Bakgrund: Att förbättra prestationerna och kvaliteten inom sjukvården har på senare år kommit att bli ett viktigt mål världen över. Detta har lett till en strävan efter att ta fram nya styr- och belöningssystem inom sjukvården. Mål- och resultatstyrning har därför introducerats i allt större utsträckning, och anses av många forskare och användare som en klar förbättring jämfört med traditionella styrsystem. Samtidigt ses systemet som kontroversiellt på grund av sjukvårdens komplexitet, och frågan är om systemet är önskvärt av dem som påverkas av det. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för hur anställda inom primärvården upplever modellen med målbaserad ersättning. Detta görs genom en studie av anställda på en vårdcentral i Östergötland. Genomförande: Studien har ett fenomenologiskt förhållningssätt där de anställdas subjektiva upplevelser och erfarenheter står i fokus. Semistrukturerade intervjuer med fem individer från olika yrkeskategorier har genomförts. Studien genomfördes med en abduktiv ansats där referensramen justerades efter genomförd empiriinsamling. Resultat: Studien visar att en målbaserad ersättning riskerar att skapa ett missnöje hos de anställda, framför allt hos dem vars arbetsuppgifter påverkas mest och vars mål förflyttas från vad de anser vara viktigast. Essensen utifrån våra genomförda intervjuer är att ju mer individernas arbetssätt påverkas för att nå upp till målen, desto påtagligare blir det upplevda missnöjet och motståndet att uppnå dess mål. Ett stort problem är att de anställda mer eller mindre tvingas nå upp till målen då resurserna är nödvändiga för vårdcentralen. De intervjuade känner sig inte tillräckligt delaktiga i utformningen av systemet och att de därför blir styrda av personer som inte själva dagligen arbetar med patienter.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka likheter och skillnader som finns inom användandet av ersättningsmodellen pay for performance (P4P), inom hälso- och sjukvården, i Sverige och Storbritannien under tidsavgränsningen 1980–tal till 2000–tal.  Metod: Uppsatsen är skriven som en komparativ studie mellan två länder och materialet som samlats in har hämtats från tidigare studier och artiklar och är således en sekundär litteraturstudie.  Resultat: En av de stora skillnaderna som uppenbarats under undersökningen är att det skiljer sig stort mellan hur mycket vårdgivarna själva kan påverka den ekonomiska ersättningen och till vem den betalas ut. Det finns även kopplingar mellan införandet av prestationsbaserade ersättningsmodeller och de politiska förändringsprocesser som skett, det har visat sig att det finns kopplingar mellan den återhållsamma ekonomin som präglade 1980-talet, och införandet av P4P under 1990-talet. / Abstract  Purpose: The purpose of this study is to investigate and describe the similarities and differences regarding the management model Pay for performance (P4P) in health-care in Sweden and Great Britain. The chosen time delimitation for this study is the years between the 1980´s and the 21st century. Method: This thesis is a comparative study of two countries and the material collected has been taken from earlier studies and articles and is thus a secondary review.  Results: One of the big differences between the two countries, which is shown in this study, is that it differs greatly between how much the care providers themselves could influence the financial compensation, and to whom it is paid. There are also connections between the restrained economy that characterized the 1980´s and the implementation of P4P during the 1990´s.