The purpose of this study was to investigate the association between physical activity and perceived stress, energy and musculoskeletal disorders among office-workers and warehouse-workers and also to see if there were any differences depending on work-place and gender. The method that was used to collect data was three different validated questionnaires that measured stress and energy (the Stress-Energy questionnaire), musculoskeletal disorders (intensity and localization of pain, a Pain Drawing questionnaire with a VAS-scale) and physical activity (IPAQ – the short version). Eighty-eight workers participated in the study. Forty-seven of them were office-workers and forty-one were warehouse-workers. The result showed that there was a positive association between the variables stress and musculoskeletal disorders (r=,339) (p=,003) and also stress and energy (r=,228) (p=,033) among all workers. The warehouse-workers perceived more muscle-pain (p=,032) and less energy (p=,069) than the office-workers. Among the office-workers were the men more physically active then the women (p=,002). There was also a tendency that the more physically active the office-workers were, the less stressed they felt (-r=,294) (p=,059). The conclusions are that physical activity seems to be associated with a lower stress-level among the office-workers and that the association between stress and pain could be different depending on psychical activity at work.

Abstract The purpose of this quantitative study was to find out how employees self-evaluate work-life balance and their job satisfaction. The participants were divided into two groups, “remote workers” and “office workers.” A comparison was made between the two groups regarding their work-life balance and job satisfaction. Apart from this, a second purpose of the present was to investigate whether there was a relation between work-life balance and job satisfaction of the organisation’s remote workers and office workers. The Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) and Questionnaire for SelfAssessing Your Work-Life Balance were used. Also included were three background questions, 45 questions and 20 claims. There were 39 responders (office workers = 15; remote workers = 24). The result of the study showed no significant difference between the two groups regarding their work-life balance or their job satisfaction. However, results showed there was a significant positive correlation with work-life balance and job satisfaction for remote workers. The results of this study could be explained by the fact that all the participants worked at the same organization and had similar tasks.

Huvudvärk klassas som ett globalt samhällsproblem. Spänningshuvudvärk är den mest förekommande typen av huvudvärk och den påverkas till stor del av musklerna. Med en ökad ömhet i musklerna ses också en ökad intensitet och frekvens på huvudvärken. Personer med spänningshuvudvärk har rapporterat lägre nivåer av fysisk aktivitet jämfört med friska individer och har i och med detta sämre psykologiska välbefinnande, sämre uppskattad hälsa och större upplevelse av stress. Kontorsarbetare är exponerade för ett långvarigt stillasittande. Deras arbete innehåller repetitiva rörelser som leder till smärta och stelhet i muskulaturen. Med smärta i nacke och skuldra kommer ofta huvudvärk med ett frekvent återkommande mönster. Styrketräning är effektivt för att uppnå flera viktiga aspekter av fysisk och mental hälsa. Patienter med spänningshuvudvärk har visat sig ha lägre kraftstabilitet och kraftutveckling i nackmuskulaturen jämfört med friska kontroller. Syftet med denna studie var att undersöka effekterna av styrketräning vid spänningshuvudvärk. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturöversikt, sökningen gjordes i PubMed, Cinahl, Scopus, Medline, SPORTDiscus. Sökfrasen bestod av “((resistance training) AND (effects) AND (tension type headache))” med viss modifikation beroende på antalet träffar i respektive databas. Resultatet visar till en majoritet att styrketräning har god effekt på spänningshuvudvärk. En timmes styrketräning i veckan oavsett disponering minskar både frekvens och intensitet av spänningshuvudvärk. För kontorsarbetare kan 2 minuters styrketräning dagligen minska spänningshuvudvärk. Övningar som fokuserade på nack- och skuldermuskulaturen var mest effektiva. Styrketräningen har antingen utförts dagligen med lågbelastande uthållighetsövningar eller 3–5 gånger i veckan utifrån principen periodisering och progressiv överbelastning. Träningsvolymen som varit effektiv är med ett motstånd runt 75–80 % av RM och med en dosering runt 1–3 set och 10–15 reps. De flesta studierna har antingen använts sig av hantlar eller motståndsband som redskap. Resultatet visar också på god effekt av coaching vid styrketräning. Trots att många studier visat på god effekt av styrketräning mot spänningshuvudvärk så har några studier inte kunnat se någon signifikant skillnad. Fler studier kring styrketräning och spänningshuvudvärk behövs för att kunna påvisa att styrketräning är effektivt i behandlingen av spänningshuvudvärk. / Headaches are a worldwide problem. Tension-type headache is the most common type of headaches and is mostly affected by the muscles. With an increased soreness in the muscles, an increased intensity and frequency of the headache is also seen. People with tension-type headaches have reported lower levels of physical activity compared to healthy individuals. This leads to greater experience of stress, poorer psychological well-being and poorer perceived health. Office workers are exposed to more sedentary behavior than most work categories. Their work environment involves repetitive movements that may lead to pain and stiffness in the muscles. With pain in the neck and shoulder headaches occur with a frequently recurring pattern. Strength training is effective in achieving several important aspects of physical and mental health. Patients with tension-type headaches have been shown to have lower force stability and force development in the neck muscles compared to healthy controls. The aim of this study was to investigate the effects of strength training on tension-type headache. The method consisted of a systematic literature review, the search was made in PubMed, Cinahl, Scopus, Medline and SPORTDiscus. The search phrase consisted of “((resistance training) AND (effects) AND (tension-type headache))” with some minor modifications depending on the amount of hits in the respective database. The results indicate that strength training has good effect on tension-type headaches. One hour of strength training a week, regardless of disposition, reduces both the intensity and frequency of the tension-type headache. Office workers may benefit of 2 minutes of strength training daily to reduce their tension-type headache. Exercises that focused on the neck- and shoulder muscles were most effective. Strength training has either been performed daily with low-load endurance exercises or 3-5 times a week based on the principle of periodization and progressive overload. The most effective training volume has been with a resistance between 75-80% of RM and with a dosage between 1-3 sets and 10-15 reps. Most studies have used either dumbbells or resistance bands as tools. The result has also shown that coaching in strength training has good effects again tension-type headache. Although many studies have shown a good effect of strength training against tension-type headaches, some studies have not been able to see any significant difference. More studies on strength training and tension-type headaches are needed to be able to demonstrate that strength training is effective in the treatment of tension-type headaches.

Bakgrund: Kontorsarbetare spenderar stor del av arbetet i stillasittande. Fysisk inaktivitet kan bidra till både smärta och stress vilket lyfter risken för kontorsarbetares fysiskt inaktiva arbetsform. Fysisk aktivitet har tvärtom visat förbättring av smärta och stress vilket fysioterapeuter arbetar med för att behandla dessa besvär. Syfte: Att genom en litteraturöversikt granska randomiserade kontrollerade studier (RCT) och sammanställa effekten av fysisk aktivitet hos kontorsarbetare som upplever smärta eller stress. Metod: En litteraturöversikt påbörjades med sökning i PubMed efter RCT:s och sökresultatet granskades utefter urvalskriterier. Kvarstående studier granskades med PEDro gällande risk för snedvridning, sedan sammanvägdes resultatet vars tillförlitlighet bedömdes med GRADEstud. Resultat: Åtta studier återstod efter urvalsprocessen. Alla studier hade smärta som utfallsmått medan ingen inkluderade stress. Sju studier ansågs ha låg risk för snedvridning. Av dessa sju visade sex av studierna på signifikant förbättring gällande smärta hos interventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Bedömning av tillförlitlighet delades in i tre grupper. Två studier med generell styrketräning ansågs ha mycket låg tillförlitlighet främst på grund av brist i samstämmighet. Tre studier med nack-/skulderspecifik träning hade måttligt hög tillförlitlighet samt två studier med muskulär uthållighetsträning hade hög tillförlitlighet. Konklusion: Det går inte utifrån den här litteraturöversikten att säga vilken form av fysisk aktivitet som ger bäst effekt på smärta eller stress hos kontorsarbetare. Det går dock att säga att fysisk aktivitet i jämförelse med ingen fysisk aktivitet har i de flesta fall positiva effekter på smärta. / Background: Office workers spend most of their work in sedentary positions. Physical inactivity could contribute to pain and stress which increases the risk of physical inactivity in office workers. Physical activity on the other hand has shown improvement regarding pain and stress, which is also what physical therapists use to treat these symptoms. Objective: Through a literature review examine randomized controlled trials (RCTs) to summarize the effect of physical activity regarding pain and stress in office workers. Method: A litterature review was initiated with a search in PubMed and the search result was examined using the included selection process. Approved studies were examined with PEDro to assess their risk of bias, to later summarize the evidence and judge its reliability using GRADEstud. Result: Eight studies remained after the selection process. All studies included pain as an outcome while none of the studies included stress. Seven studies had a low risk of bias in which six of these studies proved a significant improvement regarding pain in the intervention group compared to the control group. The reliability assessment was divided into three groups. Two studies with general strength training had a low reliability, three studies with neck- and shoulder-specific exercise had moderately high reliability and the two studies with muscular endurance training had a high reliability. Conclusion: This literature review can’t prove which form of physical activity that has the best effect regarding pain or stress. However, physical activity compared to none proved to have significant improvements regarding pain in most cases.

Bakgrund: Antalet fall av utmattningssyndrom i Sverige har ökat sedan 1980 och en orsak till ökningen är höga krav i relation till låg kontroll och lågt stöd på arbetsplatsen. Krav-kontroll-stöd-modellen kan identifiera förekomsten av psykosocial arbetsmiljö och dess påverkan på arbetares stressnivåerna. Syfte: Att undersöka eventuella samband mellan kontorsarbetares psykosociala arbetsmiljö och stress på arbetsplatsen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med en enkätundersökning för att besvara uppsatsen syfte. Totalt svarade 109 respondenter och data analyserades i SPSS med korrelationsanalyser och Fisher’s exact test. Resultat: Kontorsarbetare skattar höga nivåer av krav, kontroll och stöd. Ungefär 57% av 101 kontorsarbetare skattar att de har en hög stressnivå och ungefär 86% befinner sig i en gynnsam psykosocial arbetsmiljö. Det förekommer en svag till medelstark korrelation mellan krav, kontroll och stöd i samband med stress. Slutsatser: Majoriteten av kontorsarbetare har höga krav, hög kontroll och högt stöd på deras arbetsplats men lite mer än hälften av alla kontorsarbetare har en hög stressnivå. Det förekommer ingen skillnad mellan en gynnsam- och en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö i samband med stress.

Aim: The dual aims of this descriptive cross-sectional study were: 1) to assess the prevalence of eye-and visual symptoms among a population of office workers and; 2) to analyse if these symptoms were associated with self-assessed productivity. Method: A questionnaire consisting of the Computer Vision Syndrome Questionnaire, Convergence Insufficiency Symptom Scale and the Work Limitations Questionnaire was provided to each employee. Descriptive statistics on the number of individuals classified as eye-and visual symptom cases was computed. Multiple logistic regressions analyses were performed on the individual eye-and visual symptom scores as independent variables with the self-assessed productivity limitation scores as the dependent variable. Main result: Out of 127 office workers, 76 answered the questionnaire (60% response rate). The estimated prevalence’s of eye- and visual symptoms were 73% (95% CI: 61−83%) for Computer Vision Syndrome and 32% (95% CI: 21−43%) for Convergence Insufficiency-related symptoms. The multiple regression analyses revealed strong positive associations between eye/visual symptoms and productivity limitations for both Computer Vision Syndrome scores (p<0.001, r2=0,22) and Convergence Insufficiency-related symptoms scores (p<0.001, r2=0,39). Conclusions: Symptoms of Computer Vision Syndrome and Convergence Insufficiency were both prevalent, the former more so than the later. These symptoms were both strongly associated with limitations in self-assessed productivity. More research efforts are warranted to replicate and explore these work and health associations. / Syfte: Det första syftet i studien var att uppskatta prevalensen av Computer Vision Syndrome och symtom relaterade till konvergensinsufficiens i en population av kontorsarbetare. Det andra syftet var att analysera om det fanns ett samband mellan dessa symtom och självskattad produktivitetsförlust eller inte. Metod: En kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign genomfördes med följande enkätinstrument: Computer Vision Syndrome Questionnaire, Convergence Insufficiency Symptom Scale and Work Limitations Questionnaire. Deskriptiv statistik beräknades för prevalenserna av antalet fall som var drabbade av respektive arbetshälsoproblem. Två separata multipla regressionsanalyser genomfördes dessutom. Huvudresultat: 76 kontorsarbetare svarade på enkäten (60 % svarsfrekvens). Den uppskattade prevalensen av Computer Vision Syndrome var 73% (95% CI: 61−83%) och av symtom relaterade till konvergensinsufficiens var 32% (95% CI: 21−43%). De multipla regressionsanalyserna visade statistiskt signifikanta (p < 0,001) samband mellan både Computer Vision Syndrome och symtom relaterade till konvergensinsufficiens, med självskattad produktivitetsförlust. Ju mer synsymtom en person skattade, desto högre var den självskattade produktivitetsförlusten. Slutsats: Nästan tre fjärdedelar av kontorsarbetarna hade Computer Vision Syndrome och en tredjedel uppgav symtom relaterade till konvergensinsufficiens. Detta är ett arbetshälsoproblem för de drabbade kontorsarbetarna som behöver åtgärdas, både för de möjliga arbetshälsovinsterna för arbetstagarna och för de möjliga produktivitetsvinsterna för företagen. Större studier behövs för att bekräfta och vidare analysera sambanden mellan synhälsa och arbetsproduktivitet.

Bakgrund: Cirka 30% av Sveriges befolkning har svårt att uppfylla Folkhälsomyndighetens riktlinjer för fysisk aktivitet. En majoritet av våra liv spenderas sittande och detta beteende har ökat dramatiskt, eftersom många av dagens jobb utförs på kontor, där stillasittande beteende är vanligt. Dessutom har stillasittande beteende en negativ inverkan på befolkningens hälsa, på grund av den starka korrelationen mellan en stillasittande livsstil och icke-smittsamma sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanfatta tidigare litteratur om hur en kontorsarbetares arbetsdag kan effektiviseras ur en fysiologisk synvinkel, för att möta Folkhälsomyndighetens och FYSS rekommendationer gällande fysisk aktivitet. Metod: Designen av denna studie genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Databaserna som användes var PubMed och SportDiscus. Forskarna använde sedan en metaanalys för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Resultatet delades upp i tre underrubriker; tidigare forskning som fokuserat på förbättrat maximalt syreupptag, tidigare forskning som fokuserat på kroppssammansättning och tidigare forskning som fokuserat på båda. Resultaten från tidigare studier beskrivs enkelt i tabell 2 och 3. Diskussion: När det gäller studiens design, hade metaanalysen både styrkor och begränsningar. En tydlig styrka i studien var syftet med studien, som presenterades i ett tydligt och fokuserat förhållningssätt, samt den systematiska designen som gjorde att exakt litteratur kunde genereras. Å andra sidan fanns det en begränsning i författarnas vetenskapliga erfarenhet av att utföra en metaanalys som kan ha påverkat resultaten. När det gäller resultaten, visade litteraturen en genomsnittlig ökning av VO₂max på 11% under en, i genomsnitt, 24-veckorsperiod samt en statistisk ökning av andra fysiologiska hälsoparametrar. Dessutom kan riktlinjer skapas för att underlätta denna positiva respons från fysisk aktivitet. Slutsats: Riktlinjer skapades från metaanalysen, där frekvensen av 4 träningspass per vecka var effektiv, när intensiteten på träningspasset sattes till ett RPE på 14. Den duration som krävs för att nå den effektiva dosen var 42 minuters fysisk aktivitet och typen av fysisk aktivitet bör huvudsakligen vara aerob fysisk aktivitet. Dessutom verkar muskelstärkande fysisk aktivitet ha en positiv inverkan på att förbättra fysiologiska parametrar. Emellertid bör ytterligare kvantitativ forskning utföras för att undersöka effektiviteten av dessa riktlinjer.     Nyckelord: Fysisk aktivitet, kontorsarbetare, kardiovaskulära sjukdomar, hälsa och metaanalys. / Background: Approximately 30% of the Swedish population has difficulties meeting the Swedish Public Health Authority's (Folkhälsomyndigheten) guidelines regarding physical activity. Most of our lives are spent seated and this behavior has dramatically increased, since many of today's jobs are done in offices, where sedentary behavior is common. Moreover, sedentary behavior has a negative impact on the health of the population, due to the strong correlation between a sedentary lifestyle and non-communicable diseases. Aim: The aim of this study was to review the current literature regarding how an office worker's workday can be streamlined from a physiological standpoint, to meet the Swedish Public Health Agency and FYSS recommendations regarding physical activity. Method: The design of this study was conducted as a systematic literature review. The databases used were PubMed and SportDiscus. The researchers then used a meta-analysis to analyze the collected material. Result: The result was divided into three subheadings; previous research that focused on improved maximal oxygen uptake, previous research that focused on body composition, and previous research that focused on both. The findings from previous studies are simply described in table 2 and 3. Discussion: Regarding the design of the study, did the meta-analysis have both strengths and limitations. A clear strength of the study was the aim of the study, which was presented in a clear and focused approach, as well as the systematic design that allowed precise literature to be generated. On the other hand, there was a limitation in the design of the scientific experience of the scientist in executing a meta-analysis which may have affected the results. Regarding the results, did the literature show an average increase in VO₂max of 11% in a, on average, 24-week period, as well as a statistical increase in other physiological health parameters. Furthermore, could guidelines be created to facilitate this positive response from physical activity.  Conclusion: Guidelines were created from the meta-analysis, where the frequency of 4 training sessions per week was effective, when the intensity of the training session was set at an RPE of 14. The duration required to reach the effective dose was at 42 minutes of physical activity, and the type of physical activity should mainly be aerobic physical activity. Moreover, does resistance training seem to have a positive impact in improving physiological parameters. However, further quantitative research is needed to examine the effectiveness of these guidelines.   Keywords: Physical Activity, Office Worker, Cardiovascular Diseases, Health, Meta-Analysis.

Under de senaste åren har sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa ökat. Samhällets mål är att minska kostnaderna för sjukfrånvaro och det är därmed viktigt att få kunskap för att kunna genomföra framgångsrika hälsointerventioner på arbetsplatser. Arbetsplatsen beskrivs som en idealisk plattform att utföra interventionerna på. I den här studien är syftet att undersöka arbetstagare som har ett kontorsarbete och deras upplevelser av de hälsofrämjande åtgärder som arbetsplatsen erbjuder. För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Ett holistiskt perspektiv på hälsa och KASAM används som teoretisk referensram. Hur respondenterna upplever de hälsofrämjande åtgärder som arbetsplatsen erbjuder samt hur de skulle vilja att arbetsgivare agerar för att arbeta hälsofrämjande presenteras i resultat. För att analysera resultatet utfördes innehållsanalyser. Resultatet visade att upplevelsen av hur arbetsplatsen arbetar för att främja hälsa skiljer sig beroende på flera faktorer. Friskvårdsbidraget, den fysiska arbetsmiljön och att arbetsplatsen arbetar för att främja hela hälsan beskrivs som de viktigaste hälsofrämjande åtgärderna bland respondenterna. Att arbetsplatsen arbetar för att främja den sociala, fysiska och psykiska hälsan beskriver samtliga att de önskade arbetsplatsen gjorde. Kunskap beskrivs som en avgörande faktor för hälsoarbetet. Samtliga upplever att man behöver arbeta för att främja hälsan mer än vad man i dagsläget gör. Studien ger en inblick i hur det hälsofrämjande arbetet upplevs av kontorsarbetare och vad de anser skulle behövas för att främja hälsa i arbetslivet. Ytterligare forskning inom området behövs för att arbetsplatser ska kunna genomföra framgångsrika interventioner. / In recent years, sick leave due to stress-related mental health problems has increased. As society aims to reduce the cost of sickness absence, it´s important to gain knowledge to implement successful health promotion measures in workplaces. The workplace is described as an ideal platform to perform the interventions. In this study, the aim is to investigate workers who have an office job and their experiences of the health promotion measures offered by the workplace. To answer the purpose, a qualitive method has been used in form of semi-structured interviews. The study uses a holistic perspective on health and KASAM as a theoretical frame of reference. How the respondents experience the health interventions offered by the workplace and how they would like employers to act to promote health are presented in the results. To analyze the results, content analyses were performed. The results showed that the experience of how the workplace work to promote health varied depending on various factors. The health care allowance, the physical work environment and the employers care for the overall health are described as the most important health interventions among the respondents. The workplace ability to promote social, physical and mental health was described by all respondents as something they wished the workplace would do. Knowledge is described as a crucial factor for health promotion. The respondents all felt that the workplace need to work more to promote health than what they currently do. The study provides an insight into how the health promotion is experienced by office workers and what they believe would be needed to promote health in working life. Further research in this area is needed to enable workplaces to implement successful interventions.