Gestaltningsteorin är en av de mest använda teorierna inom medieforskning. Dock saknas det kunskap om hur tidningar från förr gestaltade särskilda händelser. Jag har valt att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka hur arbetarrörelsens första majdemonstration gestaltas av Norrskensflamman, Arbetet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 1917 och 1923. Dessa tidningar har olika ideologiska hemvister vilket resulterar i att de väljer att lägga tyngd på olika händelser och innehåll vid rapporteringen. Genom tre kategoriska teman: stämning och uppslutning, lag och ordning samt sakpolitik fångar jag in särskilda händelser för att sedan analysera hur dessa gestaltas av tidningarna. Resultatet visar att tidningarna i viss mån väljer att fokusera på olika delar av majdemonstrationen, i vissa fall utelämna väsentliga delar trots att de rapporterar om samma sak. / <p>Godkännande datum: 2022-01-14</p>

Considering the increased focus on law and order and crime in Sweden, the purpose of this thesis is to examine the political rhetoric on crime since 2002 on the Swedish parties the Moderate Party, the Social Democratic Party, and the Sweden Democrats. This is done through an analysis with the theory of securitization developed by Buzan, Wæver and de Wilde. Through analysis of election manifestos, motions, bills, and laws this study shows a shift towards a rhetoric that increasingly explains Sweden as a country “existentially” threatened by crime. At the same time, proposed action in the Swedish context becomes more far-reaching as emergency actions are legitimized by the presented threat of crime rates. The conclusion is that the Moderate Party and the Swedish Democrats today are making a securitization move, however that the question of law and order today is not securitized in Sweden. / Givet att lag och ordning är en av de viktigaste politiska frågorna i Sverige idag syftar studien till att undersöka Moderaternas, Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas retorik i frågan sedan 2002. Analysen görs med hjälp av teorin om säkerhetisering av Buzan, Wæver och de Wilde (Köpenhamnsskolan). Genom en idéanalys med hjälp av en innehållsanalys av valmanifest, motioner, propositioner och lagar visar denna studie på ett skifte i partiernas retorik, som i ökad utsträckning målar upp ett säkerhetshot kring brottslighet, vilket alltmer kan liknas vid ett “existentiellt” hot. Samtidigt har föreslagna åtgärder blivit alltmer långtgående. Utifrån säkerhetiseringsteorin kan detta förklaras med att nödåtgärder legitimeras när ett säkerhetshot presenteras. Slutsatserna är att Moderaterna och Sverigedemokraterna gör ett så kallat säkerhetiseringsförsök, men att frågan om lag och ordning idag inte är säkerhetiserad i Sverige.