant planerade sökningar. De sökträffar som erhölls genomgick en relevans- och kvalitetsbedömning, varpå de 15 artiklarna som slutligen inkluderades i resultatet genomgick en integrerad dataanalys. Datan samlades in från cytostatikabehandlade cancerpatienter och all data gällande fatigue var självskattad och utgick på så sätt från patientperspektivet. Resultat Denna litteraturöversikt sammanställde evidens om de hälsofrämjande effekterna av ett antal olika interventioner för att lindra fatigue. Interventionerna kategoriserades in i två huvudkategorier och fyra underkategorier, och de påvisade effekterna för varje typ av intervention diskuterades och sammanställdes i samband med dataanalysen. Exempel på typer av interventioner som togs upp i denna litteraturöversikt är instruerande interventioner och bevakade interventioner. Slutsats Fysisk aktivitet i kombination med avslappningstekniker visade sig ha störst effekt mot cancerrelaterad fatigue. En patientutbildande intervention påvisade en icke-signifikant förbättring av fatigue, medan resterande interventioner påvisade åtminstone en signifikant förbättring av fatigue i något avseende. Detta tyder på att interventioner som kräver ett mer aktivt deltagande har en större effekt på fatigue, jämfört med rent instruerande interventioner. Sjuksköterskan spelar en stödjande och vägledande roll vid omvårdnaden av fatigue, och kunskap om hälsofrämjande interventioner är en grundläggande förutsättning för att lindra det lidande som uppstår ur denna trötthetsproblematik. Otillräcklig eller utebliven vård kan leda till vårdlidande och ökat sjukdomslidande hos patienten, vilket kan beskrivas som en kränkning av patientens värdighet. / Background Chronic fatigue is a commonly occurring phenomena among cancer patients, and cancer-related fatigue has a tendency to increase in both prevalence and severity during chemotherapy. Fatigue has been described in the scientific literature as one of the most serious side effect occurring as a result of cancer or the treatment of cancer, in the sense that it is a source of great suffering and a gravely reduced quality of life. In addition, fatigue is a poorly understood phenomena and is considered difficult to treat. There exists no good evidence for effective pharmacological treatment options. Aim The aim of this study was to describe cancer patients’ experiences of different health-promoting interventions during chemotherapy, which were intended to reduce fatigue-related suffering in both the short-term as well as the long-term. Method This was a non-systematic literature review which analyzed 15 different scientific articles in order to achieve the stated aim. The articles were retrieved after entering meticulously planned search terms into the CINAHL and PubMed databases. The search results that were found went through an assessment of relevance and quality, and 15 of the search results were included for analysis. The data in these studies were collected from patients undergoing chemotherapy for a diagnosis of cancer, and all data pertaining to fatigue was self-evaluated and was thusly based entirely on the perspective and experiences of the patients. Results This literature review compiled evidence about the health-promoting effects of a variety of different interventions in regard to the treatment of fatigue. The interventions were categorized into two main categories and four subcategories, and the evidence for every type of intervention were discussed and summarized in conjunction with the data analysis. For example, this literature review distinguished between informative and supervised interventions and discussed the evidence for those types of interventions separately.  Conclusions Physical activity in combination with relaxation techniques was shown to have the largest health-promoting effect against fatigue. One study, that exclusively studied the effects of patient education sessions, showed a non-significant reduction of fatigue, which stands in contrast to all the other interventions analyzed in this study, which showed a significant reduction of fatigue in at least one regard. This implies that more active interventions have a greater effect on fatigue, as opposed to purely informative interventions. The role of the nurse in the treatment of fatigue is one of guidance and support, and knowledge of these evidence-based and health-promoting interventions is an absolute necessity in order for the nurse to be able to provide good nursing care and relieve suffering in these patients. Inadequate care or lack of care can contribute to an increase of suffering in these patients, which should be seen as a violation of the patients’ dignity.

Bakgrund  Depression är ett vanligt och ökande problem hos befolkningen som kan leda till allvarliga hälsotillstånd och psykiskt lidande. I första hand rekommenderas antidepressiva läkemedel och psykoterapi som behandlingsmetod, men fysisk aktivitet har visat sig ha stora hälsofördelar både genom att minska risken att drabbas av depression och även som en effektiv behandlingsmetod. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap kring olika hälsofrämjande åtgärder och behandlingsmetoder, och för att kunna stötta patienten på bästa sätt är det en stor fördel att ha insikter kring patienters upplevelser och perspektiv.  Syfte  Syftet var att beskriva upplevelser av fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd vid depressiva symtom.  Metod  Denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar, publicerade 2012–2022, med både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och därefter har en integrerad dataanalys utförts. Resultatartiklarna sorterades in i fyra kategorier med tillhörande subkategorier.  Resultat  Resultatet i denna studie beskriver patienters positiva och negativa upplevelser av fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd vid depression, deras upplevelser av olika träningsformer och miljö, samt upplevelser av stöd från andra människor. Majoriteten av deltagarna i studierna upplevde främst positiva effekter av fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd. I samtliga studier fanns upplevelser av att depressiva symtom minskade och att livskvaliteten ökade. Dock fanns även en del negativa upplevelser som till exempel brist på motivation och energi och ej uppfyllda förväntningar. Behovet av stöd från andra människor för att påbörja och upprätthålla fysisk aktivitet var av stor vikt för många av deltagarna.  Slutsats  Resultatet visar att fysisk aktivitet främst är en uppskattad och effektiv hälsofrämjande åtgärd vid depressiva symtom. Fysisk aktivitet ger även fler fördelar utöver minskade depressiva symtom som förbättrad fysisk hälsa och sociala relationer. Resultatet tyder på att fysisk aktivitet med fördel kan användas i högre grad inom vården av patienter med depressiva symtom. FaR är en vetenskapligt beprövad metod som kan användas och som kan skrivas ut av sjuksköterskor. Fortsatta studier krävs för att för att undersöka sjuksköterskeperspektivet på att använda fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd samt fler studier som undersöker endast fysisk aktivitet som intervention utan andra behandlingsmetoder inkluderade. / Background  Depression is a common and growing problem in the population that can lead to serious health conditions and mental suffering. Primarily, antidepressant drugs and psychotherapy are recommended as treatment methods, but physical activity has been shown to have major health benefits both by reducing the risk of developing depression and also as an effective treatment method. As a nurse, it is important to have knowledge of various health-promoting measures and treatment methods, and in order to be able to support the patient in the best way, it is a great advantage to have insights into patients' experiences and perspectives. Aim  The aim of this study was to describe experiences of physical activity as a health-promoting measure for depressive symptoms. Method  This study is a non-systematic literature review based on 15 scientific articles, published 2012– 2022, with both qualitative and quantitative design. The articles are quality controlled on the basis of Sophiahemmet University's assessment data and thereafter an integrated data analysis has been made. The result articles were sorted into four categories with associated subcategories. Results  The results of this study describe patients' positive and negative experiences of physical activity as a health-promoting measure in depression, their experiences of different forms of exercise and environment, as well as experiences of support from other people. The majority of the participants in the studies experienced mainly positive effects of physical activity as a healthpromoting measure. In all studies, there were experiences that depressive symptoms decreased and that the quality of life increased. However, there were also some negative experiences such as lack of motivation and energy and unfulfilled expectations. The need for support from other people to start with and maintain physical activity was of great importance to many of the participants. Conclusions  The results show that physical activity is primarily an appreciated and effective health-promoting measure for depressive symptoms. Physical activity also provides more benefits in addition to reduced depressive symptoms such as improved physical health and social relationships. The results indicate that physical activity can be used to a greater extent in the care of patients with depressive symptoms. FaR is a scientifically proven method that can be used and that can be prescribed by nurses. Further studies are needed to examine the nurse's perspective on using physical activity as a health promoting measure as well as more studies examining only physical activity as an intervention without other treatment methods included.

<p>Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt företag i Halmstads kommun arbetar hälsofrämjande. En enkätstudie gjordes på stora och medelstora företag i Halmstads kommun. Den ansvarige för hälsa och arbetsmiljö besvarade enkäten. Resultatet visade att av 34 företag satsade 31 stycken på friskvårdsbidrag, 23 stycken på ergonomiska åtgärder och 21 stycken på företagshälsovård, dessa var de främsta åtgärderna. Konsekvenser som lägre sjukfrånvaro och bättre hälsa gick att avläsa på flera företag. Det fanns även hinder för hälsofrämjande åtgärder såsom, tidsbrist, ekonomi och brist på motivation hos arbetstagarna. För att utveckla hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen kan utbildning vara en bra investering.</p> / <p>The aim of this study was to examine how enterprises in Halmstad municipality, Sweden, worked with health promotion.<strong> </strong>A survey, in the form of a questionnaire was performed on large- and medium-sized enterprises in Halmstad. The respondents can be described as staff responsible for health promotion and work environmental issues. The results show that of 34 companies, 31 offer health promotion benefits, 23 actively work on improving the work environment by introducing ergonomic measures and 21 works with health services. The analysis indicates that by having these benefits and services in place, the absence due to sickness decreases while the employee’s health status increases. However, the study also found that there were difficulties in promoting health in these enterprises; mainly lack of time, economy and lack of motivation among employees. To further improve health promotion in work places we recommend educating responsible staff in particular and employees in general.</p>

Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt företag i Halmstads kommun arbetar hälsofrämjande. En enkätstudie gjordes på stora och medelstora företag i Halmstads kommun. Den ansvarige för hälsa och arbetsmiljö besvarade enkäten. Resultatet visade att av 34 företag satsade 31 stycken på friskvårdsbidrag, 23 stycken på ergonomiska åtgärder och 21 stycken på företagshälsovård, dessa var de främsta åtgärderna. Konsekvenser som lägre sjukfrånvaro och bättre hälsa gick att avläsa på flera företag. Det fanns även hinder för hälsofrämjande åtgärder såsom, tidsbrist, ekonomi och brist på motivation hos arbetstagarna. För att utveckla hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen kan utbildning vara en bra investering. / The aim of this study was to examine how enterprises in Halmstad municipality, Sweden, worked with health promotion. A survey, in the form of a questionnaire was performed on large- and medium-sized enterprises in Halmstad. The respondents can be described as staff responsible for health promotion and work environmental issues. The results show that of 34 companies, 31 offer health promotion benefits, 23 actively work on improving the work environment by introducing ergonomic measures and 21 works with health services. The analysis indicates that by having these benefits and services in place, the absence due to sickness decreases while the employee’s health status increases. However, the study also found that there were difficulties in promoting health in these enterprises; mainly lack of time, economy and lack of motivation among employees. To further improve health promotion in work places we recommend educating responsible staff in particular and employees in general.

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en sjukdom som ökar globalt, huvudsakligen på grund av ohälsosamma levnadsvanor. Genom hälsofrämjande åtgärder kan typ 2 diabetes förebyggas och undvikas.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelser hos personer med typ 2 diabetes avseende hälsofrämjande åtgärder.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga artiklar inom aktuellt ämne. Artiklarna har granskats och sammanställts under kategorierna Upplevelser avseende hälsofrämjande åtgärder och Upplevelser av råd avseende hälsofrämjande åtgärder.Resultat: Personer med typ 2 diabetes upplevde svårigheter i att förändra sina kostvanor och fysiska aktivitetsvanor. Kunskap om hälsofrämjande åtgärder fanns, dock saknades motivation och kunskap hur de skulle åstadkomma dessa. Råd och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal, närstående och gruppbildningar upplevdes som en viktig faktor för genomförandet av hälsofrämjande åtgärder.Slutsats: Personer med typ 2 diabetes har behov av stöd från olika parter för att hälsofrämjande åtgärder ska kunna genomföras. Att förändra sina kost- och fysiska aktivitetsvanor har ibland upplevts svårt. Med stöd från hälso- och sjukvård, närstående och grupputbildningar kan strategier för hälsofrämjande förändringar skapas. Genom att möta personer i samma situation kan personer med typ 2 diabetes få ett positivt kunskapsutbyte. / Background: Type 2 diabetes increases globally, mainly due to an unhealthy lifestyle. Through health promotion interventions type 2 diabetes can be prevented and avoided.Aim: The aim of this study was to describe the experiences of persons with type 2 diabetes with respect to health promotion.Method: This study was a literature review based on 15 scientific articles within current subjects. Selected articles were reviewed and summarized in the categories Experiences about health promotion and Experiences regarding advice about health promotion.Result: Persons with type 2 diabetes experienced difficulties in changing their dietary habits and phyiscal activity habits. Knowledge of health promotion measures existed, however, they lacked the motivation and knowledge about how to achieve them. Advice and support from healthcare professionals, related parties and group education was an important factor in the implementation of health promotion measures.Conclusion: Persons with type 2 diabetes need support from different parties in order to implement health promotion measures. Changing their dietary and physical activity habits has sometimes been perceived as difficult. With support from health care, close relatives and group training, strategies for health-enhancing changes can be created. By meeting people in the same situation, people with type 2 diabetes can get a positive exchange of knowledge.

<p>Livsstilsrelaterade sjukdomar är ett växande globalt problem, och fysisk inaktivitet är en av de största riskfaktorerna. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera till hälsosammare levnadsvanor. En hälsofrämjande metod är fysisk aktivitet på recept, FaR®, som används i flera länder, men vars effekt även har ifrågasatts. Syftet med studien var att undersöka värdet av FaR® och vilka faktorer som påverkar det värdet. En granskning av 12 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att FaR® medförde positiva förändringar hos deltagarna, men förändringarna påverkades av följsamheten. Förskrivningsfrekvensen varierade starkt, och det var framförallt läkare som skrev ut recept. En liten del av dem som låg i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar fick ett recept. FaR® bör användas till dem som är motiverade till förändring. Det behövs mer forskning om den påverkan FaR® har på dem som inte är följsamma och om kunskaperna och attityderna hos den hälso- och sjukvårdspersonalen som har förskrivningsrätt.</p>

Livsstilsrelaterade sjukdomar är ett växande globalt problem, och fysisk inaktivitet är en av de största riskfaktorerna. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera till hälsosammare levnadsvanor. En hälsofrämjande metod är fysisk aktivitet på recept, FaR®, som används i flera länder, men vars effekt även har ifrågasatts. Syftet med studien var att undersöka värdet av FaR® och vilka faktorer som påverkar det värdet. En granskning av 12 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att FaR® medförde positiva förändringar hos deltagarna, men förändringarna påverkades av följsamheten. Förskrivningsfrekvensen varierade starkt, och det var framförallt läkare som skrev ut recept. En liten del av dem som låg i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar fick ett recept. FaR® bör användas till dem som är motiverade till förändring. Det behövs mer forskning om den påverkan FaR® har på dem som inte är följsamma och om kunskaperna och attityderna hos den hälso- och sjukvårdspersonalen som har förskrivningsrätt.