Sammanfattning Bakgrund: I Sverige finns 30 000 – 40 000 personer med psykosdiagnos. Dessa är en utsatt grupp avseende metabola riskfaktorer, dels utifrån konsekvenser av sjukdomen, men också med anledning av den antipsykotiska medicineringen. Därför rekommenderas screening för metabola riskfaktorer i förebyggande syfte och för tidig upptäckt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka personals erfarenheter av hinder och framgångsfaktorer i screeningarbetet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 7 personal som arbetade med metabol screening på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Data analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att personalens engagemang och intresse var mycket viktigt för att screening skulle prioriteras. Vårdrelationen beskrevs som betydelsefull för motivationsarbetet. Tankar framfördes om möjliga förbättringar såsom att koncentrera arbetet med screening till en bestämd tidsperiod varje år för ökat fokus. Att skapa en påminnelsefunktion i det befintliga datajournalsystemet var en annan tanke. Slutsats: Studien visade att ökad tidspress och låg efterfrågan av resultatet krävde högt engagemang och intresse hos personalen för genomförande av screening. Nyckelord: screening, metabolt syndrom, neuroleptika, psykos, vårdrelation

Diese Arbeit beschreibt Ergebnisse einer in-vitro Untersuchung der Antipsychotika Chlorpromazin, Haloperidol, Clozapin, N-Desmethylclozapin und Quetiapin bezüglich ihrer Wirkung auf die Zytokinproduktion. Dafür wurde Vollblut von gesunden Probandinnen invitro mit dem Immunmodulator Toxic-Shock-Syndrome-Toxin-1 (TSST-1) stimuliert. Dabei wurden die Konzentrationen der Zytokine Interleukin (IL)-1ß, IL-2, IL-4, IL-6, IL-17 und Tumornekrosefaktor-α (TNF-α) im unstimulierten Blut und im stimulierten Blut, jeweils mit und ohne Zusatz der Antipsychotika gemessen. Es zeigte sich, dass TSST-1 eine signifikante Stimulation der Produktion aller getesteten Zytokine bewirkte und dass es über diese Stimulation mit TSST-1 hinaus zu einer Erhöhung von IL-17 unter allen getesteten Antipsychotika kam. Aufgrund dieser Ergebnisse ist es denkbar, dass Antipsychotika, in Ergänzung zu ihrer Wirkung an Dopaminrezeptoren, auch über diese immunologische Eigenschaft Wirkungen und Nebenwirkungen entfalten können. Weiterhin könnte die IL-17-Produktion ein Biomarker in der Behandlung mit Antipsychotika sein, der wiederum zur individuellen Vorhersage von Wirkungen und Nebenwirkungen beitragen könnte.

Diese Arbeit beschreibt Ergebnisse einer in-vitro Untersuchung der Antipsychotika Chlorpromazin, Haloperidol, Clozapin, N-Desmethylclozapin und Quetiapin bezüglich ihrer Wirkung auf die Zytokinproduktion. Dafür wurde Vollblut von gesunden Probandinnen invitro mit dem Immunmodulator Toxic-Shock-Syndrome-Toxin-1 (TSST-1) stimuliert. Dabei wurden die Konzentrationen der Zytokine Interleukin (IL)-1ß, IL-2, IL-4, IL-6, IL-17 und Tumornekrosefaktor-α (TNF-α) im unstimulierten Blut und im stimulierten Blut, jeweils mit und ohne Zusatz der Antipsychotika gemessen. Es zeigte sich, dass TSST-1 eine signifikante Stimulation der Produktion aller getesteten Zytokine bewirkte und dass es über diese Stimulation mit TSST-1 hinaus zu einer Erhöhung von IL-17 unter allen getesteten Antipsychotika kam. Aufgrund dieser Ergebnisse ist es denkbar, dass Antipsychotika, in Ergänzung zu ihrer Wirkung an Dopaminrezeptoren, auch über diese immunologische Eigenschaft Wirkungen und Nebenwirkungen entfalten können. Weiterhin könnte die IL-17-Produktion ein Biomarker in der Behandlung mit Antipsychotika sein, der wiederum zur individuellen Vorhersage von Wirkungen und Nebenwirkungen beitragen könnte.

No description available.

Antipsychotics (AP) are used to treat psychotic symptoms in patients with e.g. schizophrenia or bipolar disorder. To find the right treatment may be difficult and demands carefully monitoring of the concentration in blood tests. In psychopharmacology therapeutic drug monitoring (TDM) of antipsychotics is an important tool for optimizing the treatment. With repeated blood tests it is possible to monitor the patient response, interactions and compliance. The aim of this project was to develop a method for sample preparation and analysis by UHPLC-MS/MS suitable for 12 antipsychotic drugs and 9 major metabolites in human plasma samples. The project was divided in to six different steps (1) Preparation of stock solutions and infusions of the analytes and internal standards. (2) Calculation of the monoisotopic molecular weight. (3) Optimization of the cone voltage and collision energy (4) Optimization of the chromatography by selecting the ideal mobile phase and column (5) Preparation of the calibration curve (5) Extraction with protein precipitation (6) Analysis on an Acquity I Class coupled to an Xevo TQ-XS MS and separation on a Cortects UPLC C18 (1.6 µm 2.1x50 mm) with gradient elution at 0.5 ml/min and a 5.20-min run-time. Detection was made with MRM, monitoring 2 ion transitions per compound. Isotope labeled internal standards were used for 9 of the compounds. In order for the method to be used in routine analysis, some work remains to be done regarding validating, optimizing the mass spectrometer's settings, testing for extraction yield, matrix effects and analysis of patient samples. / Antipsykotika är läkemedel som används för behandling av psykotiska symtom hos patienter som lider av t.ex. schizofreni eller bipolär sjukdom. Att hitta rätt behandling kan vara svårt och kräver att man noga övervakar koncentrationen i blodet. Med upprepade blodprov och så kallat terapeutiskt intervall (TDM) går det att optimera behandlingen, övervaka patientens respons på behandlingen samt eventuella interaktioner med andra läkemedel. Det går även att följa hur noga patienten är med att ta sina mediciner så kallat följsamhet eller compliance. Syftet med detta projekt har varit att utveckla en ny metod för att mäta 12 antipsykotiska läkemedel och 9 metaboliter i plasma med UHPLC-MS/MS. Det experimentella arbetet i detta projekt delades in i sex olika steg: (1) Beredning av stamlösningar och infusionslösningar av eftersökta substanser och deras internstandarder till rätt koncentration (2) Beräkning av molekylmassan för monoisotopen av varje substans. (3) Optimering av konvolt och kollisionsenergi (4) Optimering av kromatografin med val av lämplig mobilfas och kolonn (5) Beredning av kalibreringslösningar (6) Extraktion av substanser i plasma. Extraktionsmetoden som användes var proteinutfällning och analysen utfördes på Acquity I Class kopplat till Xevo TQ-XS MS. Separation gjordes med Cortects UPLC C18 (1,6 µm 2,1x50 mm) och gradienteluering med ett flöde på 0,5 ml/min och tiden för analys 5,20 min. Detektionen gjordes med MRM och två transitioner per substans. Isotop-inmärkt internstandard användes för 9 av substanserna. För att metoden ska kunna användas vid rutinanalys återstår en del arbete när det kommer till validering, optimering av masspektrometerns inställningar, test av extraktionsutbyte, matriseffekter och analys av patientprov.

Title: From openness and presence to distance and control: to be medicated and to administrate from a patient and nurse perspective. Background: Within forensic psychiatric care the patients are admitted against their will, under heavy security with long term treatments. Self-care seems, based on scientific studies, to be dependent on what the nurses involved can provide. Emphasis should focus on a humane and respectful approach when the patient is exposed to coercive measures. Aim: From a patient and nurse perspective describe experiences of beeing medicated with and to administrate antipsychotic drugs within the psychiatric inpatient care. Method: Interviews with patients and nurses, which were analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Patients experience frustration over not beeing able to participate in or influence descisions made regarding their neuroleptic treatment. The neuroleptic treatment is described as a coercive measure and is characterized as an experience of losing control and independence. Nurses’ experiences of administering antipsychotics were described as having to do what is needed for the long term benefit of patients’ well-being. Medicating patients meant more than just handing out pills. It was beneficial to have knowledge of patients and their problems in order to meet patients where they are in the moment. The administration of neuroleptics led to feelings of frustration as it implied that the nurse had to assume an authoritarian role. Discussion: Nurses can promote self-care by inviting the patients to participate and by showing presence open up for cooperation. Patients experience that the feeling of powerlessness characterize their existence. When nurses see the patients as individuals and not as an assignment the feeling of powerlessness whitin the patients can be alleviated. / Titel: Från öppenhet och närvaro- till distans och kontroll: Att medicineras och att administrera ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Bakgrund: Patienter inom rättspsykiatrin vårdas mot sin vilja, under hög säkerhet med långa vårdtider. Egenvård förefaller, utifrån studerad forskning, vara i beroende av vad andra människor kan erbjuda. Vid tvångsåtgärder betonas att vikt ska läggas på ett humant förhållningssätt och respektfullt bemötande gentemot patienten. Syfte: Ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv beskriva erfarenheter av att medicineras med och av att administrera neuroleptikaläkemedel inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: En intervjustudie med patienter och sjuksköterskor som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Patienter upplever frustration över att inte vara delaktiga eller påverka beslut som tas gällande deras neuroleptikabehandling. Att medicineras med neuroleptika präglas av upplevelsen att förlora kontrollen och sitt självbestämmande då neuroleptikabehandling beskrevs som en tvångsåtgärd. Sjuksköterskors erfarenheter av att administrera neuroleptika beskrevs som att behöva göra det som krävs för att på längre sikt gynna patienters välbefinnande. Att medicinera patienter innebar mer än att bara dela ut tabletter. Det var gynnsamt att ha kännedom om patienter och deras problematik för att kunna möta patienter där de är. Administrering av neuroleptika medförde känslor av frustration när det innebar att sjuksköterskor behövde inta en auktoritär roll. Diskussion: Sjuksköterskor kan främja egenvård genom att invitera patienter till delaktighet och visa tillgänglighet som öppnar upp för samarbete. Patienter upplever att känslan av maktlöshet präglar deras tillvaro, vilket kan lindras genom att sjuksköterskor ser patienten som person och inte en arbetsuppgift.

Tidigare forskning har visat att biverkningar av neuroleptika kan ge upphov till sexuella funktionstörningar hos personer med schizofreni. Dock är det svårare att skilja på effekterna av den farmakologiska behandlingen och inverkan av sjukdomens symtomatologi och andra hinder som människor med schizofreni upplever. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sexuella funktionsstörningar och den upplevda sexuella hälsan hos män och kvinnor med schizofreni samt undersöka eventuella könsskillnader. Denna litteraturstudie granskade forskningsmaterial kring relevanta faktorerna vid sexuell hälsa respektive sexuell ohälsa. Aspekter som sexuella funktionstörningar och neuroleptikas biverkningar, upplevda hinder, tidigare negativa erfarenheter, behov och erfarenhet av en intim relation och självbilden var de främsta avgörande faktorerna. Vår slutsats är att patienter har ett behov av en intim relation och en förmåga att diskutera sexuella funktionsstörningar. Inom psykiatrin behövs ett öppnare klimat kring patientens sexuella hälsa, samtal kring sexuella funktionsstörningar och en sexualanamnes bör ingå i samtliga vårdplaneringar. / Previous research has shown that side effects of neuroleptics can cause sexual dysfunctions in people with schizophrenia. However, it is difficult to distinguish between the effects of pharmacological treatment and the impact of disease symptomatology and other barriers that people with schizophrenia experience. The purpose of this study was to describe sexual dysfunctions and perceived sexual health of men and women with schizophrenia and to examine any gender differences. This literature review examined research articles regarding the most important factors in sexual health and sexual illness. Aspects such as sexual dysfunction and side effects of neuroleptics, perceived barriers and previous negative sexual experiences, needs and experience of an intimate relationship and self-esteem were the main influencing factors. Our conclusion is that patients have a need for an intimate relationship and an ability to discuss sexual dysfunktions. Psychiatric clinics need to adopt a more open climate and recognize the need for conversations about sexual dysfunctions. A sexual history should be included in all health care plans.

The Swedish mental hospitals existed for about one hundred years, the period around 1880-1980. The research is intended to be from a local setting perspective to study the local approach used to meet requirements from Furunäsets mental hospital principals 1960 - 1972, the effect this had on the care and treatment of mentally ill patients and how Swedish society's changing approach to mental health influenced the process. The results of the research showed that Furunäset searched for ways to meet the principals' requirements which often went against the patients’ personal best. Furunäsets mental hospital strove to fulfill its institutional goals in them selves rather than giving patients the care and treatment they needed. The Swedish society's attitude to mental illness changed during the 1960s and 70s as a result of a massive social criticism which came from the radical left. The psychiatric treatment was changed by the humanistic psychology breakthrough in the late 1950s and early 60s. This meant that the focus shifted from treating patients as objects to be seen as people with human qualities. These changes created a conflict between the society's belifs and the mental hospital's, regarding the function of Furunäsets Mental Hospital. The conflict led to the Swedish government taking the first step towards reorganizing mental health services by building hospitals in the early 1970s that combined somatic and psychiatric care.

Die Ergebnisse von Studien, die den Einfluss neuroleptischer Medikation auf kognitive Funktionen schizophrener Patienten untersuchten, waren bisher widersprüchlich. Ziel dieser Arbeit war die Prüfung, ob Beeinträchtigungen kognitiver Funktionen sowohl bei unbehandelten als auch mit konventionellen bzw. atypischen Neuroleptika behandelten schizophrenen Patienten im Vergleich zu gesunden Probanden nachweisbar sind. Es wurden 44 stationäre schizophrene Patienten und 51 gesunde Kontrollprobanden mit einer modifizierten, neuropsychologischen Testbatterie untersucht. Nach 8-11 Wochen erfolgte eine Wiederholungsmessung. Bei den schizophrenen Patienten konnte eine generalisierte kognitive Störung festgestellt werden. Der Vergleich des Behandlungseffektes der Atypika mit der Veränderung der Testleistung bei den gesunden Kontrollen bei Wiederholungsmessung ergab, dass der "Behandlungserfolg" durch die Atypika kleiner als die Verbesserung der kognitiven Defizite bei den gesunden Kontrollen bei Wiederholungsmessung ist. Die günstigen Effekte der Atypika auf die kognitiven Fähigkeiten bei schizophrenen Patienten sind demnach zwar vorhanden, aber im Vergleich zu den "Lerneffekten" bei gesunden Probanden eher klein. Weiterhin wurde eine Dosisabhängigkeit bestimmter kognitiver Funktionen (Perseveration, motorische Fähigkeiten) bei Patienten, die mit konventionellen Neuroleptika behandelt wurden, gefunden. Bei Atypika konnte dieser Zusammenhang nicht beobachtet werden. Atypische Neuroleptika könnten für schizophrene Patienten, die eine hohe Neuroleptikadosis benötigen, bezüglich kognitiver Funktionen besser verträglich sein. / The findings of studies investigating the effects of neuroleptics on the cognitive function in patients with schizophrenia have been inconsistent. The aim of this study was to investigate the effects of conventional and atypical neuroleptics on cognitive function in schizophrenic patients compared to drug-free patients and healthy controls. 44 schizophrenic in-patients and 51 healthy subjects were assessed with a modified neuropsychological test battery. After 8-11 weeks a repeat assessment was done. Patients with schizophrenia had generalized cognitive deficits. Comparing the treatment effect of atypical neuroleptics in patients with schizophrenia with the improvement of the test performance in the repeat assessment in healthy controls, it was found that the "treatment success" is less pronounced than the improvement after repeat assessment in healthy controls. This shows that there are positive effects of atypical neuroleptics on cognitive function, but compared to the "learning effects" of healthy controls it is small. Furthermore, it could be shown that some effects of conventional neuroleptics on cognitive function and psychomotor performance were dose-dependent. This effect was not observed with atypical neuroleptics. The main conclusions were that atypical neuroleptics are more acceptable also in higher dosage. Patients with a history of suboptimal response to conventional treatments may show cognitive benefits from atypical antipsychotic drugs.

The neural mechanisms underlying genetic risk for schizophrenia, a highly heritable psychiatric condition, are still under investigation. New schizophrenia risk genes discovered through genome-wide association studies (GWAS), such as neurogranin (NRGN), can be used to identify these mechanisms. In this study we examined the association of two common NRGN risk single nucleotide polymorphisms (SNPs) with functional and structural brain-based intermediate phenotypes for schizophrenia. We obtained structural, functional MRI and genotype data of 92 schizophrenia patients and 114 healthy volunteers from the multisite Mind Clinical Imaging Consortium study. Two schizophrenia-associated NRGN SNPs (rs12807809 and rs12541) were tested for association with working memory-elicited dorsolateral prefrontal cortex (DLPFC) activity and surface-wide cortical thickness. NRGN rs12541 risk allele homozygotes (TT) displayed increased working memory-related activity in several brain regions, including the left DLPFC, left insula, left somatosensory cortex and the cingulate cortex, when compared to non-risk allele carriers. NRGN rs12807809 non-risk allele (C) carriers showed reduced cortical gray matter thickness compared to risk allele homozygotes (TT) in an area comprising the right pericalcarine gyrus, the right cuneus, and the right lingual gyrus. Our study highlights the effects of schizophrenia risk variants in the NRGN gene on functional and structural brain-based intermediate phenotypes for schizophrenia. These results support recent GWAS findings and further implicate NRGN in the pathophysiology of schizophrenia by suggesting that genetic NRGN risk variants contribute to subtle changes in neural functioning and anatomy that can be quantified with neuroimaging methods.