Bakgrund: Att förbättra prestationerna och kvaliteten inom sjukvården har på senare år kommit att bli ett viktigt mål världen över. Detta har lett till en strävan efter att ta fram nya styr- och belöningssystem inom sjukvården. Mål- och resultatstyrning har därför introducerats i allt större utsträckning, och anses av många forskare och användare som en klar förbättring jämfört med traditionella styrsystem. Samtidigt ses systemet som kontroversiellt på grund av sjukvårdens komplexitet, och frågan är om systemet är önskvärt av dem som påverkas av det. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för hur anställda inom primärvården upplever modellen med målbaserad ersättning. Detta görs genom en studie av anställda på en vårdcentral i Östergötland. Genomförande: Studien har ett fenomenologiskt förhållningssätt där de anställdas subjektiva upplevelser och erfarenheter står i fokus. Semistrukturerade intervjuer med fem individer från olika yrkeskategorier har genomförts. Studien genomfördes med en abduktiv ansats där referensramen justerades efter genomförd empiriinsamling. Resultat: Studien visar att en målbaserad ersättning riskerar att skapa ett missnöje hos de anställda, framför allt hos dem vars arbetsuppgifter påverkas mest och vars mål förflyttas från vad de anser vara viktigast. Essensen utifrån våra genomförda intervjuer är att ju mer individernas arbetssätt påverkas för att nå upp till målen, desto påtagligare blir det upplevda missnöjet och motståndet att uppnå dess mål. Ett stort problem är att de anställda mer eller mindre tvingas nå upp till målen då resurserna är nödvändiga för vårdcentralen. De intervjuade känner sig inte tillräckligt delaktiga i utformningen av systemet och att de därför blir styrda av personer som inte själva dagligen arbetar med patienter.

En stor utmaning för företag idag är det ökade behovet av IT-lösningar för att kunna vara effektiva och produktiva. Dessa IT-lösningar leder ofta till att arbetsrutiner och processer förändras och omdefinieras, vilket påverkar de anställdas dagliga arbete. Denna studien syftar till att undersöka Malmö universitets förändringsarbetet vid bytet till Canvas utifrån de anställdas perspektiv kring motstånd, uppslutning, kommunikation av mål, motivation och support. Forskningsdesignen som valdes var kvalitativ fallstudie, där semistrukturerade intervjuer har gjorts med 7 st anställda på Malmö universitet. Studiens resultat visar att motivation och kommunikation är centrala delar till att främja affektiv uppslutning samt att resurshantering och support är viktigt för att få anställda att acceptera förändringsinitiativet. Studien landar i att identifiering av organisationsspecifika problem och medlemmars uppslutning är väldigt viktigt. Vidare behövs supportfunktioner för att stödja affektiv uppslutning samt direkt och kontinuerlig kommunikation för att kunna fånga upp resterande uppslutningar. Tillsammans är dessa goda förutsättningar för ett lyckat förändringsarbete. / Organisations today face a great challenge in adopting the need for IT-solutions to stay efficient and productive. These IT-solutions often lead to a change in work routines and processes, which affect the employees daily work. This study aims to explore Malmö University’s management of change from an employee perspective on resistance, commitment, communication of goals, motivation and support. The chosen research design was a qualitative case study, where semi-structured interviews with 7 employees at Malmö University was conducted. The results show that motivation and communication are essential in order to nurture affective commitment, while resource management and support are important in order to gain acceptance. The study concludes that identification of organisational issues and levels of commitment is important. Further, support is required to promote affective commitment while direct and continuous communication is required to engage the rest. Together, these are good preconditions for a successful organizational change.

Syftet med studien var att undersöka hur kontorsarbetare upplever det psykologiska kontraktets tillstånd vid hybridarbete. Det psykologiska kontraktets tillstånd handlar om hur väl arbetsgivaren uppfyller ömsesidiga förväntningar och skyldigheter. Metoden som tillämpades var en tematisk analys och materialet samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer med kontorsarbetare som arbetade minst två dagar i veckan på distans. Resultatet åstadkom två stycken huvudteman: Från instabilitet till stabilitet och Tillit och förtroende. Resultatet visade att kontorsarbetare hade positiva upplevelser av att arbeta hybrid. De positiva erfarenheterna var kopplade till att förväntningarna kring kommunikation, autonomi och utvecklingsmöjligheter uppfylldes och skapade tillit och förtroende för arbetsgivaren. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att det psykologiska kontraktet bland kontorsarbetare är i uppfyllt tillstånd. / The purpose of the study was to investigate how office workers perceive the state of the psychological contract in hybrid work. The state of the psychological contract is about how well the employer fulfills mutual expectations and obligations. The method applied was thematic analysis, and the data was collected through nine semi-structured interviews with office workers who worked remotely at least two days a week. The result yielded two main themes: From instability to stabilityand trust and confidence. The findings indicated that office workers had positive experiences working in a hybrid manner. The positive experiences were related to the fulfillment of expectations regarding communication, autonomy, and development opportunities, which in turn created trust and confidence in the employer. In summary, the results suggest that the psychological contract among office workers is in a balanced state.