studier visar en låg produktivitet jämfört med andra branscher men också komplexiteten av produktivitetsmätningar. Syftet med rapporten är att undersöka platschefens roll och vilka faktorer som påverkar förmågan att få ut produktiviteten på en byggarbetsplats. Fallstudien genomfördes på fyra av Peabs projekt och frågeställningen besvarades med hjälp av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av intervjuer och enkätundersökningar. Vidare undersöks produktivitetspåverkande faktorer såsom kommunikation, motivation, kompetens och samarbete. Vid jämförelse används en incitamentkvot som ställs i relation till enkätundersökningarna och intervjuerna. Resultatet visar tydliga skillnader mellan platschefernas förmågor, arbetssätt och egenskaper som leder till en skillnad i produktivitet på arbetsplatserna. Slutsatsen visar vilka egenskaper och arbetssätt som tenderar i att ge en hög produktivitet. / The construction industry has been criticised for lacking productivity. Previous reports and studies show a low productivity compared to other industries but also the complexity of productivity measurement. The report aims to examine the site manager's role and the factors that affect the ability to get out productivity on a construction site. The case study was conducted on four of Peab's projects and the issues were answered using qualitative and quantitative methods such as interviews and surveys. Factors that affect productivity such as communication, motivation, competence and cooperation are further investigated. As comparison, an incentive quota imposed in relation to the questionnaires and interviews, are applied. The results show clear differences between site managers' abilities, methods and qualities that lead to a difference in productivity in the workplace. The conclusion shows what qualities and methods that tend to give a high productivity.

Produktivitetsutvecklingen i byggbranschen är låg jämfört med många andra branscher. Stigande produktivitet är en förutsättning för en fortgående ökning av en organisations tillväxt. Arbetsproduktiviteten i byggproduktionen kan ses som en grov uppskattning av den totala produktiviteten, där byggnadsarbetarens arbetstid blir en spegling av hur väl projektorganisationen, produktionsledningen och produktionsplaneringen fungerar i verksamheten. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på de mest bidragande faktorerna som påverkar arbetsproduktiviteten i byggproduktionen samt att kartlägga hur de olika faktorerna upplevs hos det undersökta byggföretaget. Vidare undersöks vilka samband det finns mellan de olika faktorerna och dess bakomliggande orsaker med fokus på den dagliga verksamheten. Målet är att ta reda på förbättringsåtgärder gällande arbetsmetodik för ett produktivt arbete. Frågorna som besvarades i detta examensarbete var vilka faktorer som är mest bidragande till arbetsproduktiviteten i byggproduktionen, hur byggnadsarbetare och tjänstemän på företaget upplever de undersökta faktorerna samt vilka förbättringsåtgärder företaget ska arbeta med som leder till en ökad arbetsproduktivitet. De metoder som använts i forskningsrapporten är dels en litteraturstudie som tagit reda på vilka faktorer som bidrar mest till arbetsproduktiviteten i byggfasen. Efter detta gjordes en ytterligare undersökning på varje faktor med syftet att ta reda på vilka delfaktorer som påverkar den undersökta faktorn. Därefter utfördes en enkätstudie som var uppbyggd utefter de olika faktorerna. 51 byggnadsarbetare och 17 tjänstemän medverkade i studien. Därpå gjordes en sammanställning av enkätsvaren som sedan analyserades. Resultatet visar att de mest bidragande faktorerna som påverkar arbetsproduktiviteten är arbetsmiljö, produktionsplanering, kommunikation, motivation och engagemang. Den generella bilden över hur byggnadsarbetare och tjänstemän på företaget upplever de olika faktorerna är positiv. De mest prioriterade förbättringsåtgärderna som företaget bör prioritera att förbättra för att optimera arbetsproduktiviteten är följande: genomtänkt tidsplanering, resursplanering efter bästa lag, materialbeställning i rätt tid, involvera byggnadsarbetare i arbetsberedningar, att byggnadsarbetare får utbildningar som ökar deras kompetens, att platsledningen är ute oftare på byggarbetsplatsen och styr bygget, att informera om nästa arbetsuppgift i god tid, att byggnadsarbetare får en högre lön samt att få beröm från chefen. / Productivity development in the construction industry is low compared to many other industries. Rising productivity is a prerequisite for an ongoing increase in the growth of an organization. Work productivity in construction work can be seen as a rough estimate of total productivity, where the construction worker's working time becomes a reflection of how well the project organization, production management and production planning work in the business. The purpose of this thesis is to find out the most contributing factors that affect work productivity in construction production and to map how the various factors are experienced at the company that being examined. Furthermore, the connections between the various factors and their underlying causes with a focus on daily activities are examined. The goal is to find out improvement measures regarding work methodology for productive work. The questions that were answered in this thesis were which factors contributed most to work productivity in construction work, how construction workers and officials at the company perceive the factors examined and what improvement measures the construction company should work with that leads to increased work productivity. The methods used in the research report are partly a literature study that has identified which factors contribute most to work productivity in the construction phase. After this, a further study was done on each factor with the aim of finding out which sub-factors affect the examined factor. Then, a questionnaire study was carried out that was structured according to the various factors. 51 construction workers and 17 officials participated in the study. Then a survey of the questionnaire responses was made, which was then analyzed. The result shows that the most contributing factors that affect work productivity are work environment, production planning, communication, motivation and commitment. The general picture of how construction workers and officials at the company experience the different factors is positive. The most prioritized improvement measures that the company should prioritize in order to optimize work productivity are the following: well thought-out time planning, resource planning according to team best team, ordering material at the right time, involving construction workers in work preparations, that construction workers receive education that increases their competence, that the site management is out more often at the construction site and controls the work, to inform about the next task in good time, that construction workers receive a higher salary and to receive praise from the boss.

Aim: The dual aims of this descriptive cross-sectional study were: 1) to assess the prevalence of eye-and visual symptoms among a population of office workers and; 2) to analyse if these symptoms were associated with self-assessed productivity. Method: A questionnaire consisting of the Computer Vision Syndrome Questionnaire, Convergence Insufficiency Symptom Scale and the Work Limitations Questionnaire was provided to each employee. Descriptive statistics on the number of individuals classified as eye-and visual symptom cases was computed. Multiple logistic regressions analyses were performed on the individual eye-and visual symptom scores as independent variables with the self-assessed productivity limitation scores as the dependent variable. Main result: Out of 127 office workers, 76 answered the questionnaire (60% response rate). The estimated prevalence’s of eye- and visual symptoms were 73% (95% CI: 61−83%) for Computer Vision Syndrome and 32% (95% CI: 21−43%) for Convergence Insufficiency-related symptoms. The multiple regression analyses revealed strong positive associations between eye/visual symptoms and productivity limitations for both Computer Vision Syndrome scores (p<0.001, r2=0,22) and Convergence Insufficiency-related symptoms scores (p<0.001, r2=0,39). Conclusions: Symptoms of Computer Vision Syndrome and Convergence Insufficiency were both prevalent, the former more so than the later. These symptoms were both strongly associated with limitations in self-assessed productivity. More research efforts are warranted to replicate and explore these work and health associations. / Syfte: Det första syftet i studien var att uppskatta prevalensen av Computer Vision Syndrome och symtom relaterade till konvergensinsufficiens i en population av kontorsarbetare. Det andra syftet var att analysera om det fanns ett samband mellan dessa symtom och självskattad produktivitetsförlust eller inte. Metod: En kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign genomfördes med följande enkätinstrument: Computer Vision Syndrome Questionnaire, Convergence Insufficiency Symptom Scale and Work Limitations Questionnaire. Deskriptiv statistik beräknades för prevalenserna av antalet fall som var drabbade av respektive arbetshälsoproblem. Två separata multipla regressionsanalyser genomfördes dessutom. Huvudresultat: 76 kontorsarbetare svarade på enkäten (60 % svarsfrekvens). Den uppskattade prevalensen av Computer Vision Syndrome var 73% (95% CI: 61−83%) och av symtom relaterade till konvergensinsufficiens var 32% (95% CI: 21−43%). De multipla regressionsanalyserna visade statistiskt signifikanta (p < 0,001) samband mellan både Computer Vision Syndrome och symtom relaterade till konvergensinsufficiens, med självskattad produktivitetsförlust. Ju mer synsymtom en person skattade, desto högre var den självskattade produktivitetsförlusten. Slutsats: Nästan tre fjärdedelar av kontorsarbetarna hade Computer Vision Syndrome och en tredjedel uppgav symtom relaterade till konvergensinsufficiens. Detta är ett arbetshälsoproblem för de drabbade kontorsarbetarna som behöver åtgärdas, både för de möjliga arbetshälsovinsterna för arbetstagarna och för de möjliga produktivitetsvinsterna för företagen. Större studier behövs för att bekräfta och vidare analysera sambanden mellan synhälsa och arbetsproduktivitet.