No description available.

Sammanfattning Bakgrund När smärtan varat mer än tre-sex månader klassificeras den som långvarig smärta. Det är en av de vanligaste anledningarna till att personer söker sjukvård och det är ungefär 20 procent av Sveriges befolkning som lever med långvarig smärta. Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som innefattar hela personens livsvärld. Syfte Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur personer hanterar långvarig smärta, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Sökningarna resulterade i elva kvalitativa artiklar där personerna beskrev hur de hanterade sin långvariga smärta. Huvudresultat Det framkom två huvudkategorier i resultatet vilket var inre hanteringsstrategier och yttre hanteringsstrategier. Huvudkategorierna har två respektive tre underliggande kategorier som är av betydelse för hur personer hanterar långvarig smärta. Slutsats Sjuksköterskan bör alltid i sitt möte med patienten ha en medvetenhet och kunskap om att flera aspekter är av betydelse när patienten ska hantera sin långvariga smärta. Sjuksköterskan behöver då ta reda på vilka inre och yttre resurser patienten besitter för att kunna stötta och hjälpa patienten till effektiva hanteringsstrategier. Acceptans, positiv attityd och motivation till att vilja förändra situationen är av stor vikt för att personen ska ha möjlighet till att hantera sin långvariga smärta.

En av njurarnas funktion är att rena blodet från slaggprodukter och överflödig vätska. Vid njursvikt försämras denna förmåga och dialys kan behövas för att kompensera funktionen. Det finns två olika dialysmetoder; hemodialys och peritonealdialys, vilket renar blodet på en konstgjord väg. Personer som erhåller hemodialys behandlas vanligtvis på sjukhus men liksom peritonealdialys går det att behandlas med hemodilays även i personens egna hem. Sjuksköterskan har ett ansvar att kunna ge en god vård vilket bland annat innebär att ta hänsyn till och få en uppfattning om personens livsvärld. Detta är en förutsättning för att kunna möta patienten, för att kunna ge individanpassad utbildning samt att arbeta hälsobefrämjande specifikt mot den enskilde personens behov. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelser och erfarenheter av att leva med hemdialys. Metod var en litteraturöversikt där analysen utgjordes av sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultatet visade att hemdialys har en positiv inverkan på hälsan och att personerna upplevde en känsla av frihet. Sjuksköterskans stöd har visats ha en stor betydelse för personerna och att det är viktigt med en noggrann utbildning. Personerna upplevde en oro över att de var ensamma i ansvaret för behandlingen och även för att komplikationer skulle uppstå. Dialysbehandlingen gjorde att hemmet förändrades då mycket material skulle förvaras, det visades även att familjens stöd var betydelsefullt. Slutsatsen är att hemdialys har en positiv påverkan på hälsan men det har även visats skapa oro gällande det stora ansvaret för behandlingen. Sjuksköterskans stöd är betydelsefullt för att stärka personens självförtroende. Kunskapen kan användas för att förbättra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.

Bakgrund: Demens är inte en specifik sjukdom utan ett övergripande begrepp för en rad kognitiva och beteendemässiga symtom som orsakas av degenerativa förändringar i det centrala nervsystemet. Andelen äldre personer i befolkningen ökar såväl i Sverige som runt om i världen. Risken för att insjukna i någon form av demens ökar med ökad ålder. För att kunna tillgodose demensdrabbade personers unika behov är det viktigt att förstå personers egna upplevelser av att leva med sjukdomen. Syfte: syftet med examensarbetet var att beskriva personers upplevelser av att leva med demens. Metod: En bok, som innehåller intervjuer med tjugotre personer som lever med demens, analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån induktiv manifest ansats. Resultat: Resultatet visade att diagnosen medförde olika reaktioner för den sjuka personen och närstående, att personer upplevde att demenssjukdomen medförde förluster, att stödet från vårdpersonal kunde vara både bra och mindre bra, att sjukdomen påverkade hela familjen och att närståendes stöd var av stor betydelse, att personerna ville bli behandlade med respekt, hitta strategier för att hantera sjukdomen och skapa en ny mening med livet. Slutsats: Vårt examensarbete visade att sjuksköterskan kan bidra till att demensdrabbade personer kan fortsätta leva ett värdigt liv trots sjukdomen. Det är viktigt att sjuksköterskan genomför personcentrerad vård och omvårdnad och stödjer personer som lever med demens och deras närstående.

Bakgrund: Opioidberoende hos personer är ett folkhälsoproblem och konsumtionen av opioider ökar konstant. Beroendet kan utvecklas efter en regelbunden användning av opioider och kännetecknas av exempelvis kognitiva samt fysiologiska tecken. En persons beroende kan utvecklas trots att konsumtionen inte överstigit den ordinerade mängd opioider, oftast utvecklas ett beroende ovetandes hos personen som använder opioider. Personer med ett beroende upplever stöd av de sjuksköterskor som lyssnar och visar medkänsla. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som använder opioider och de personer som har utvecklat ett beroende av opioider upplever mötet med vården. Metod: Studien är en litteraturstudie. Sökningar genomfördes i två databaser och genererade nio resultatartiklar. Resultat: Tre kategorier skapades: Upplevelser av oro; Det upplevda bemötandet; Önskan på ett gott vårdmöte. Konklusion: Upplevelsen som framkallades vid en behandling av opioider var karakteriserad av risken att drabbas av ett beroende. Upplevelsen för hur livet skulle påverkas av att använda opioider och hur vårdens stigmatisering ledde till misstro av personer som använde opioider. Upplevelsen av ett fördomsfritt bemötande kunde avgöra huruvida en person valde att fortsätta få vård. / Opioid addiction is a public health problem and the consumption of opioids is constantly increasing. An addiction can develop after using opioids regularly and can be recognized by cognitive and physiological characteristics. A person's dependence can develop unknowingly despite following the opioid prescription. People with an addiction experience support from the nurses who listen to them and show compassion. Aim: The aim of this literature study was to highlight how people who use opioids and people with an opioid addiction experience the encounter with healthcare. Method: This study is a literature study. The searches were made using two databases and the searches generated nine result articles. Result: Three categories were formed: Experiences of worry; The experiences of the encounter; Desires of a good healthcare encounter. Conclusion: People’s experiences of getting treatment with opioids was characterised with concerns of becoming addicted. The effect opioid treatment had on people's lives and the stigmatization of opioid use with healthcare professionals led to distrust. People who received care from healthcare professionals who had an open mind and were non-judgmental were more likely to finish their care.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk och allvarlig sjukdom som successivtleder till fysisk funktionsnedsättning. Sjukdomen uppstår på grund avinflammation i det centrala nervsystemet. Det är den vanligaste orsaken tillrörelsehinder i Sverige. Orsaken är okänd och det finns inget botemedel. Studiervisar att behandlingen av MS är främst inriktad på symtomlindring. Det var därförbetydelsefullt att belysa personers upplevelser av att leva med MS för att kunnaförstå hur de uppfattar sjukdomen. Detta kan leda till en förbättrad ochpersoncentrerad vård där deras perspektiv är i centrum. Syfte med studien var attbelysa personer med MS och deras upplevelser av att leva med sin sjukdomMetod: En litteraturstudie baserad på elva studier med kvalitativ ansatsgenomfördes och data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre temanidentifierades som var fysiska och psykisk påverkan, att hitta copingstrategier ochpåverkat socialt liv. De flesta av personerna blev fysisk begränsade i derasförmåga till rörlighet men även emotionellt påverkade. Självbilden blev påverkadoch kroppen kändes främmande. Familjeroller förändrades där majoriteten kändesig misslyckade i sina tidigare roller. Personerna upplevde att andra människorinte förstod sjukdomen och hade fördomar om den sjuka individen. På grund avbegränsningar blev det av vikt att planera vardagen för att orka och spara energi.De flesta fann hopp och var villiga att acceptera sjukdomen samt lära sig att levamed det. Konklusion: Symtom på MS varierar mycket och är känd för sinoförutsägbarhet. Det är viktigt som sjuksköterska att kunna identifiera personernasbehov av vård på ett personscentrerat sätt.

Bakgrund: Att ha blivit drabbad av en stroke har stor påverkan på personer och dess anhöriga. Återhämtningen är utmanande för alla involverade parter i den drabbades väg tillbaka till ett funktionellt liv. Syftet med denna studie var att beskrivas personers upplevelse av återhämtningefter en stroke. Metod: En litteraturstudie valdes som design, vars systematiska sökning genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Sökningen resulterade i 19 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med stöd av Bengtsson (2016). Resultat: Analysen resulterade i de fyra kategorierna; Att behöva anpassa sig efter en förändrad självbild; Lära sig leva med olika former av funktionsnedsättningar; Professionellt och socialt stöd är nödvändig för återhämtning; och Hemmet har stor betydelse för återhämtning. Slutsats: Litteraturstudien visade att personer med stroke upplevde fysiska och psykiska begränsningar som ledde till negativa känslor och upplevelser av att vara en börda gentemot omgivningen. Olika stöd och rehabilitering kunde förbättra välmående och hjälpa dem fokusera på återhämtning. En trygg hemmiljö var föredragen för återhämtning. Sjuksköterskor kan stödja genom att uppmärksamma patientens behov.

Bakgrund: Sår på fötterna eller underbenen som inte läker inom sex veckor kallas för svårläkta bensår och tar ofta månader eller upp till flera år att läka. Bensår är ofta återkommande och är ett vanligt förekommande problem som ökar med stigande ålder. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva personers upplevelser av att leva med bensår. Metod: Litteraturöversikt med sökning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Resultatet i denna litteraturöversikt visade att personer med bensår upplevde mer lidande och sämre livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt sett. Diskussion: Personer med bensår är en utsatt patientgrupp som har försämrad livskvalitet och därför ställs det stora krav på sjuksköterskans etiska medvetenhet och ett personcentrerat förhållningssätt. Slutsats: Resultatet visade tydligt att det deltagarna tyckte var jobbigast med bensår var smärtan och de sociala, fysiska och psykiska förändringarn som de tvingades genomgå på grund av bensåret. En bra relation mellan sjuksköterska och patient var viktig för att skapa bra förutsättningar för personens vård och välmående. / Background: Wounds on the feets or lower legs that doesn’t heal within six weeks is called leg ulcers. Leg ulcers often takes months or several years to heal and they often recur. It is a big problem that increases with increasing age. Aim: The aim of this literature review was to describe patients experience of living with a leg ulcer. Methods: Literature review with search and compilation of previous results. Results: The results of this literature review showed that people with leg ulcers experienced more suffering and a impaired quality of life than people without leg ulcers. Discussion: Persons with leg ulcers was a exposed patient group that experienced impaired quality of life and that made big demands on the ethical awareness from nurses and a person-centered approach on the nursing. Conclusion: The results clearly viewed that the participants thought that the pain and the social, physical, psychic changes that they were forced to experience because of the leg ulcer was the worst thing. A good relationship between nurse and patient was important to create the best possible conditions for the patient’s health and well-being.