In this thesis results from the existing test machines that Fresenius Kabi AB, Uppsala, uses today have been compared with the complaints that the customers returns to the company. By this the differences between the damages and holes on the outer pouches of the bags could be found. Two different machines have been used: the shaking table and Gelbo Flex tester. The holes on the pouches were located by filling them with air and put them in water and look for bubbles. A microscope was used to find the reasons behind the wear. The dominating types of wear were creep, abrasive wear and fatigue wear and temperature increase makes the bag even more sensitive for any type of wear. A new type of equipment was built to be able to test the pouches on the shaking table without friction heat. These tests showed much better results that looked more like the complaints. To reduce the number of holes, new designs on the outer pouches were tested. A better design was found by using tables and PUGH-matrix, but some holes were still there. Therefore some calculations were made to get more realistic parameters so the tests got the same severity as a real transport. Some of the parameters were tested to find the ones that get results most similar to a real transport. The new design was then compared with the old one, to see if the difference was big enough to say that the new design is better even in this test. The results showed clearly that the new design was better

Vid riskbedömning av kontaminerade områden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegränsande. Detta beror bland annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för utlakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på totalhalterna av förorening imarken så för att skydda markmiljön schaktas den förorenade jorden ofta bort ochområdet fylls upp av fyllnadsmaterial. Som fyllnadsmaterial kan diverse restmaterialanvändas om de uppfyller kraven på som ställs på dess lakhalter. Det finns dock ingakrav på kontroll av lakning från naturmaterial varför dessa ofta används somfyllnadsmaterial. Därför har endast ett fåtal undersökningar om lakning från bergkrossgjorts, men dessa visar att metallerna som lakar ut eventuellt skulle kunna påverkamarkmiljön och transporteras till grundvatten eller ytvatten. Därför finns det intresseav att undersöka detta vidare. I denna studie har två bergmaterial, två förorenade jordar och en slagg undersökts.Dessa provmaterial har utsatts för skaktest, uppslutning, sekventiell lakning samtXRF- och XRD-analyser. Fyra stycken skaktest utfördes med en konstant L/S-kvot på10 ml/g men med varierande skaktid. Uppslutningarna utfördes genom att materialetefter tillsats av salpetersyra upphettades i mikrovågsugn. Resultaten visar på i huvudsak förväntade lakhalter från både de förorenade materialetoch bergkrossen. Det som var något oväntat var att det ena bergmaterialet lakade utrelativt höga halter av arsenik och att båda bergmaterialen efter en halvtimmes skaktidvisade fluoridhalter som överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för ringa risk ochgränsvärdet för deponering av inert avfall. För totalhalterna uppvisade bergmaterialetgenerellt inte fullt så höga halter som föroreningarna, men ändock tillräckligt höga föratt nå över riktvärdet för ringa risk.