I Sverige lider 14% av befolkningen av fetma, och övervikt är ett växande hälsoproblem i hela västvärlden. Fetma kan leda till kardiovaskulära sjukdomar, och det finns idag ingen effektiv läkemedelsbehandling mot fetma. I djurstudier associeras fetma med förändringar i sammansättningen av tarmfloran samt metabola funktionen. Vårt hälsotillstånd speglas av mikrobiotans sammansättning som påverkas av miljöfaktorer. Manipulation av mikrobiotan i tarmen via fekal mikrobiell transplantation (FMT) skulle därför kunna vara ett behandlingsalternativ vid fetma och dess följdsjukdomar. Sådana djurstudier finns publicerade, samt en studie som genomförts på människor med metabolt syndrom där hälsoeffekter av FMT utvärderats. Syftet med denna litteraturstudie, som är läkemedelsinriktad, var att utvärdera om FMT skulle kunna ha en gynnsam effekt på tarmfloran hos individer med fetma och/eller metabolt syndrom. Av de åtta artiklarna kunde goda effekter av FMT utläsas vid behandling av fetma och metabolt syndrom. Kosten hade en betydelse för resultatet; vid en alltför, vad som anses ohälsosam kost, kunde inte en effekt av FMT utläsas. Det som gav positiva hälsoeffekter var butyratproducerande mikrobiota samt metanogener. Dock behöver fler studier göras för att ta reda på vilken roll tarmfloran har på kroppsvikt och energihomeostas, samt vilka roller olika mikrober har, för att få en effektiv sammansättning inför en FMT. / In Sweden, 14% of the population suffer from obesity, and it is a growing health problem throughout the western world. Obesity can lead to cardiovascular disease, and today there is no effective drug treatment for obesity. In animal studies, obesity is associated with changes in the composition of the intestinal flora and metabolic function. Our state of health is reflected by the composition of the microbiota, which is influenced by environmental factors. Thus, manipulation of the microbiota in the intestine via fecal microbial transplantation (FMT) could be a treatment option for obesity and its sequelae. Such animal studies are published, and there is one study conducted on humans with metabolic syndrome where the health effects of FMT was evaluated. The purpose of this literature study, which has a pharmaceutical focus, was to evaluate whether FMT could have a beneficial effect on the intestinal flora of individuals with obesity and/or metabolic syndrome. Of the eight articles, good effects of FMT could be seen in the treatment of obesity and metabolic syndrome. The food had a bearing on the result; with an, what is considered, unhealthy diet, an effect of FMT could not be seen. What gave positive health effects was butyrate producing microbiota as well as methanogens. However, more studies need to be done to find out what role the intestinal flora has on body weight and energy homeostasis, as well as what roles different microbiota have, to get an effective composition of microbes for FMT.

No description available.

Förekomsten av icke smittsamma sjukdomar är enligt Världshälsoorganisationen en av de största hälsoutmaningarna vad gäller både människolidande och påverkan på den socioekonomiska situationen i världens länder. Hjärtsjukdom förblir den ledande dödsorsaken och utgör 46 procent av icke-smittsamma sjukdomar följt av cancer, lungsjukdomar och diabetes. Majoriteten av dessa sjukdomar kan förebyggas och har gemensamma riskfaktorer som tobak, alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Det vinns ett vetenskapligt stöd för måttlig lågkolhydratkost vid övervikt och fetma samt Diabetes Mellitus typ II. Lågkolhydratkost är ett kostalternativ som används av personer med övervikt, Metabolt Syndrom och Diabetes Mellitus typ II. Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av lågkolhydratkost hos personer vid övervikt, Metabola Syndromet och Diabetes Mellitus typ II. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva informanter intervjuades. Datamaterialet bearbetades med manifest och latent innehållsanalys. Resultatet utmynnade i ett tema: “Inre kraft är motor till egenvård”. Kategorier var “Lågkolhydratkost som en välfungerande hälsostrategi” samt “Betydelsen av stöd vid tillämpning av lågkolhydratkost”. Hälsofördelarna som informanterna upplevde till följd av lågkolhydratkost var: viktnedgång, normalisering av blodtryck, blodsocker och blodfetter, lugnare mage, minskad medicinering samt förbättrad psykisk hälsa och livskvalitet. Viktigt för informanterna var tillgång till forum för att träffa likasinnade personer i samma situation för utbyte av råd och stöd hos varandra. Informanterna beskrev en relation med sjukvårdspersonal, närstående och kollegor som var av stor betydelse och påverkade deras upplevelse av kosten i både negativ och positiv riktning beroende på attityden hos personen de mötte. Det var tydligt att den interpersonella relationen påverkades genom kunskap och inställning hos motparten. Slutsatsen av denna studie var att informanterna hade en positiv upplevelse av lågkolhydratkost avseende hälsa och livskvalitet. Informanterna upplevde att tillämpning av lågkolhydratkost påverkades av omgivningen både positivt och negativt och betonade vikten av socialt stöd och stöd från grupper via sociala medier. Det var viktigt för informanterna att det fanns kunnig och lyhörd sjukvårdpersonal som kunde bistå med kvalificerat stöd kring hälsoproblemen.

Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden och typ 2-diabetes är en av våra största folksjukdomar. De vanligaste riskfaktorerna är fetma, högt blodtryck, höga blodfetter och insulinresistens. En kombination av minst tre av dessa riskfaktorer utgör ett metabolt syndrom, vilket drastiskt ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Det metabola syndromet orsakas till stor del av osund kosthållning och brist på fysisk aktivitet. Få studier beskriver distriktssköterskans förebyggande koståtgärder för patienter med metabolt syndrom som ännu inte utvecklat hjärt- och kärlsjukdom eller typ 2-diabetes. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av förebyggande koståtgärder för patienter med metabolt syndrom inom primärvården. Detta är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där sex intervjuer med distriktssköterskor med minst sex månaders arbetslivserfarenhet, genomfördes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Distriktssköterskan utgår från patienten i sitt förebyggande arbete gällande kostråd. Patientens motivation är en förutsättning för ett lyckat resultat. Personcentrerad vård eftersträvas, men strukturella hinder som till exempel tidsbrist och otillräckliga riktlinjer om tillvägagångsätt i arbetet försvårar distriktssköterskans förebyggande koståtgärder för patienter med metabolt syndrom. Koståtgärder behöver prioriteras som behandling och mer tid behöver avsättas för hälsofrämjande insatser inom primärvården. / Cardiovascular disease is the leading cause of death in the west and type 2 diabetes is one of our most frequent disease. The most common risk factors are obesity, high blood pressure, high blood lipids and insulin resistance. A combination of at least three of these risk factors constitutes a metabolic syndrome, which drastically increases the risk of cardiovascular disease and type 2 diabetes. The metabolic syndrome is largely caused by unhealthy diets and lack of physical activity. Few studies describe the district nurse's dietary prevention work in patients with metabolic syndrome, who have not yet developed cardiovascular disease or type 2 diabetes. The aim of this study is to describe the district nurse's experience of dietary prevention work in patients with metabolic syndrome in primary health care. This is a qualitative interview study with inductive approach, where six interviews with district nurse’s with at least six months experience of work, were carried out and analyzed according to qualitative content analysis. The district nurse's preventive work is based on the patient. The patient's motivation is a prerequisite for a good result. Person centered care is sought, but structurally barriers, mainly in form of time shortage and inadequate guidelines about the procedures of work, impedes the district nurse's dietary preventive work in patients with metabolic syndrome. Cost advice needs to be priority as treatment and more time needs to be disposed on health promotion in primary care.

Bakgrund: Förekomsten av Metabolt syndrom (MetS) ökar och utgör ett hot mot den svenska folkhälsan. En ökad risk att utveckla kroniska sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdom gör det metabola syndromet till prioritet att behandla och förebygga då det är starkt kopplat till ohälsosamma levnadsvanor som samtliga går att förändra och förbättra genom livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med studien var att belysa effekten av positiva livsstilsförändringar avseende kost och motion hos vuxna med metabolt syndrom. Metod: Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt där redan befintlig vetenskap söktes fram och sammanställdes för att ge en samlad bild av kunskapsläget. Resultat: Studien visade att förändringar i kostmönster och ökad fysisk aktivitet ledde till positiva effekter avseende både fysisk och psykisk hälsa hos individer med metabolt syndrom. Studien visade också att interventioner av olika slag kan vara ett stöd för individen att genomföra dessa förändringar för att uppnå bättre hälsa. Diskussion: Positiva livsstilsförändringar leder till minskad förekomst av metabolt syndrom och bättre hälsa både fysiskt och psykiskt. Minskad förekomst av metabolt syndrom minskar risken att utveckla diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdom och kan ses som en vinst för folkhälsan. / Background: The prevalence of Metabolic syndrome (MetS) is increasing and is now a threat to the public health. An increased risk of developing chronic diseases, such as diabetes type II and cardiovascular illness makes preventing and treat the MetS a priority. Aim: The purpose of this study was to highlight the positive effect of lifestyle-changes in adults with MetS to obtain a good health and to prevent the development of chronic diseases. Method: The study was conducted as a literature review where existing science has been sought and compiled to provide a comprehensive picture of the state of knowledge. Results: The study showed that changes in dietary patterns and increased physical activity leads to positive effects on both physical and mental health in adults with metabolic syndrome. The study also showed that interventions of different kinds may be an aid for the individual to implement these changes to achieve better health. Conclusions: Positive lifestyle changes lead to reduced incidence of metabolic syndrome and better health both physically and psychological. Reduced prevalence of metabolic syndrome decreases the risk of developing type II diabetes and cardiovascular disease and be a win for the public health.

Bakgrund: Det metabola syndromet ökar i samhället och kryper ner i åldrarna och är en bidragande orsak till hjärtkärlsjukdomar och förtidig död. Låg nivå av fysisk aktivitet påskyndar utveckling av det metabola syndromet. Distriktssköterskan i primärvården är oftast den som möter dessa personer först och har en viktig roll i behandlingen av det metabola syndromet. Syfte: Syftet är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av fysisk aktivitet som behandling hos personer med metabolt syndrom. Metod: För studien användes kvalitativ metod med induktiv ansats där 10 kvalitativa intervjuer genomfördes. Intervjumaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: Att se helheten i mötet med personen och Att motivera och stödja. I resultatet framkom att det var viktigt att individanpassa samtalet och behandlingen, att inte sätta upp för stora mål och viktigt att skapa förtroende mellan personen och distriktssköterskan för att kunna ge stöd och motivation. Konklusion: Att skapa en livsstilsförändring genom fysisk aktivitet vid metabolt syndrom tar tid och kan vara svårt. Personen behöver hjälp, stöd och uppmuntran. Därför är det viktigt att skapa en förtroendefull relation mellan personen och distriktssköterskan / Background: The incidence of Metabolic syndrome is increasing in society and, increasingly, it is occuring at younger ages. It is a contributing factor to cardiovascular disease and premature death. Low levels of physical activity contribute to the development of Metabolic Syndrome. The District nurse within Primary care is most often the person who meets such patients first and they have an important role in the treatment of the problem. Aim: The aim is to describe district nurses’ experiences of physical activity as a treatment for people with metabolic syndrome. Method: A qualitative method with an inductive approach was used in ten qualitative interviews. The interview material was analysed using qualitative content analysis. Result: 2 catagories were identified: To see the broad perspective in the meeting with the person and To motivate and support. It was shown in the result that it was important to individually adapt the treatment and discussion to the patients and to not set goals that were too large. It was also important to create confidence between the patient and the district nurse in order to motivate and support the patient. Conclusion: To create lifestyle changes using physical activity in the case of metabolic syndrome takes time and it can be difficult.The person requires help, support and encouragement. Therefore it is vital to create a trusting relationship between the person and the district nurse.

Bakgrund: Diabetes Mellitus (DM) är en kronisk sjukdom som kan påverka flera kroppsliga funktioner, vilket i sin tur kan leda till svåra komplikationer. En av dessa är svårläkta sår, vilket är förknippat med en omfattande börda för patienterna. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetiska fotsår vid DM typ 1 och 2. Metod: Studien genomfördes genom en litteraturöversikt med kvalitativ metod. Studien baserades på elva vetenskapliga artiklar som återfanns genom artikelsökning i databaserna CINAHL och MEDLINE samt manuell sökning. Artiklarna analyserades enligt analys av Friberg i fem steg. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra huvudteman; upplevelser av fysisk påverkan, upplevelser av ekonomisk påverkan, upplevelser av social påverkan och upplevelser av emotionell påverkan. Vidare sammanställdes nio subteman. Slutsats: Diabetiska fotsår hos personer med diabetes påverkar psykologiska och sociala aspekter, begränsar rörlighet och orsakar funktionsnedsättning. Brist på stöd leder till ensamhet och börda, medan smärta hindrar social interaktion. Sjuksköterskor kan med kunskap och gott bemötande bidra till ökad kunskap om egenvård och psykosociala effekter och främjar patientens självständighet, hälsa och välbefinnande. / Background: Diabetes Mellitus (DM) is a chronic disease that can affect several bodily functions, which in turn can lead to severe complications. One of these are hard-to-heal wounds, which is associated with an extensive burden for the patients. Aim: To describe patients’ experience of living with diabetic foot ulcers in DM type 1 and 2. Method: The study was conducted through a literature review using a qualitative method. The study was based on eleven scientific articles that were found through an article-search in the databases CINAHL and MEDLINE as well as through manual search. The articles were analyzed according to analysis by Friberg in five steps. Results: The literature review resulted in four main themes; experiences of physical impact, experiences of financial impact, experiences of social influence and experiences of emotional impact. Furthermore, nine subthemes were compiled. Conclusion: Diabetic foot ulcers in people with diabetes affect psychological and social aspects, limits mobility and cause disability. Lack of support leads to loneliness and a feeling of being a burden to others, while pain hinders social interaction. With knowledge and compassion, nurses can contribute to increase the patient’s knowledge about self-care and psychosocial effects which can promote the patient's independence, health, and well-being.

The overall aim of this thesis is to investigate if the somatic comorbidity and increased mortality among persons with psychiatric disability (residents in supported housing facilities) can be influenced. The thesis comprises four papers. Paper I describes the lived experience of health and body. Papers II and III examine the effects of a lifestyle programme on physiological markers (II) and on psychological and quality of life parameters (III). Paper (IV) illustrates the meaning of participating in a life style programme. The data in Papers I and IV comprises narrative interviews with residents (n=11). The studies in Papers II and III are focused on residents and were carried out with a randomized design. The randomization was performed on a group level (supported housing facility). The 12 month intervention consisted of study circles with a theoretical and practical application of dietary information and physical activity for two hours, on a twice weekly basis under the supervision of a study circle leader. The controls were offered an aesthetic study circle and met once a week. The data in Paper II comprises physiological quantitative data from both residents (n=41) and staff (n=41) and in Paper III questionnaires on symptoms and quality of life completed only by residents (n=41). The data was analysed with Qualitative description (I), Phenomenological-hermeneutics (IV), and for papers II and III relevant statistical calculations were used. Health is described in paper I as “having a life as others have” and discloses the losses of important life domains (family, work, security) and the experiences of being deviant and stigmatized. Health is described as “absence of psychological and physical problems” and its hampering effects on quality of life and self-esteem. Health is understood as a phenomenon that could “be influenced by one self”, and there is an insight that health is manageable. Participating in a life style intervention (paper II) meant a significant improvement in risk factors for metabolic syndrome among the residents in comparison with controls. No differences were seen on weight, BMI and improved physical capacity. In paper III a significant positive increase in the Sense of Coherence compared to controls was seen. However no effect was seen on quality of life, psychosocial function or on reduction of symptoms in comparison with controls. Participating in a lifestyle intervention can be understood as the gaining of insights that health can be improved and that the daily life is partly given a changed content (paper II). The participation is also described as meaning an increased sense of closeness and equality in relation to the staff and sometimes a painful insight of their life situation. Participating is also described as entailing a hope that one’s life situation can be affected. In summary this thesis shows that there is some possibility of influencing the physical health (reduced risk of metabolic syndrome) among persons with psychiatric disability by participating in a 12 month intervention programme. The intervention does not show any effects on measures such as quality of life, psychosocial function and presence of symptoms. However, the participants describe that the participation had a meaning in a number of respects. This is a finding that is confirmed by the positive change in sense of coherence. The need to develop preventive care for persons with psychiatric disability and the importance of monitoring the treatment with neuroleptics and its side effects on physical health is an important clinical implication. Furthermore the importance of the responsibility of the care staff is emphasized as well as the importance of supporting a change in lifestyle.

Bakgrund: Personer med psykisk ohälsa har en ökad risk för metabola sjukdomar till följd aven ohälsosam livsstil. Ett sätt att motverka dessa risker är genom fysisk aktivitet. Det är därförangeläget att undersöka vilket vetenskapligt stöd som finns för hur fysisk aktivitet kan stärkapatienters hälsa inom psykiatrisk slutenvård. Syfte: Studiens syfte var att undersöka förutsättningar och metoder för, samt hälsoeffekter av,egenvård i form av fysisk aktivitet för patienter inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvantitativ ansats där 13 vetenskapligaoriginalartiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Fem övergripande teman identifierades, Motivation, Stöd, hjälp och råd,Utbildning, Fysiska hälsoeffekter samt Psykologiska hälsoeffekter. Resultatet pekar på mångasomatiska och psykiska fördelar med regelbunden fysisk aktivitet hos patienterna samt attriskfaktorer för metabola sjukdomar minskades. Depressiva och positiva psykotiska symptomminskades. Patienter som var generellt mer fysiskt aktiva vårdades mindre tid i slutenvårdenjämfört med dem som inte var fysiskt aktiva. Slutsats: Fysisk aktivitet har potential att komma till stor nytta för patienterna och det går attstärka deras hälsa på flera olika sätt med hjälp av fysisk aktivitet. / Background: People with mental illness have an increased risk of metabolic diseases as a result of an unhealthy lifestyle. One way to counteract these risks is through physical activity. It is therefore important to investigate what scientific support there is for how physical activity can strengthen patients' health in psychiatric inpatient care. Aim: The aim of the study was to investigate the conditions and methods for, and health effects of, self-care in the form of physical activity for patients in psychiatric inpatient care. Method: The study is a literature review with a quantitative approach where 13 scientific original articles were reviewed and compiled. Results: Five overall themes were identified, Motivation, Support, help and advice, Education, Physical effects and Psychological effects. The results point to many somatic and psychological benefits of regular physical activity in patients and that risk factors for metabolic diseases were reduced. Depressive and positive psychotic symptoms were reduced. Patients who were generally more physically active spent less time in inpatient care compared with those who were not physically active. Conclusion: Physical activity has the potential to be of great benefit to patients and it is possible to strengthen their health in several different ways with the help of physical activity.

Introduktion; Metabolt syndrom är ett tillstånd som påverkas av livsstilen och ökar i samtliga befolkningar då stillasittande, felaktiga matvanor och stress ökar över hela världen. Den har även en genetisk komponent och påverkas också starkt av metabolismen och de tre har ett komplext samband. En växtbaserad kost har en potential att förbättra många livsstilssjukdomar och förbättra både människors och den planetära hälsan.      Syfte; med detta arbete är att undersöka växtbaserad kost och dess association med metabolt syndrom. Metod; genom en strukturerad litteraturöversikt granskades tio vetenskapliga artiklar inom området för att skapa en översikt över existerande vetenskap. Efter noggrann granskning av varje artikel togs två relevanta teman upp som sedan presenterades diskuterades. Resultat; de teman som framkom utifrån analysen var ”Växtbaserad kost är associerad med förändringar i vissa metabola riskfaktorer, jämfört med animalisk kost” och ”olika typer av växtbaserade kostmönster påverkar metabola riskfaktorer på olika sätt”. Slutsats; en tydlig association mellan växtbaserad kost och metabolt syndrom visade sig där nio av tio artiklar såg en positiv hälsoeffekt i de metabola riskfaktorerna vid konsumtion av växtbaserad kost, jämfört med animalisk kost. Om den växtbaserade kosten var näringsrik eller ej visade sig vara en nyckelfaktor till hur den påverkade de metabola riskfaktorerna. Det var svårare att urskilja de olika vegetariska kostmönstrens påverkan på metabolt syndrom då tillräcklig information saknades för att dra slutsatser. / Introduction: metabolic syndrome is a condition which is affected by lifestyle and is increasing in all populations because of a growing, global sedentary lifestyles, poor diet, and stress. It also has a genetic component and is strongly affected by metabolism and the tree has a complex connection. A plant-based diet has the potential to improve many lifestyle diseases and the health for people and the planet. Aim of this study is to investigate plantbased diet and its association with metabolic syndrome. Methods: through a structured literature review ten scientific articles were reviewed within the subject area to find an overview of existing science. Through careful examination of each article, two relevant themes were found which were presented and discussed. Results: The themes emerging from the analysis were “a plant-based diet is associated with changes in some metabolic risk factors” and “different types of plant-based diets affect metabolic syndrome in different ways”. Conclusion: a clear association between a plant-based diet and metabolic risk factors showed, where nine out of ten articles showed a positive health effect in the metabolic risk factors when consuming a plant-based diet, compared with a meat-based diet. A key factor to how the plant-based diet affected the metabolic risk factors seem to be whether it was nutritious or not. It was more difficult to distinguish the different vegetarian diet patterns effect on metabolic syndrome because enough information was lacking to draw conclusions.