The purpose of this study was to investigate the association between physical activity and perceived stress, energy and musculoskeletal disorders among office-workers and warehouse-workers and also to see if there were any differences depending on work-place and gender. The method that was used to collect data was three different validated questionnaires that measured stress and energy (the Stress-Energy questionnaire), musculoskeletal disorders (intensity and localization of pain, a Pain Drawing questionnaire with a VAS-scale) and physical activity (IPAQ – the short version). Eighty-eight workers participated in the study. Forty-seven of them were office-workers and forty-one were warehouse-workers. The result showed that there was a positive association between the variables stress and musculoskeletal disorders (r=,339) (p=,003) and also stress and energy (r=,228) (p=,033) among all workers. The warehouse-workers perceived more muscle-pain (p=,032) and less energy (p=,069) than the office-workers. Among the office-workers were the men more physically active then the women (p=,002). There was also a tendency that the more physically active the office-workers were, the less stressed they felt (-r=,294) (p=,059). The conclusions are that physical activity seems to be associated with a lower stress-level among the office-workers and that the association between stress and pain could be different depending on psychical activity at work.

Abstract The purpose of this quantitative study was to find out how employees self-evaluate work-life balance and their job satisfaction. The participants were divided into two groups, “remote workers” and “office workers.” A comparison was made between the two groups regarding their work-life balance and job satisfaction. Apart from this, a second purpose of the present was to investigate whether there was a relation between work-life balance and job satisfaction of the organisation’s remote workers and office workers. The Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) and Questionnaire for SelfAssessing Your Work-Life Balance were used. Also included were three background questions, 45 questions and 20 claims. There were 39 responders (office workers = 15; remote workers = 24). The result of the study showed no significant difference between the two groups regarding their work-life balance or their job satisfaction. However, results showed there was a significant positive correlation with work-life balance and job satisfaction for remote workers. The results of this study could be explained by the fact that all the participants worked at the same organization and had similar tasks.

Huvudvärk klassas som ett globalt samhällsproblem. Spänningshuvudvärk är den mest förekommande typen av huvudvärk och den påverkas till stor del av musklerna. Med en ökad ömhet i musklerna ses också en ökad intensitet och frekvens på huvudvärken. Personer med spänningshuvudvärk har rapporterat lägre nivåer av fysisk aktivitet jämfört med friska individer och har i och med detta sämre psykologiska välbefinnande, sämre uppskattad hälsa och större upplevelse av stress. Kontorsarbetare är exponerade för ett långvarigt stillasittande. Deras arbete innehåller repetitiva rörelser som leder till smärta och stelhet i muskulaturen. Med smärta i nacke och skuldra kommer ofta huvudvärk med ett frekvent återkommande mönster. Styrketräning är effektivt för att uppnå flera viktiga aspekter av fysisk och mental hälsa. Patienter med spänningshuvudvärk har visat sig ha lägre kraftstabilitet och kraftutveckling i nackmuskulaturen jämfört med friska kontroller. Syftet med denna studie var att undersöka effekterna av styrketräning vid spänningshuvudvärk. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturöversikt, sökningen gjordes i PubMed, Cinahl, Scopus, Medline, SPORTDiscus. Sökfrasen bestod av “((resistance training) AND (effects) AND (tension type headache))” med viss modifikation beroende på antalet träffar i respektive databas. Resultatet visar till en majoritet att styrketräning har god effekt på spänningshuvudvärk. En timmes styrketräning i veckan oavsett disponering minskar både frekvens och intensitet av spänningshuvudvärk. För kontorsarbetare kan 2 minuters styrketräning dagligen minska spänningshuvudvärk. Övningar som fokuserade på nack- och skuldermuskulaturen var mest effektiva. Styrketräningen har antingen utförts dagligen med lågbelastande uthållighetsövningar eller 3–5 gånger i veckan utifrån principen periodisering och progressiv överbelastning. Träningsvolymen som varit effektiv är med ett motstånd runt 75–80 % av RM och med en dosering runt 1–3 set och 10–15 reps. De flesta studierna har antingen använts sig av hantlar eller motståndsband som redskap. Resultatet visar också på god effekt av coaching vid styrketräning. Trots att många studier visat på god effekt av styrketräning mot spänningshuvudvärk så har några studier inte kunnat se någon signifikant skillnad. Fler studier kring styrketräning och spänningshuvudvärk behövs för att kunna påvisa att styrketräning är effektivt i behandlingen av spänningshuvudvärk. / Headaches are a worldwide problem. Tension-type headache is the most common type of headaches and is mostly affected by the muscles. With an increased soreness in the muscles, an increased intensity and frequency of the headache is also seen. People with tension-type headaches have reported lower levels of physical activity compared to healthy individuals. This leads to greater experience of stress, poorer psychological well-being and poorer perceived health. Office workers are exposed to more sedentary behavior than most work categories. Their work environment involves repetitive movements that may lead to pain and stiffness in the muscles. With pain in the neck and shoulder headaches occur with a frequently recurring pattern. Strength training is effective in achieving several important aspects of physical and mental health. Patients with tension-type headaches have been shown to have lower force stability and force development in the neck muscles compared to healthy controls. The aim of this study was to investigate the effects of strength training on tension-type headache. The method consisted of a systematic literature review, the search was made in PubMed, Cinahl, Scopus, Medline and SPORTDiscus. The search phrase consisted of “((resistance training) AND (effects) AND (tension-type headache))” with some minor modifications depending on the amount of hits in the respective database. The results indicate that strength training has good effect on tension-type headaches. One hour of strength training a week, regardless of disposition, reduces both the intensity and frequency of the tension-type headache. Office workers may benefit of 2 minutes of strength training daily to reduce their tension-type headache. Exercises that focused on the neck- and shoulder muscles were most effective. Strength training has either been performed daily with low-load endurance exercises or 3-5 times a week based on the principle of periodization and progressive overload. The most effective training volume has been with a resistance between 75-80% of RM and with a dosage between 1-3 sets and 10-15 reps. Most studies have used either dumbbells or resistance bands as tools. The result has also shown that coaching in strength training has good effects again tension-type headache. Although many studies have shown a good effect of strength training against tension-type headaches, some studies have not been able to see any significant difference. More studies on strength training and tension-type headaches are needed to be able to demonstrate that strength training is effective in the treatment of tension-type headaches.

Bakgrund: Kontorsarbetare spenderar stor del av arbetet i stillasittande. Fysisk inaktivitet kan bidra till både smärta och stress vilket lyfter risken för kontorsarbetares fysiskt inaktiva arbetsform. Fysisk aktivitet har tvärtom visat förbättring av smärta och stress vilket fysioterapeuter arbetar med för att behandla dessa besvär. Syfte: Att genom en litteraturöversikt granska randomiserade kontrollerade studier (RCT) och sammanställa effekten av fysisk aktivitet hos kontorsarbetare som upplever smärta eller stress. Metod: En litteraturöversikt påbörjades med sökning i PubMed efter RCT:s och sökresultatet granskades utefter urvalskriterier. Kvarstående studier granskades med PEDro gällande risk för snedvridning, sedan sammanvägdes resultatet vars tillförlitlighet bedömdes med GRADEstud. Resultat: Åtta studier återstod efter urvalsprocessen. Alla studier hade smärta som utfallsmått medan ingen inkluderade stress. Sju studier ansågs ha låg risk för snedvridning. Av dessa sju visade sex av studierna på signifikant förbättring gällande smärta hos interventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Bedömning av tillförlitlighet delades in i tre grupper. Två studier med generell styrketräning ansågs ha mycket låg tillförlitlighet främst på grund av brist i samstämmighet. Tre studier med nack-/skulderspecifik träning hade måttligt hög tillförlitlighet samt två studier med muskulär uthållighetsträning hade hög tillförlitlighet. Konklusion: Det går inte utifrån den här litteraturöversikten att säga vilken form av fysisk aktivitet som ger bäst effekt på smärta eller stress hos kontorsarbetare. Det går dock att säga att fysisk aktivitet i jämförelse med ingen fysisk aktivitet har i de flesta fall positiva effekter på smärta. / Background: Office workers spend most of their work in sedentary positions. Physical inactivity could contribute to pain and stress which increases the risk of physical inactivity in office workers. Physical activity on the other hand has shown improvement regarding pain and stress, which is also what physical therapists use to treat these symptoms. Objective: Through a literature review examine randomized controlled trials (RCTs) to summarize the effect of physical activity regarding pain and stress in office workers. Method: A litterature review was initiated with a search in PubMed and the search result was examined using the included selection process. Approved studies were examined with PEDro to assess their risk of bias, to later summarize the evidence and judge its reliability using GRADEstud. Result: Eight studies remained after the selection process. All studies included pain as an outcome while none of the studies included stress. Seven studies had a low risk of bias in which six of these studies proved a significant improvement regarding pain in the intervention group compared to the control group. The reliability assessment was divided into three groups. Two studies with general strength training had a low reliability, three studies with neck- and shoulder-specific exercise had moderately high reliability and the two studies with muscular endurance training had a high reliability. Conclusion: This literature review can’t prove which form of physical activity that has the best effect regarding pain or stress. However, physical activity compared to none proved to have significant improvements regarding pain in most cases.

Denna studie undersökte huruvida artificiell intelligens relaterar till stress och arbetsbelastning bland kontorsarbetare. Genom datan från en enkätstudie med 91 deltagare genomfördes två regressionsanalyser och en korrelationsanalys. Resultaten visade att det fanns en statistiskt signifikant korrelation mellan användningen av artificiell intelligens och både stress och arbetsbelastning. Enkäten var uppbyggd av två mätverktyg (PSS) perceived stress scale och (QWI) quantitative workload inventory. Resultaten visar att AI användning associeras med ökad arbetsbelastning, samt minskad stress bland kontorsarbetare. Denna forskning pekar på behovet av att noggrant överväga de psykosociala effekterna av AI-implementering på arbetsplatsen, behovet av att vidta åtgärder för att hantera eventuella negativa konsekvenser för personalens välbefinnande och produktivitet, samt framföra de positiva aspekter som AI skulle kunna bidra till. Utöver detta hade det varit intressant att utföra en kvalitativ studie för att ta reda på bakgrunden till korrelationen och resultatet som framgick i regressionsanalysen. / This study examined whether artificial intelligence relates to stress and workload among office workers. Using data from a survey study with 91 participants, two regression analyses and a correlation analysis were conducted. The results showed that there was a statistically significant correlation between the use of artificial intelligence and both stress as well as workload. The survey was constructed by using two measurement tools: The Perceived Stress Scale (PSS) and The Quantitative Workload Inventory (QWI). The results indicate that AI usage is associated with increased workload, as well as decreased stress among office workers. This research highlights the need to carefully consider the psychosocial effects of AI implementation in the workplace, to take measures and manage any potential negative consequences for employee well-being and productivity, while also emphasizing the positive aspects that AI could contribute. Additionally, it would be interesting to conduct a qualitative study to investigate the background of the correlation and the results presented in the regression analysis.

Syftet med studien var att undersöka hur kontorsarbetare upplever det psykologiska kontraktets tillstånd vid hybridarbete. Det psykologiska kontraktets tillstånd handlar om hur väl arbetsgivaren uppfyller ömsesidiga förväntningar och skyldigheter. Metoden som tillämpades var en tematisk analys och materialet samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer med kontorsarbetare som arbetade minst två dagar i veckan på distans. Resultatet åstadkom två stycken huvudteman: Från instabilitet till stabilitet och Tillit och förtroende. Resultatet visade att kontorsarbetare hade positiva upplevelser av att arbeta hybrid. De positiva erfarenheterna var kopplade till att förväntningarna kring kommunikation, autonomi och utvecklingsmöjligheter uppfylldes och skapade tillit och förtroende för arbetsgivaren. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att det psykologiska kontraktet bland kontorsarbetare är i uppfyllt tillstånd. / The purpose of the study was to investigate how office workers perceive the state of the psychological contract in hybrid work. The state of the psychological contract is about how well the employer fulfills mutual expectations and obligations. The method applied was thematic analysis, and the data was collected through nine semi-structured interviews with office workers who worked remotely at least two days a week. The result yielded two main themes: From instability to stabilityand trust and confidence. The findings indicated that office workers had positive experiences working in a hybrid manner. The positive experiences were related to the fulfillment of expectations regarding communication, autonomy, and development opportunities, which in turn created trust and confidence in the employer. In summary, the results suggest that the psychological contract among office workers is in a balanced state.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka via enkäter, 43 kontorsarbetares nyttjande av friskvård, självskattad fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Exempel på frågeställningar var: -Hur stor andel av de tillfrågade kontorsanställda nyttjade respektive inte nyttjade friskvårdsbidraget? -Vad var nivåerna på skattad fysisk hälsa, fysiska aktivitetsnivåer samt psykisk hälsa gällande symtom på depression och ångest hos den grupp som uppnådde FYSS-rekommendationerna för fysisk aktivitet i hög intensitet, 75–150 minuter/vecka, jämfört med den grupp som inte uppnådde dessa rekommendationer? Metod: Totalt 43 kontorsarbetare svarade på en digital enkät med frågor om skattad fysisk och psykisk hälsa, fysiska aktivitetsvanor, friskvård, samt om symtom på ångest och depression via enkäterna GAD-7, HAD & PHQ-9. Resultaten analyserades i SPSS. Mann-Whitney U-test användes för att se om det var någon signifikant skillnad i enkätsvaren mellan de två uppdelade grupperna som rörde sig mindre än respektive mer än 75min/vecka högintensiv fysisk aktivitet (<75 min VPA/v resp. >75 min VPA/v, VPA = Vigorous Physical Activity = högintensiv fysisk aktivitet). Resultat: Exempel på huvudresultat var att gruppen >75 min VPA/v, gentemot de <75 min VPA/v, visade signifikant högre värden för självskattad fysisk hälsa; tid per vecka i minst måttlig samt i högintensiv fysisk aktivitet; styrketräningstid; antal veckodagar med fysisk aktivitet i minst 60 minuter; och slutligen uppnått rörelsebehov. Ytterligare en signifikant skillnad sågs för examensnivån mellan de två grupperna, med högre examensnivå i snitt för gruppen >75min VPA/v. Det framkom ingen statistisk signifikant skillnad på frågorna om skattad psykisk hälsa eller i GAD-7, HAD och PHQ-9 mellan de två grupperna. Inte heller någon signifikant skillnad på antalet som nyttjade friskvårdsbidraget eller vilket maximalt belopp de hade i sitt friskvårdsbidrag, sågs mellan de två grupperna. Dock noterades en viss trend med högre friskvårdsbelopp för gruppen >75 min VPA/v. Slutsats: Gruppen >75 min VPA/v skattade bättre på frågorna gällande fysiska aktivitetsvanor och skattad fysisk hälsa samt uppgav en högre utbildningsnivå. Vi såg en viss tendens till att den gruppen i snitt får en högre utbetald summa friskvård jämfört med grupp <75 min VPA/v. Det kan spekuleras om att detta kan vara en bidragande faktor till att dessa individer rör sig mer och i sin tur skattar en högre fysisk hälsa. Dock, då inga signifikanta skillnader sågs gällande friskvårds­bidraget, kan inga slutsatser dras om att det är friskvårdsbidraget som påverkar studiens utfall.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka skillnader mellan den traditionella och hybrida arbetsmodellen med avseende på deras påverkan på arbetslivsbalans och psykiskt välbefinnande hos kommunala kontorsarbetare. Studien hade en kvantitativ karaktär, där en webbaserad enkät genomfördes och genererade totalt (N=132) deltagare, varav (N=22) arbetadeenligt den traditionella arbetsmodellen och (N=110) enligt den hybrida arbetsmodellen. Deltagarna i studien rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Vid analys av insamlad data användes Mann-Whitney U-test. Resultatet visade att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan arbetsmodellerna gällande arbetslivsbalans och psykiskt välbefinnande. Resultatet diskuteras i diskussionen.

Bakgrund: Antalet fall av utmattningssyndrom i Sverige har ökat sedan 1980 och en orsak till ökningen är höga krav i relation till låg kontroll och lågt stöd på arbetsplatsen. Krav-kontroll-stöd-modellen kan identifiera förekomsten av psykosocial arbetsmiljö och dess påverkan på arbetares stressnivåerna. Syfte: Att undersöka eventuella samband mellan kontorsarbetares psykosociala arbetsmiljö och stress på arbetsplatsen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med en enkätundersökning för att besvara uppsatsen syfte. Totalt svarade 109 respondenter och data analyserades i SPSS med korrelationsanalyser och Fisher’s exact test. Resultat: Kontorsarbetare skattar höga nivåer av krav, kontroll och stöd. Ungefär 57% av 101 kontorsarbetare skattar att de har en hög stressnivå och ungefär 86% befinner sig i en gynnsam psykosocial arbetsmiljö. Det förekommer en svag till medelstark korrelation mellan krav, kontroll och stöd i samband med stress. Slutsatser: Majoriteten av kontorsarbetare har höga krav, hög kontroll och högt stöd på deras arbetsplats men lite mer än hälften av alla kontorsarbetare har en hög stressnivå. Det förekommer ingen skillnad mellan en gynnsam- och en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö i samband med stress.

Aim: The dual aims of this descriptive cross-sectional study were: 1) to assess the prevalence of eye-and visual symptoms among a population of office workers and; 2) to analyse if these symptoms were associated with self-assessed productivity. Method: A questionnaire consisting of the Computer Vision Syndrome Questionnaire, Convergence Insufficiency Symptom Scale and the Work Limitations Questionnaire was provided to each employee. Descriptive statistics on the number of individuals classified as eye-and visual symptom cases was computed. Multiple logistic regressions analyses were performed on the individual eye-and visual symptom scores as independent variables with the self-assessed productivity limitation scores as the dependent variable. Main result: Out of 127 office workers, 76 answered the questionnaire (60% response rate). The estimated prevalence’s of eye- and visual symptoms were 73% (95% CI: 61−83%) for Computer Vision Syndrome and 32% (95% CI: 21−43%) for Convergence Insufficiency-related symptoms. The multiple regression analyses revealed strong positive associations between eye/visual symptoms and productivity limitations for both Computer Vision Syndrome scores (p<0.001, r2=0,22) and Convergence Insufficiency-related symptoms scores (p<0.001, r2=0,39). Conclusions: Symptoms of Computer Vision Syndrome and Convergence Insufficiency were both prevalent, the former more so than the later. These symptoms were both strongly associated with limitations in self-assessed productivity. More research efforts are warranted to replicate and explore these work and health associations. / Syfte: Det första syftet i studien var att uppskatta prevalensen av Computer Vision Syndrome och symtom relaterade till konvergensinsufficiens i en population av kontorsarbetare. Det andra syftet var att analysera om det fanns ett samband mellan dessa symtom och självskattad produktivitetsförlust eller inte. Metod: En kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign genomfördes med följande enkätinstrument: Computer Vision Syndrome Questionnaire, Convergence Insufficiency Symptom Scale and Work Limitations Questionnaire. Deskriptiv statistik beräknades för prevalenserna av antalet fall som var drabbade av respektive arbetshälsoproblem. Två separata multipla regressionsanalyser genomfördes dessutom. Huvudresultat: 76 kontorsarbetare svarade på enkäten (60 % svarsfrekvens). Den uppskattade prevalensen av Computer Vision Syndrome var 73% (95% CI: 61−83%) och av symtom relaterade till konvergensinsufficiens var 32% (95% CI: 21−43%). De multipla regressionsanalyserna visade statistiskt signifikanta (p < 0,001) samband mellan både Computer Vision Syndrome och symtom relaterade till konvergensinsufficiens, med självskattad produktivitetsförlust. Ju mer synsymtom en person skattade, desto högre var den självskattade produktivitetsförlusten. Slutsats: Nästan tre fjärdedelar av kontorsarbetarna hade Computer Vision Syndrome och en tredjedel uppgav symtom relaterade till konvergensinsufficiens. Detta är ett arbetshälsoproblem för de drabbade kontorsarbetarna som behöver åtgärdas, både för de möjliga arbetshälsovinsterna för arbetstagarna och för de möjliga produktivitetsvinsterna för företagen. Större studier behövs för att bekräfta och vidare analysera sambanden mellan synhälsa och arbetsproduktivitet.