Spelling suggestions: "subject:"uppslutning"" "subject:"oppslutning""
1 |
Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningarAndersson, Matilda January 2012 (has links)
Vid riskbedömning av kontaminerade områden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegränsande. Detta beror bland annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för utlakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på totalhalterna av förorening imarken så för att skydda markmiljön schaktas den förorenade jorden ofta bort ochområdet fylls upp av fyllnadsmaterial. Som fyllnadsmaterial kan diverse restmaterialanvändas om de uppfyller kraven på som ställs på dess lakhalter. Det finns dock ingakrav på kontroll av lakning från naturmaterial varför dessa ofta används somfyllnadsmaterial. Därför har endast ett fåtal undersökningar om lakning från bergkrossgjorts, men dessa visar att metallerna som lakar ut eventuellt skulle kunna påverkamarkmiljön och transporteras till grundvatten eller ytvatten. Därför finns det intresseav att undersöka detta vidare. I denna studie har två bergmaterial, två förorenade jordar och en slagg undersökts.Dessa provmaterial har utsatts för skaktest, uppslutning, sekventiell lakning samtXRF- och XRD-analyser. Fyra stycken skaktest utfördes med en konstant L/S-kvot på10 ml/g men med varierande skaktid. Uppslutningarna utfördes genom att materialetefter tillsats av salpetersyra upphettades i mikrovågsugn. Resultaten visar på i huvudsak förväntade lakhalter från både de förorenade materialetoch bergkrossen. Det som var något oväntat var att det ena bergmaterialet lakade utrelativt höga halter av arsenik och att båda bergmaterialen efter en halvtimmes skaktidvisade fluoridhalter som överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för ringa risk ochgränsvärdet för deponering av inert avfall. För totalhalterna uppvisade bergmaterialetgenerellt inte fullt så höga halter som föroreningarna, men ändock tillräckligt höga föratt nå över riktvärdet för ringa risk.
|
2 |
Åh, om vi bara hade fler män : om motiven för att arbeta med jämställdhet i offentlig sektorJohansson, Anna January 2016 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur och varför motiven för att arbeta med jämställdhet kan skilja sig åt på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: ”Hur motiveras jämställdhetsarbetet på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation?” samt ”Hur kan de bakomliggande motiven för att arbeta med jämställdhet förklaras?”. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, där jag har genomfört enskilda intervjuer med HR-strateger, enhetschefer och fackliga representanter för medarbetarna. Jag har även genomfört fokusgruppsintervjuer med enhetschefer ochmedarbetare. De teorier som jag använt mig av är dels genusteorier som doing gender, Hirdmans genusordning och synen på kvalitativ och kvantitativ jämställdhet, men jag har också använt mig av teorier som bidrar med att förklara motstånd och uppslutning kring organisationsförändringar. Studien visar att motiven för att arbeta med jämställdhet skiljer sig åt mellan den operativa och den strategiska nivån. På den operativa nivån diskuteras jämställdhet främst ur ett rättviseperspektiv, medan det på den strategiska nivån diskuteras mer ur ett utvecklingsperspektiv. Studien visar att respondenterna har olika syn på vad jämställdhet är och innebär, och att när dessa skilda synsätt inte diskuteras leder det till olika uppfattningar om var det är och inte är jämställt i organisationen. Studien stöder tidigare forskning som konstaterat att det ofta finns en skillnad mellan det jämställdhetsarbete som diskuteras på strategisk nivå och det jämställdhetsarbete som sedan sker på praktisk nivå. Men studien bidrar även med en förklaring till detta. Det visar sig i undersökningen att motiven för att arbeta med jämställdhet kan delas upp beroende på om det är det allmänna jämställdhetsarbetet i hela organisationen som avses eller om det är det verksamhetsnära jämställdhetsarbetet i den egna arbetsgruppen som avses. Om jämställdhet diskuteras ur etträttviseperspektiv, och chefer och medarbetare anses att det är rättvist i den egna arbetsgruppen, gör det att jämställdhet blir till något av en ickefråga på den operativa nivån. Det gör att även om det finns frågor som skulle kunna drivas med ett genusperspektiv så görs inte det, och de skillnader och orättvisor som lyfts fram av den operativa nivån riskerar att bestå.
|
3 |
Bära eller brista, förenklat beslutsfattande om hemtjänst / All or nothing, simplified decision-making about homecareJohansson, Mariana January 2020 (has links)
No description available.
|
4 |
En kvalitativ studie om anställdas motivation, inställning och uppslutning vid byte av LMS system - och hur dessa främjas genom stödLeiman, Jacob, Wiese, Jonathan January 2020 (has links)
En stor utmaning för företag idag är det ökade behovet av IT-lösningar för att kunna vara effektiva och produktiva. Dessa IT-lösningar leder ofta till att arbetsrutiner och processer förändras och omdefinieras, vilket påverkar de anställdas dagliga arbete. Denna studien syftar till att undersöka Malmö universitets förändringsarbetet vid bytet till Canvas utifrån de anställdas perspektiv kring motstånd, uppslutning, kommunikation av mål, motivation och support. Forskningsdesignen som valdes var kvalitativ fallstudie, där semistrukturerade intervjuer har gjorts med 7 st anställda på Malmö universitet. Studiens resultat visar att motivation och kommunikation är centrala delar till att främja affektiv uppslutning samt att resurshantering och support är viktigt för att få anställda att acceptera förändringsinitiativet. Studien landar i att identifiering av organisationsspecifika problem och medlemmars uppslutning är väldigt viktigt. Vidare behövs supportfunktioner för att stödja affektiv uppslutning samt direkt och kontinuerlig kommunikation för att kunna fånga upp resterande uppslutningar. Tillsammans är dessa goda förutsättningar för ett lyckat förändringsarbete. / Organisations today face a great challenge in adopting the need for IT-solutions to stay efficient and productive. These IT-solutions often lead to a change in work routines and processes, which affect the employees daily work. This study aims to explore Malmö University’s management of change from an employee perspective on resistance, commitment, communication of goals, motivation and support. The chosen research design was a qualitative case study, where semi-structured interviews with 7 employees at Malmö University was conducted. The results show that motivation and communication are essential in order to nurture affective commitment, while resource management and support are important in order to gain acceptance. The study concludes that identification of organisational issues and levels of commitment is important. Further, support is required to promote affective commitment while direct and continuous communication is required to engage the rest. Together, these are good preconditions for a successful organizational change.
|
5 |
Vänster- och högerpressens gestaltningar av första majdemonstrationerna mellan åren 1917 – 1923 : En kvalitativ innehållsanalys av fyra svenska dagstidningar med olika politiska hemvisterSundström, Johan January 2022 (has links)
Gestaltningsteorin är en av de mest använda teorierna inom medieforskning. Dock saknas det kunskap om hur tidningar från förr gestaltade särskilda händelser. Jag har valt att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka hur arbetarrörelsens första majdemonstration gestaltas av Norrskensflamman, Arbetet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 1917 och 1923. Dessa tidningar har olika ideologiska hemvister vilket resulterar i att de väljer att lägga tyngd på olika händelser och innehåll vid rapporteringen. Genom tre kategoriska teman: stämning och uppslutning, lag och ordning samt sakpolitik fångar jag in särskilda händelser för att sedan analysera hur dessa gestaltas av tidningarna. Resultatet visar att tidningarna i viss mån väljer att fokusera på olika delar av majdemonstrationen, i vissa fall utelämna väsentliga delar trots att de rapporterar om samma sak. / <p>Godkännande datum: 2022-01-14</p>
|
Page generated in 0.085 seconds