Studien undersökte faktorer som kan förklara bristen på kvinnliga chefer och frågeställningarna berörde vilka egenskaper kvinnor och män tillskrev sig, om en önskvärd chef tillskrevs feminina eller maskulina egenskaper samt även könsskillnader angående balansen mellan familjeliv/arbetsliv. Ett bekvämlighetsurval gjordes på ett privat företag (n=82) och instrument som användes i undersökningen var BSRI-SE (Bem, 1974; Persson, 1999) (α=0.85) samt en omarbetad version av Work/family pressure scale (Marongiu & Ekehammar, 1999) (α=0.71). Resultatet av en One-Way ANOVA analys visade signifikanta skillnader mellan respondenterna angående femininitet (p=0,001) men inte gällande maskulinitet (p=0,103). Maskulina och feminina egenskaper var önskvärda hos en chef dock skattades maskulina egenskaper något högre än feminina egenskaper. Undersökningen visade också att männen hade lättare för att balansera familjeliv med arbetsliv. Slutsatsen blev att chefsrollen fortfarande överensstämmer något mer med den manliga normen samt att männen hade lättare för att balansera familjeliv/arbetsliv.

Till följd av råd och rekommendationer under Covid-19 pandemin ställde många arbetsplatser om till distansarbete. I en tid efter pandemin har arbete på distans i kombination med arbete på plats på arbetsplatsen blivit ett allmänt vedertaget sätt att organisera arbetet, så kallat hybridarbete. Medan hybridarbete har medfört flera möjligheter för både den enskilda medarbetaren, ledarskapet och verksamheten i stort har det även fört med sig utmaningar. Syftet med studien är att undersöka hur hybridarbete påverkar olika aspekter av ett företag genom att identifiera möjligheter och utmaningar ur ett medarbetarperspektiv och ett ledarskapsperspektiv. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod i form av sex semistrukturerade intervjuer med medarbetare på Balticgruppen. Resultaten visar att hybridarbete är en uppskattad arbetsmodell främst bland medarbetare och även bland chefer. De främsta möjligheterna är en förbättrad arbetslivsbalans och förenklat livspussel, större flexibilitet och frihet i att välja var och när arbetet ska utföras samt att variationen av arbete på distans och på plats ger det bästa av två världar. Det ger även glans åt arbetsgivarvarumärket. De främsta utmaningarna handlar om svårigheter att koordinera och planera arbetet, arbetsmiljöaspekter och byggandet av kultur och sociala relationer på arbetsplatsen. För att fortsätta utveckla arbetssättet i hybridmodellen önskar både chefer och medarbetare tydligareriktlinjer, mer transparens och förutsägbarhet samt en fortsatt hög grad av flexibilitet ochvalfrihet i hybridmodellen. Studiens resultat har vidare analyserats utifrån det teoretiska ramverket som består av gränsteori, ledarskapsteorier och krav-kontroll-stödmodellen.

Denna uppsats syftar till att undersöka tre faktorer i arbetslivet och dess påverkan på det mänskliga välbefinnandet. De arbetsfaktorer som undersökts mot välbefinnande är balans mellan arbete och privatliv, graden av flexibilitet i arbetet samt antal arbetstimmar i veckan. Genom att ta fram index för välbefinnande, balans i arbetslivet och graden av flexibilitet i arbetet, med European Social Surveys (2010) svenska data, har relationen mellan välbefinnande och de övriga variablerna undersökts genom regressionsanalyser. Resultatet av undersökningen visade att välbefinnandet hade ett positivt samband med både arbetslivsbalans och flexibilitet. Inga signifikanta samband kunde hittas mellan antalet arbetade timmar per vecka och välbefinnande. Istället testades arbetstimmarna mot arbetslivsbalans och flexibilitet. Detta visade att balansen mellan arbete och privatliv sjunker med ökade antal arbetstimmar per vecka, samtidigt som ökad flexibilitet tenderar att leda till att människor jobbar fler timmar i veckan.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka huruvida balansen mellan arbete och privatliv påverkades av arbetstagares preferenser om att integrera eller separera domänerna vid gränslöst arbete. Studien syftade även till att undersöka om det fanns signifikanta könsskillnader. Studien var av kvantitativ karaktär och genomfördes som en webbaserad enkätundersökning. Urvalet för studien bestod av 87 deltagare varav 56 kvinnor och 31 män, vilka tillkom genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Vid insamlingen av data användes Work-Family och Family-Work Conflict Scales, som utvecklades av Netemeyer et al. (1996). Båda skalorna översattes från engelska till svenska och delades ut till två deltagare som kontrollerade översättningen och uppmärksammade eventuella otydligheter i enkäten. Efter återkoppling från testpersonerna reviderades enkäten ytterligare en gång. Insamlad data analyserades med hjälp av en tvåvägs-ANOVA. Resultatet visade inte några signifikanta könsskillnader och att gränshanteringspreferens i det här fallet inte påverkade utfallet på arbetstagarnas poäng i Work-Life Balance.

Det råder inga tvivel om att en sund arbetslivsbalans är viktig för en fungerande vardag, men hur påverkas egentligen arbetslivsbalans av komponenter som socialt stöd från arbetsliv respektive privatliv, kön, ålder och arbetsroll? Studiens övergripande syfte var att genom en kvantitativ ansats undersöka effekter av socialt stöd från arbetsliv kontra privatliv på arbetslivsbalans. Studien syftade även till att undersöka effekter av ålder, kön och arbetsroller på arbetslivsbalans. För att samla in data genomfördes en webbaserad enkätundersökning, en kombination av bekvämlighetsurval och snöbollsurval tillämpades och totalt deltog 110 individer. För att mäta arbetslivsbalans användes två delskalor från enkäten Work/Nonwork Interference and Enhancement Scale (Fisher et al., 2009), medan socialt stöd i arbetsliv mättes genom delskalan Socialt Stöd från enkäten Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) (Bjarte et al., 2005) och socialt stöd i privatliv mättes genom Interpersonal Support Evaluation List-12 (ISEL-12) (Cohen et al., 1985). Multipel linjär regressionsanalys visade att både socialt stöd i arbetsliv och socialt stöd i privatliv är negativt relaterade till arbetslivsbalanspoäng. Independent samples t-test analysresultat för kön och arbetsroll visade inga signifikanta skillnader på arbetslivsbalanspoäng. One-Way ANOVA analysresultat för ålder visade efter Bonferronis korrigering att inga signifikanta skillnader finns mellan åldersgrupper på arbetslivsbalanspoäng. Studiens resultat tyder på att ett gott socialt stöd i såväl arbetsliv som privatliv kan påverka arbetslivsbalans till det bättre. Således kan studien sammanfattas genom att socialt stöd i såväl arbetsliv som privatliv, separat eller tillsammans, möjligen kan vara en pusselbit för en djupare förståelse om hur arbetslivsbalans kan främjas.

I denna uppsats studerar vi hur medarbetare som är 50 år och äldre upplever sin vardag relaterat till distansarbete. I dagsläget har det blivit alltmer vanligt att distansarbete präglar arbetsplatser och det har kommit att bli en ny vardag för många. I och med den omfattningen som distansarbete utvecklats är det vidare av intresse att förstå hur denna relativt nya arbetsform påverkar individerna. Undersökningen inriktar sig på åldersgruppen 50 år och äldre då det finns ett forskningsgap på denna generation kopplat till distansarbete. De som är 50 år och äldre brukar kategoriseras som självgående, lojala mot arbetet och strävar efter en god balans mellan vardag och arbetsliv. Vi har genom semistrukturerade intervjuer samlat in data från medarbetare inom den offentliga sektorn för att vidare studera erfarenheterna och upplevelser från att arbeta på distans och hur det vidare påverkar deras vardag. Genom en tematisk analysmetod har vi kunnat se både mönster och teman som tydliggör medarbetares upplevelser relaterat till vår undersökning. Resultatet påvisar en variation i både påverkan och i aspekter i huruvida och på vilka sätt som distansarbete påverkar balansen mellan arbete och privatliv, sociala aspekter och flexibilitet i vardagen. Intressanta fynd till hur anpassningen och hantering av distansarbete är i synnerhet hur denna demografiska grupp navigerar och vilka taktiker och hjälpmedel de använder sig av vid dessa både utmaningar och möjligheter som kommer med vid distansarbete samt hur de hanterar dessa. Vår studie tillför en utökad förståelse för på vilka sätt som intervjupersonerna upplever att distansarbete påverkar vardagsliv som vidare kan vara användbara för organisationer och arbetsgivare som aspirerar att frambringa mer både anpassade och uppmuntrande arbetsmiljöer för alla åldrar.

För att vara produktiv på sin arbetsplats bör rum för återhämtning finnas där arbete och fritid finner en balans. Denna balans kan vara komplex att finna då krav ställs på individen både på och utanför arbetet och det kan upplevas som ett pussel att få vardagsbitarna att gå ihop. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser hos individer i varierande arbetssituationer, hur de uppfattade sin egen balans mellan arbetsliv och fritid samt om det fanns något stöd från arbetsgivare till anställdas fritidsintressen och återhämtning och hur det vidare samverkade med de anställdas prestationer och hälsosituation enligt dem själva. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem deltagare och innehållet analyserades med tematisk induktiv analys. Resultatet visade på att återhämtning, motivation och stöd spelade en betydande roll för balans mellan arbete och fritid samt att arbete och fritid hade en samverkan på varandra där förståelse, tillit, respekt, identitet och motivation ansågs ha en inverkan på produktiviteten i arbetet och återhämtning på fritiden. Det diskuterades om arbetstagares vilja att uppfattas som en individ, stressen om att vara tidsflexibel och vikten av stöd på och utanför arbetet i strävan efter en hälsosam situation. Diskussionen berörde även huruvida arbetslivsbalans uppfattades som individuellt och berodde av situation och person. / In order to be productive in the workplace, room for recovery should be made where work and leisure find a balance. This balance can be complex to find when the demands on the individual, both on and off the job are required and it can be experienced as a stressful puzzle to get everyday pieces to go together. The purpose of this study was to examine experiences of  individuals in varying work situations, how they perceived their own balance between work and leisure, and furthermore if it existed support from the employer, related to the employees' leisure activities and recovery and how that in its turn co-existed with employee performance and health status according to themselves. Semi-structured interviews were conducted with five participants and the content was analysed through thematic inductive analysis. The result indicated that recovery, motivation and support played a significant role in the balance between work and leisure. It also indicated that work and leisure had an effect on each other where understanding, trust, respect, identity and motivation was considered to have an impact on productivity at work and likewise recovery during leisure hours. The discussion touched the employee's desire to be perceived as an individual, the stress of being time-flexible and the importance of support on and off the job in the pursuit of a healthy situation. The discussion included whether work-life balance was perceived as individual and highlighted that it depended on the unique situation and person.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om worklife balance genom att undersöka hur individer hanterar gränsdragningsarbetet mellan arbetsliv och privatliv. Undersökningens empiriska material har samlats in genom sju kvalitativa intervjuer som sedan analyserats med utgångspunkt i Clarks (2000) gränsteori, där domäner, integrering, segregering, gränser, inflytande och gränsbevakare utgör undersökningens begreppsliga utgångspunkter. Vi valde att avgränsa studiens urval till individer med flexibel arbetsform som tillhör milleniumgenerationen. Resultatet visar att de respondenter som integrerar och segregerar arbetsliv och privatliv hanterar gränsdragningen på olika sätt. De individer som integrerade gjorde det främst genom att vara kontaktbara via tekniska hjälpmedel på fritiden, arbeta flexibelt på andra platser än den befintliga arbetsplatsen samt genom att ofrivilligt oroa sig över arbetet under sin fritid. En del respondenter tenderade att segregera domänerna genom att framförallt undvika tillgänglighet genom tekniska hjälpmedel, sträva efter att arbeta enbart på arbetsplatsen samt undvika att tänka på arbetet under fritiden. Vidare kunde vi se att de individer som hade inflytande över arbetet även hade självbestämmande över sina arbetsvillkor och högre krav från privatlivet. Vi fann även att respondenternas stöd från arbetsgivaren i form av förståelse och anpassningsbara villkor påverkade deras känsla av worklife balance. Graden av inflytande och stöd i arbetet påverkade således individens förutsättning att hantera gränserna utifrån vad som passade i deras livssituation, vilket i sin tur bidrog till balans mellan arbete och privatliv. Avslutningsvis för vi en diskussion kring vårt resultat utifrån studiens syfte och frågeställningar, teoretiska utgångspunkt och tidigare forskning där vi även belyser de faktorer vi funnit har inverkan på gränsdragningen. / The aim of this study is to develop knowledge about worklife balance by examining how individuals handle the work-life-boundary work. The empirical material of the study has been collected through seven qualitative interviews, then analyzed on the basis of Clarks (2000) boundary theory, where domains, integration, segregation, borders, impact and border keeper constitute the conceptual starting points of the survey. We chose to delimit the study’s selection to millennials with flexible working conditions. The result shows that respondents who integrate and segregate working life and private life manage the boundaries in different ways. Some individuals integrate primarily by being available through free-time technical aids, work flexibly in places other than the existing workplace, and by involuntarily worrying about their work during their spare time. Furthermore, some respondents tended to segregate the domains mainly by avoiding availability through technical aids, striving to work only in the workplace, as well as avoiding thinking about work during their free time. Furthermore, we could see that individuals who had impact in their work also had self-determination of their working conditions and higher demands from their private life. We could also see that support from employers in terms of understanding and adaptable conditions influenced the respondents sense of worklife balance. The degree of impact and support at work thus contributed to the individual's prerequisite to managing the boundaries based on what suited their life situation, which in turn affected the sense of worklife balance. Finally, we discuss our results based on the aim and the issues of the study, the theoretical perspective and previous research, where we also highlight the factors we have found to influence the boundaries.

Coronaviruset har inneburit att kontorsanställda runt om i Sverige gått över till att arbeta på distans. Syftet i den här studien är att undersöka kontorsanställdas subjektiva upplevelser av distansarbetet för att se hur det påverkat dem. Tidigare studier har undersökt distansarbetets påverkan i följd av coronaviruspandemin, dock gjordes dessa studier under de allra tidigaste stadier av pandemin. Detta gör ämnet mer intressant eftersom upplevelserna kan ha förändrats på grund av dessa långdragna restriktioner under pandemin. I den här studien används teorierna Job Demands-Resources Model samt Work-life balance för att identifiera de anställdas upplevelser kring arbetskrav och arbetsresurser, där fokuset läggs på engagemang och utmattning, samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vi undersökte även respondenternas strategier kring dessa teorier för att ge studien ett större syfte. Studien är av kvalitativt slag - semistrukturerade intervjuer gjordes på nio anställda inom nio olika organisationer där alla respondenter arbetade helt eller delvis på distans.  I empiri och analys visade vi att respondenterna hade skilda upplevelser kring arbetskrav, och att en del arbetsresurser var mer betydelsefulla än andra. Framför allt var det sociala stödet en viktig resurs för att hantera kraven, där det mest påtagliga kravet i följd av distansarbetet var arbetsbelastning. Vi visade även att en ökad flexibilitet var den största fördelen med distansarbetet, vilket hade positiv effekt på balansen mellan arbetsliv och privatliv. Respondenterna upplevde dock betydligt utsuddade psykiska gränser. Till sist presenterade vi respondenternas strategier för arbetskrav och arbetsresurser, där det återigen var det sociala stödet som var väsentligt. För balansen mellan arbetsliv och privatliv var det tydliga arbetsplatser i hemmet som visade ha störst positiv effekt både fysiskt och mentalt.  Slutsatserna som kunde dras var att påverkan på utmattning var någorlunda positiv jämfört med tidigare, mestadels för att respondenterna upplever mindre stress och mindre distraktioner när de arbetade hemifrån. Däremot har de flesta respondenterna upplevt lägre motivation och engagemang, främst på grund av försämrat socialt stöd. Upplevelser kring arbetskrav och arbetsresurser har förvärrats i allmänhet, i följd av att hanteringen av vissa arbetskrav blivit mer problematiska samt att det sociala samspelet försämrats. När det gäller balansen mellan arbetsliv och privatliv så var upplevelserna mestadels positiva, i synnerhet flexibiliteten som var förbättrad i följd av ökad autonomi. Tillgängligheten har ökat men visade sig vara mestadels positiv för individens balans. Utsuddade gränser var dock försämrade och skulle kräva mer fokus i framtida forskning. Att söka socialt stöd var den viktigaste strategin för att hantera arbetskrav och upprätthålla arbetsresurser. De viktigaste strategierna för arbetslivsbalans var att anordna ett kontor i hemmet, ha god planering, samt att lämna allt arbetsrelaterat efter arbetstid. / Due to the coronavirus pandemic, many office employees in Sweden have switched to working remotely. The purpose of this study is to examine the office employees’ subjective experiences of telework to see how it has affected them. We used the Job Demands-Resources Model and Work-life balance theory to identify employees’ experiences regarding job demands and job resources, focusing on engagement and exhaustion, and the work-life balance. We also examined the employees’ strategies around the two theories to give the study a more important purpose. Semi-structured interviews were performed on nine remote-working employees within nine different organisations. The empirical results show that the respondents had different experiences of job demands, and that some job resources were more significant than others. We also showed that increased flexibility was the biggest advantage of teleworking, which had a positive effect on the work-life balance. The conclusions that could be drawn were firstly that the impact on exhaustion was somewhat positive compared with before the pandemic, mostly because the respondents experience less stress and less distractions when working from home. However, most respondents have experienced lower levels of engagement, primarily due to reduced social support. Experiences regarding job demands and job resources have deteriorated in general. The experiences regarding work-life balance were mostly positive, where above all the increased flexibility was the root cause. Seeking social support was the most important strategy for managing job demands and maintaining job resources. The most important strategies for work-life balance were to arrange an office in the home, good planning, and to leave everything work-related after working hours.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka skillnader mellan den traditionella och hybrida arbetsmodellen med avseende på deras påverkan på arbetslivsbalans och psykiskt välbefinnande hos kommunala kontorsarbetare. Studien hade en kvantitativ karaktär, där en webbaserad enkät genomfördes och genererade totalt (N=132) deltagare, varav (N=22) arbetadeenligt den traditionella arbetsmodellen och (N=110) enligt den hybrida arbetsmodellen. Deltagarna i studien rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Vid analys av insamlad data användes Mann-Whitney U-test. Resultatet visade att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan arbetsmodellerna gällande arbetslivsbalans och psykiskt välbefinnande. Resultatet diskuteras i diskussionen.