Introduktion: Ischemisk hjärtsjukdom är idag världens vanligaste dödsorsak vilket är en följd av olika metabola rubbningar inom metabolt syndrom. Samhällets utveckling har resulterat i minskad fysisk aktivitet, ökad stress och mindre hälsosam livsstil. I och med det har också risken ökat för utveckling av flera metabola rubbningar som exempelvis diabetes typ II, högt blodtryck och övervikt med metabolt syndrom som följd. En del av sjuksköterskans roll innebär att arbeta med identifiering och förebyggande av ohälsa, hälsofrämjande åtgärder, lindring av lidande och återställande av hälsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan kan använda olika omvårdnadsåtgärder vid förebyggande av metabolt syndrom. Litteraturstudiens metod var utformad utefter Polit och Beck’s (2017) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes som underlag där 14 kvantitativa artiklar valdes ut med efter induktivt förhållningssätt och med kvalitétsgranskning kopplade till litteraturstudiens syfte. Resultatet efter databearbetning och induktivt förhållningssätt bildade två huvudteman, utbildning och kontinuitet. Båda temana är aktuella och har betydelse för sjuksköterskan i det förebyggande arbetet av metabolt syndrom. Slutsatsen av utförd litteraturstudie var att sjuksköterskan kan bidra i det förebyggande arbetet hos individer som är drabbade av metabolt syndrom eller dess enskilda rubbingar. Sjuksköterskan kan stötta och vägleda mot en livsstilsförändring med hjälp av utbildning och återkommande kontakt med individen.

Sammanfattning Bakgrund: I Sverige finns 30 000 – 40 000 personer med psykosdiagnos. Dessa är en utsatt grupp avseende metabola riskfaktorer, dels utifrån konsekvenser av sjukdomen, men också med anledning av den antipsykotiska medicineringen. Därför rekommenderas screening för metabola riskfaktorer i förebyggande syfte och för tidig upptäckt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka personals erfarenheter av hinder och framgångsfaktorer i screeningarbetet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 7 personal som arbetade med metabol screening på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Data analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att personalens engagemang och intresse var mycket viktigt för att screening skulle prioriteras. Vårdrelationen beskrevs som betydelsefull för motivationsarbetet. Tankar framfördes om möjliga förbättringar såsom att koncentrera arbetet med screening till en bestämd tidsperiod varje år för ökat fokus. Att skapa en påminnelsefunktion i det befintliga datajournalsystemet var en annan tanke. Slutsats: Studien visade att ökad tidspress och låg efterfrågan av resultatet krävde högt engagemang och intresse hos personalen för genomförande av screening. Nyckelord: screening, metabolt syndrom, neuroleptika, psykos, vårdrelation

Introduktion: Metabolt syndrom är ett globalt växande sjukdomstillstånd som cirka 25 procent av världens befolkning lider av. Personer som är drabbade av metabolt syndrom löper två till tre gånger större risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kost och motion påverkar hälsan i relation till personer med metabolt syndrom. Metod: Litteraturstudien har använt Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter att urval och kvalitetsgranskning av artiklarna genomförts resulterade det i 11 kvantitativa artiklar som användes till litteraturstudiens resultat. Resultat: Litteraturstudiens resultat delades in i två huvudkategorier vilka var fysiologiska förändringar och psykologiska förändringar med tillhörande fem underkategorier påverkan på hjärt- och kärlsystemet, förändringar av provsvar, förändrad kroppssammansättning, förändrad prestationsförmåga och ökat välbefinnande. De här underkategorier innefattar hur deltagarnas hälsa har påverkats utifrån olika träningsmetoder och dieter. Slutsats: Studien visar på att fysisk aktivitet och diet bidrog till viktnedgång hos personer med metabolt syndrom vilket visade sig ge positiv hälsoutveckling av deltagarnas hälsa.

Syftet med vår litteraturstudie är att beskriva hur en livsstilsförändring och livstilsskillnader kan påverka utvecklingen av det metabola syndromet, samt hur sjuksköterskan kan medverka med hjälp och stöd vid livsstilsförändringar. Frågeställningar är: Vad är effekten av en livsstilsförändring vid risk för metabolt syndrom? Hur kan sjuksköterskan medverka till prevention av det metabola syndromet? 10 vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien för att besvara ovanstående frågeställningar. Resultatet i denna litteraturstudie visar att en livsstilsförändring har en stor och avgörande betydelse vid risk för utvecklande av metabolt syndrom. Denna studie visar även på att sjuksköterskan, genom att ge individuell rådgivning och stöd i form av kontakt via telefon, Internet samt sedvanliga mottagningsbesök har en betydande roll i preventionsarbetet vid detta tillstånd. Mer resurser och energi bör dock satsas på förebyggande insatser. / The aim of our literature study is to describe how a change in lifestyle and difference in lifestyles can effecte when the Metabolic Syndrome is at risk. The study also illuminates how nurses can contribute in the prevention of the Metabolic Syndrome. Research questions are: What are the effects of a change of lifestyle? How can nurses contribute in the prevention of the Metabolic Syndrome? 10 scientific articles were used in the literature study in order to answer the above questions. The result shows that a change of lifestyle has a great and crucial significance at the risk of developing the Metabolic Syndrome. This study also shows that nurses by giving individual counselling and support in form of contact through telephone and internet as well as customary visits at the clinic, play a crucial role when it comes to prevention of this condition. More resources and energy ought to be invested in preventive efforts

Bakgrund: Personer som har psykossjukdom lider ofta av somatisk ohälsa som uttrycker sig i metabolt syndrom. Dåliga levnadsvanor samt en nödvändig läkemedelsbehandling är faktorer som bidrar till utvecklandet av metabolt syndrom. Dessa faktorer leder till att denna patientgrupp riskerar att dö upp till 25 år tidigare än den övriga populationen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinsatser för att förebygga och lindra metabolt syndrom för patienter med psykossjukdom. Metod: Studien är utformad och genomförd som en allmän litteraturstudie med systematisk ansats. Databassökningen utfördes i Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU´s granskningsmall och kvalitetsbedömdes utifrån författarnas kvalitetskrav. Resultat: Resultatet gav fyra områden; kommunikation och samtal, att förebygga, informera och uppmärksamma hälsorisker, att utföra ett hälsofrämjande arbete och det dagliga arbetet, vilka går hand i hand med varandra. Patienternas levnadsvanor är det huvudsakliga fyndet för att lindra och förhindra metabolt syndrom, men för att kunna genomföra livsstilsförändringar hos patienter med psykos behövs socialt stöd och information. Dessa faktorer gör även grunden till det omvårdnadsarbete för att förhindra metabolt syndrom innan det utvecklats. Diskussion: Trots sjuksköterskans arbete med dessa patienter är det ett långt arbete kvar för att komma tillrätta med detta problem och få en effektiv långsiktig lösning för ett hälsofrämjande liv för psykossjuka patienter. Konklusion: Sammanfattningsvis kan skrivas att de preventiva och lindrande åtgärderna mot metabolt syndrom för personer som behandlas för psykossjukdom är att stödja och uppmuntra till en hälsosammare livsstil, innefattande ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Sjuksköterskans arbetsuppgift och ansvar är att anpassa vården och skapa en personcentrerad och individanpassad vård till den specifike patientens förmågor och behov. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Bakgrund: Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för riskfaktorer som kan orsaka allvarliga komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Tillståndet ökar kraftigt i världen och är ett globalt problem som är starkt associerat till hur personen lever sitt vardagliga liv. Därför är livsstilsförändringar avgörande för att främja hälsa hos personer med metabolt syndrom. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja egenvården och livsstilsförändringar hos personer som har metabolt syndrom. Metod: Underlaget för litteraturstudien hämtades från databasen Medline via sökmotor Pubmed. Totalt 10 kvalitetsgranskade artiklar som besvarade litteraturstudiens syfte valdes för inkludering. Artiklarna innehöll både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Huvudresultat: Insamlat material uppvisade att undervisning och rådgivning inom egenvård är viktiga aspekter för att verkställa livsstilsförändringar hos personer med metabolt syndrom. Att vara tillräckligt kompetent inom egenvårdsåtgärder är avgörande i sjuksköterskeprofessionen. Med hjälp av olika slag av underlag kan sjuksköterskan genomföra strukturerad undervisning, rådgivning samt uppföljning med personer som är i behov av att förändra levnadsvanor. Slutsats: Litteraturstudien visade att sjuksköterskan kan bidra till att främja genomförandet av egenvården hos personer med metabolt syndrom genom att vägleda till livsstilsförändringar. I och med att personerna upprätthåller sin egenvård bildas i längden en livsstilsförändring som förbättrar metabolt syndrom.

No description available.

<p>A quart of the of the adult population worldwide have</p><p>metabolic syndrome. A sedentary lifestyle, low physical</p><p>activity, combined with wrong eating habits, stress,</p><p>smoking and psychosocial factors, are the main causes of</p><p>development of the metabolic syndrome. The purpose of</p><p>the literature review was to illuminate the physical</p><p>activity in persons who have the metabolic syndrome, and</p><p>what sort of advice a nurse use in the promotion of</p><p>physical activity. The study was conducted as a literature</p><p>review, including 15 scientific quantitative articles. In ten</p><p>articles, the focus was on physical activity at the</p><p>metabolic syndrome, and five articles focused on various</p><p>forms of counselling for physical activity. The results</p><p>showed that there is a strong correlation between level of</p><p>physical activity and risk of developing metabolic</p><p>syndrome. Increased physical activity reduces the risk of</p><p>developing metabolic syndrome and has positive effects</p><p>on metabolic risk factors. Physical activity may be crucial</p><p>for the prevention of metabolic syndrome. Advice via</p><p>telephone, e-mail and physical activity on prescription is</p><p>effective method for the promotion of physical activity.</p><p>This study also showed that the nurse has an important</p><p>role in promoting physical activity. Promotion of physical</p><p>activity should be given a clearer place in health care.</p>

A quart of the of the adult population worldwide have metabolic syndrome. A sedentary lifestyle, low physical activity, combined with wrong eating habits, stress, smoking and psychosocial factors, are the main causes of development of the metabolic syndrome. The purpose of the literature review was to illuminate the physical activity in persons who have the metabolic syndrome, and what sort of advice a nurse use in the promotion of physical activity. The study was conducted as a literature review, including 15 scientific quantitative articles. In ten articles, the focus was on physical activity at the metabolic syndrome, and five articles focused on various forms of counselling for physical activity. The results showed that there is a strong correlation between level of physical activity and risk of developing metabolic syndrome. Increased physical activity reduces the risk of developing metabolic syndrome and has positive effects on metabolic risk factors. Physical activity may be crucial for the prevention of metabolic syndrome. Advice via telephone, e-mail and physical activity on prescription is effective method for the promotion of physical activity. This study also showed that the nurse has an important role in promoting physical activity. Promotion of physical activity should be given a clearer place in health care.

Bakgrund: Patienter med psykossjukdom lider ofta av somatisk ohälsa som uttrycker sig i metabolt syndrom. Dåliga levnadsvanor som till exempel dålig kosthållning, inaktivitet, droger etcetera, samt den nödvändiga läkemedelsbehandling är faktorer som bidrar till utvecklandet av metabolt syndrom. Dessa faktorer leder till att denna patientgrupp riskerar att dö upp till 25 år tidigare än den övriga populationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa preventiva och lindrande omvårdnadsinterventioner mot metabolt syndrom hos personer som behandlas för psykossjukdomar. Metod: Studien är utformad och genomförd som en allmän litteraturstudie med systematisk ansats. Databassökningen utfördes i Cinahl, Pubmed, Scopus, Psycinfo och Psycarticle. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Linköpings universitets granskningsmallar och kvalitetsbedömdes utifrån författarnas kvalitetskrav. Resultat: Resultatet bildade tre kategorier; Levnadsvanor, Socialt stöd och Prevention, vilka står i beroende till varandra. Patienternas levnadsvanor är det huvudsakliga fyndet för att lindra och förhindra metabolt syndrom, men för att kunna genomföra livsstilsinterventioner hos patienter med psykos behövs socialt stöd och information. Dessa faktorer utgör även grunden för det preventiva arbetet för att förhindra metabolt syndrom innan det utvecklats. Konklusion: Sammanfattningsvis kan sägas att de preventiva och lindrande åtgärderna mot metabolt syndrom för personer som behandlas för psykossjukdom är att stödja och uppmuntra patienten till en hälsosammare livsstil, innefattande ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Det åligger även sjuksköterskans arbetsuppgift att individanpassa vården och skapa en personcentrerad vård, skräddarsydd för den enskilde patientens förmågor och behov. Nyckelord: Psykossjukdom, Metabolt syndrom, Omvårdnad, Sjuksköterska. / Background: Patient with psychosis often suffer from somatic illness that is expressed as metabolic syndrome. Bad living habits such as bad diet, inactivity, drugs etcetera is factors that contribute to the development of metabolic syndrome. Also, the necessary drug treatment is important for the development of metabolic syndrome. These factors sets the patient group in a risk to die up to 25 years earlier than the average population. Aim: The purpose of the study was to highlight preventive and mitigating nursing interventions against metabolic syndrome in people treated for psychiatric diseases. Method: This study was designed and implemented as a general literature study with a systematic approach. The database research was performed in Cinahl, Pubmed, Scopus, Psycinfo and Psycarticle. The articles was quality-reviewed by Linköpings University’s review-templates and was quality assessed by the authors quality requirement. Result: The result formed three categories; Lifestyles, Social support and Prevention, which depend on each other. Patients' living habits are the main finding for relieving and preventing metabolic syndrome, but in order to be able to implement lifestyle interventions in patients with psychosis, social support and information are needed. These factors also form the basis for preventive work to prevent metabolic syndrome before it develops. Conclusion: In summary, it can be said that the preventative and alleviate measures against metabolic syndrome for people treated for psychiatric disease are to support and encourage the patient to a healthier lifestyle, including increased physical activity and improved diet. It is also the duty of the nurse to personalize care and create a person-centered care tailored to the individual's abilities and needs. Keywords: Psychotic Disease, Metabolic Syndrome, Nursing, Nurse.