Denna studie har till syfte att belysa hur lärarstudenter tolkar begreppet stereotypa föreställningar om kön. Studien syftar även till att ta reda på hur lärarutbildningen förmedlar till lärarstudenterna hur de ska arbeta i sin framtida undervisning, med att utmana och motverka stereotypa föreställningar om det som anses vara manligt och kvinnligt inom ämnet idrott och hälsa. I studien används en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer för att få en djupare förståelse av lärarstudenternas upplevelser. I studien används Hirdmans (2004) genussystem som det teoretiska ramverket för att analysera studiens resultat. Resultatet i studien visar på att för lärarstudenterna är stereotypa föreställningar ett nytt begrepp när det gäller kön eftersom de aldrig mött begreppet förut under sin skolgång. Dessutom menar de att universitetslärarna inte medvetet tar upp begreppet stereotypa föreställningar om kön/genus. Resultatet visar även att lärarstudenterna hade önskat mer praktiska övningar och seminarier som leder till mer kunskap om stereotypa föreställningar om kön/genus. Lärarstudenterna upplever inte att de har tillräckligt med kunskap för att kunna arbeta med att utmana och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt eller kvinnligt i sin framtida undervisning.

Studien undersökte faktorer som kan förklara bristen på kvinnliga chefer och frågeställningarna berörde vilka egenskaper kvinnor och män tillskrev sig, om en önskvärd chef tillskrevs feminina eller maskulina egenskaper samt även könsskillnader angående balansen mellan familjeliv/arbetsliv. Ett bekvämlighetsurval gjordes på ett privat företag (n=82) och instrument som användes i undersökningen var BSRI-SE (Bem, 1974; Persson, 1999) (α=0.85) samt en omarbetad version av Work/family pressure scale (Marongiu & Ekehammar, 1999) (α=0.71). Resultatet av en One-Way ANOVA analys visade signifikanta skillnader mellan respondenterna angående femininitet (p=0,001) men inte gällande maskulinitet (p=0,103). Maskulina och feminina egenskaper var önskvärda hos en chef dock skattades maskulina egenskaper något högre än feminina egenskaper. Undersökningen visade också att männen hade lättare för att balansera familjeliv med arbetsliv. Slutsatsen blev att chefsrollen fortfarande överensstämmer något mer med den manliga normen samt att männen hade lättare för att balansera familjeliv/arbetsliv.

Med utgångspunkt i Matematik och lärande, behandlar den här undersökningen en översikt om stereotypa föreställningar som utvecklas hos flickor och pojkars gällande prestationer i matematik. Det metodiska tillvägagångssätt som tillämpas i den här kunskapsöversikten är en systematisk sökning efter vetenskapliga tidskrifter, genom olika databaser. Detta resulterade i 10 relevanta vetenskapliga artiklar vilka vi använt till stöd för besvarande av frågeställningen. Slutsatserna pekar på att elevernas egen uppfattning om sin egen matematiska förmåga, s.k. självförmåga (Self-efficacy), har en påverkan på deras prestationer. Resultatet av undersökningen visar även att den matematiska identiteten har en stark anknytning till den sociala identiteten samt att skillnader i pojkar respektive flickors identitetsbildning kan ligga till grund för deras självförtroende och självbild som mynnar ut i deras självförmåga på olika sätt.

Abstrakt: Det är i mötet mellan utrikeskorrespondenter och främmande samhällen som utrikesnyheter uppstår. Dessa nyheter har ett stort inflytande på hur vi ser på världen. Somingredienser i dessa möten kan det sätt på vilket utrikeskorrespondenter bemöts påverka den bild de förmedlar till sina respektive hemländer.Huvudsyftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur finsktalandeutrikeskorrespondenter upplever mötet med det svenska samhället. Ett annat syfte är också att undersöka om de stereotypa föreställningar, som svenskar och finländare har om varandra, samt om övriga förutsättningar i deras vardag i Sverige, påverkar deras arbete och den bild som de sedan förmedlar till Finland.Totalundersökningen omfattar en kvalitativ intervjuundersökning avseende alla de sexfinsktalande utrikeskorrespondenter som för närvarande är verksamma i Sverige varvat medstudier av litteratur, uppsatser samt tidningsartiklar och elektroniska källor. Den teoretiska referensramen omfattar bl. a. Pierre Bourdieus, Norbert Elias, John L. Scotsons, Erving Goffmans och Max Webers sociologiska teorier som behandlar samspelet och relationerna mellan individer och olika samhällsgrupper. Författarens utgångspunkter baseras även på en mångårig yrkeserfarenhet som journalist.Undersökningen visar att finsktalande utrikeskorrespondenter generellt sett blir väl bemötta i Sverige även om att de kan bedömas tillhöra en invandrargrupp. Intervjupersonerna hade inte upplevt diskriminering och svenskarnas stereotypa föreställningar om finländare uppfattades inte som ett problem. Utrikeskorrespondenterna ansåg sig även ha bra status i det svenska samhället. Detta kan förklaras genom att de har en så hög position i samhället samt makt, genom sitt yrke, att detta påverkar det sätt på vilket de blir bemötta.Resultaten visar också att det har skett en positiv förändring på svenskarnas syn på Finland och därmed också på finsktalande utrikeskorrespondenter på grund av den ekonomiska utveckling som skett i Finland under de senaste åren. Bemötandet samtutrikeskorrespondenternas egna stereotypa föreställningar om svenskar och om Sverigeverkar dock, enligt undersökningen, inte ha någon större betydelse för hur utrikeskorrespondenternas produktion ser ut och således inte heller på den bild de förmedlar av Sverige till Finland. Dåligt bemötande syns mest i tv- och radioproduktion eftersom de ärkänslomedier.Produktioner påverkas däremot av utrikeskorrespondenternas hemmaredaktioner i Finland som har ett stort intresse av att publicera produktioner som förstärker gamla, negativa stereotypa föreställningar om Sverige. Hemmaredaktioner har till och med specifika nyhetskriterier endast för Sverige som t.ex. att kunna känna skadeglädje mot Sverige eller att kunna jämföra Finland och Sverige i nyhetsrapportering som om det skulle finnas en tävlingssituation mellan de två länderna.Undersökningen visar också att svenskar i allmänhet inte har ett intresse av att bliuppmärksammade i finsk media med ett undantag för de företag som har ekonomiskaintressen i Finland.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse. Dock visade variansanalyserna att ålder och civilstånd signifikant påverkade livskvaliteten och livstillfredsställelsen. / Earlier studies have demonstrated that voluntarily childless individuals are negatively stereotyped as unhappy and unsatisfied, despite contradictory findings. The purpose of this cross-sectional study was to explore whether there are any differences in life quality and life satisfaction between voluntarily childless adults and parents on a Swedish population. The research question was addressed with a survey utilizing two scales; QOLI (Quality Of Life Inventory) and SWLS (Satisfaction With life Scale). 130 subjects participated; 54 voluntarily childless adults and 76 parents. The study concludes that there are no significant differences between the groups on either dimension. However, the variance analysis showed that age and marital status significantly influenced life quality and life satisfaction.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse. Dock visade variansanalyserna att ålder och civilstånd signifikant påverkade livskvaliteten och livstillfredsställelsen. / Earlier studies have demonstrated that voluntarily childless individuals are negatively stereotyped as unhappy and unsatisfied, despite contradictory findings. The purpose of this cross-sectional study was to explore whether there are any differences in life quality and life satisfaction between voluntarily childless adults and parents on a Swedish population. The research question was addressed with a survey utilizing two scales; QOLI (Quality Of Life Inventory) and SWLS (Satisfaction With life Scale). 130 subjects participated; 54 voluntarily childless adults and 76 parents. The study concludes that there are no significant differences between the groups on either dimension. However, the variance analysis showed that age and marital status significantly influenced life quality and life satisfaction.

The purpose of this study is to, with a phenomenological approach, investigate how men and women who have committed crimes are being treated by relevant authorities. Four qualitative interviews were conducted and analyzed. The results of these interviews showed that the informants perceived that they were being treated on the basis of stereotyped beliefs, that these beliefs differed depending on whether they were men or women and that this led to negative consequences for the informants. The result was then analyzed by gender theory and stigmatization. This gave an increased understanding of how gender is being constructed in the treatment and how the informants were stigmatized in interaction with authorities and discriminated because of the stereotypical beliefs that the authorities have about them as a person. Based on this, the result showed that the male informants were stigmatized as criminals and discriminated to a greater extent than the female informants, which was based on authorities' stereotyped beliefs about men linked to crime. / Syftet med denna studie är att, med en fenomenologisk ansats, undersöka hur män och kvinnor som har begått brott bemöts av berörda myndigheter. För att ta reda på detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer. Resultatet av dessa intervjuer visade att informanterna upplevde att de blev bemötta utifrån stereotypa föreställningar, att dessa föreställningar skilde sig åt beroende på om de var män eller kvinnor samt att detta ledde till negativa konsekvenser för informanterna. Resultatet analyserades sedan med hjälp av genusteori och stigmatisering. Detta gav en ökad förståelse för hur genus konstrueras i bemötandet samt hur informanterna stigmatiserades i interaktionen med myndigheter och diskriminerades på grund av de stereotypa föreställningar som myndigheterna har om dem som person. Utifrån detta visade resultatet att de manliga informanterna blev stigmatiserade som brottslingar och diskriminerade i större utsträckning än de kvinnliga informanterna, vilket grundade sig i myndigheters stereotypa föreställningar om män kopplat till brottslighet.

Denna studie undersöker studie- och yrkesvägledares uppfattningar om tidig vägledning. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta utbildade och verksamma studie- och yrkesvägledare har genomförts. Det insamlade materialet analyseras utifrån Linda S. Gottfredsons (2002) Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation. Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledare uppfattar att tidig vägledning kan motverka stereotypa föreställningar i arbetslivet, öka individers valkompetens och självkännedom samt göra att individer tar mer välgrundade beslut. Tidig vägledning kan enligt studie- och yrkesvägledare även bidra till stora samhällsekonomiska vinster. Enligt studie- och yrkesvägledare behöver studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse vara hela skolans ansvar och finnas med som en röd tråd genom hela skolgången. Centrala faktorer för att kunna bedriva tidig vägledning är enligt studie- och yrkesvägledare att vägledning behöver bli högre prioriterad och att det krävs en ökad kunskap hos huvudmän, skolledare och andra professioner kring vad studie- och yrkesvägledning innebär och vad den bidra med. / This study examines career guidance counsellors’ perceptions of early career guidance. Supporting this study are semi-structured interviews conducted with eight qualified and active career guidance counsellors. Collected material is analysed utilising Linda S. Gottfredson’s (2002) Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation. Results of this study show that career guidance counsellors perceive that early career guidance can prevent stereotypical conceptions of work life, help increase an individual's competence and self-awareness as well as help individuals make more informed decisions. According to career guidance counsellors, early career guidance can also contribute to broader socio-economic benefits. This study recognises that career guidance in a broad sense needs to be the responsibility of an entire school and be included as a common thread throughout schooling. To be able to conduct career guidance at an earlier stage, career guidance counsellors claim that career guidance needs to be given higher priority among school leaders and other professions within the school. Consequently, an increased knowledge of the benefits of career guidance is required among these professions.

Erfarenheter från tidigare forskning kring kvinnor som utövar politiskt ledarskap visar att det är förenat bland annat med stereotypa föreställningar kring vad som är kvinnliga och manliga beteenden. Kvinnor är samtidigt underrepresenterade i flera politiska beslutande församlingar, bland annat på kommunal nivå. Underrepresentationen blir värre ju högre upp i den politiska hierarkin man kommer i kommunerna. Detta får konsekvenser för demokratin. Syftet med den här studien är att genom en kvalitativ studie med fem kommunalpolitiker göra ett nedslag i partierna för att få en djupare förståelse för förutsättningarna för kvinnor som utövar politiskt ledarskap på lokal nivå. Fem semistrukturerade intervjuer har genomfört med politiker som alla har politisk erfarenhet från höga positioner inom kommuner. Studien resulterade i tre huvudteman som var nomineringsprocessen, bemötande och det privata livet. Dessa teman har alla påverkan på kvinnors förutsättningar som politiska ledare. Deltagarna upplever att det finns officiella kriterier för nomineringar, men att det ändå resulterar i manlig dominans. Det behövs både förändringar i arbetsformer och öppenhet och diskussioner kring hur nomineringsprocesser går till för att förändra hur det ser ut idag. Sammantaget gör även de stereotypiska föreställningar som kvinnor möter, de föråldrade strukturer som inte har förändrats samt svårigheten att förena familjeliv och politiskt arbete, att det är svårt att rekrytera och behålla kvinnor som kandidater till förtroendeuppdrag. Det digitala arbetssättet under pandemin har nu ändå förändrat förutsättningarna för många kvinnor, vilket kan leda till en ny utveckling. / The experience from earlier research when it comes to women who are political leaders, shows that it is connected to stereotypical ideas. Women are at the same time underrepresented at a municipal level in the decision-making assemblies. And it gets worse higher up in the hierarchy. This has consequences for democracy. The purpose of this study is to touch down in the political parties, through a qualitative study with five local politicians, to get a deeper understanding of the conditions for women who are practicing political leadership on a local level. Five semi-structured interviews have been made with politicians who all have political experience from leading positions in municipalities. The study resulted in three main themes, who were the nomination process, treatment and private life. These themes all have an effect on the conditions for women as political leaders. The participants’ experiences are that there are official criteria for nominations, but that the process nonetheless results in male dominance. There is need for changes in working methods as well as openness and discussions about how the nomination process works, to change the way it looks today. The stereotypical ideas that women meet together with the outdated unaltered structures and the difficulties to combine a family life with political work, makes it difficult to recruit and keep women as candidates to elected positions. The digital work methods during the pandemic, though, have changed the conditions for many women, which may lead to a new development.