Bakgrund och problem: En auktoriserad eller godkänd revisor är den somundertecknar revisionsberättelser. Under denna person finns det sedan oftaflera nivåer av medarbetare som hjälper till med granskningsarbetet. Dennastruktur utgör den hierarki som präglar yrket. Auktoriserade och godkändarevisorer har höga krav på sig, vilket ökar behovet av stöd och vägledning.Under högsäsongen är kraven ännu högre och de långa dagarna kan leda tilltrötthet och ökade stressnivåer samt försämrad prestation. Trots dessautmaningar finns det fortfarande nyutexaminerade studenter som söker sig tillyrket. Dessa har dock annorlunda förväntningar på arbetslivet jämfört medtidigare generationer. Idag efterfrågas kontrollmöjligheter allt mer dåflexibilitet och arbetslivsbalans är högre prioriterat än det tidigare varit. En godarbetsmiljö med stöd från arbetsgivare och kollegor stimulerararbetslivsbalans, vilket leder till högre prestation och ökat välmående, trotshögt ställda krav. Syfte: Denna uppsats syfte är att bidra till djupare förståelse för hur krav,kontroll och stöd relaterar till revisorers upplevda arbetsbelastning ochmöjligheten till att uppnå arbetslivsbalans. Metod: Studien har genomförts genom kvalitativ metod. Empirin har insamlatsgenom semistrukturerade intervjuer med elva stycken auktoriserade ochgodkända revisorer från småländska revisionsbyråer. Slutsats: Det bekräftas att det råder höga krav och hög arbetsbelastning inomyrket, detta särskilt under våren då det råder högsäsong. Detta skapar en presspå revisorerna och kräver att både kontroll och stöd finns för att hanteraarbetsbelastningen. Olika revisorer upplever olika grad av kontroll, demöjligheter som finns till kontroll inom yrket rör framförallt flexiblaarbetstider och möjlighet till att arbeta på distans, vilket utnyttjas i olikautsträckning. Stöd kommer från arbetsplatsen i form av ett socialt sammanhangoch från sin chef i form av förståelse och kommunikation. Även stöd frånpersoner i privatlivet är viktigt, även här är förståelse och kommunikationcentralt. Resultaten visar att kraven inom yrket är hanterbara, förutsatt attkontrollmöjligheter finns och att revisorn upplever stöd. Med dessa kriterieruppfyllda finns även goda möjligheter att uppnå arbetslivsbalans. / Background and problem: An authorized or approved auditor is the one whosigns audit reports. Below this person, there are often multiple levels of staffwho assist with the auditing work. This structure forms the hierarchy thatcharacterizes the profession. Authorized and approved auditors face highdemands, which increases the need for support and guidance. During the peakseason, the demands are even higher, and the long days can lead to fatigue,increased stress levels, and reduced performance. Despite these challenges,there are still recent graduates who seek a career in auditing. However, thesenewcomers have different expectations of the work environment compared toprevious generations. Nowadays, control and flexibility are increasingly indemand, as work-life balance is more highly prioritized than before. A goodwork environment with support from employers and colleagues fosterswork-life balance, leading to higher performance and improved well-being,even in the face of high demands. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to a deeper understandingof how demands, control, and support relate to auditors' perceived workloadand the possibility of achieving work-life balance. Method: The study was conducted using a qualitative method. The empiricaldata was collected through semi-structured interviews with eleven authorizedand approved auditors from accounting firms in Småland. Conclusion: It is confirmed that there are high demands and a heavy workloadwithin the profession, especially during the spring when it's the peak season.This creates pressure on auditors and requires both control and support tomanage the workload. Different auditors experience varying degrees ofcontrol; the possibilities for control in the profession primarily involve flexiblework hours and the ability to work remotely, which are utilized to varyingextents. Support comes from the workplace in the form of a social context andfrom one's manager in the form of understanding and communication. Supportfrom individuals in one's private life is also important, where understandingand communication also play a central role. The results show that the demandswithin the profession are manageable, provided that control opportunities existand the auditor feels supported. With these criteria met, there are good chancesof achieving work-life balance.

Bakgrund: I och med utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik har gränserna för var och när arbetet kan utföras suddats ut. Arbetet har med andra ord blivit gränslöst. Även om det möjliggör flexibilitet över arbetstiderna, valfrihet gällande platsen för var arbetet kan utföras samt en ökad kontroll över arbetet kan det också leda till överbelastning och arbetsrelaterad stress, som i sin tur kan ha en negativ inverkan på arbetslivsbalansen och därmed välbefinnandet. Det kan i förlängningen även påverka organisationen negativt då det kan yttra sig genom minskad produktivitet, sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket är förenat med ökade kostnader. Som lärare inom akademin finns långtgående möjligheter att förlänga arbetsplatsens tid och rum till följd av utbredningen av informations- och kommunikationsteknik, varpå den här studien behandlar högskolelärares upplevelser av det gränslösa arbetet och hur det kan inverka på hälsan. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka högskolelärares upplevelser av det gränslösa arbetet inom akademin för att öka förståelsen för hur det gränslösa arbetet kan inverka på hälsan och därmed öka förståelsen för på vilket sätt det kan vara en friskfaktor eller riskfaktor. Metod: Då föreliggande studie syftade till att fånga enskilda individers upplevelser, tankar och beskrivningar avseende deras arbetssituation i det gränslösa arbetet på ett nyanserat sätt, valdes en kvalitativ metod. Insamlingen av empirisk data gjordes genom tio individuella semistrukturerade intervjuer på en högskola i Sverige. Slutsatser: Studiens resultat påvisar att det sociala stödet är viktigt i ett gränslöst arbete och kan bland annat bidra till att stressfyllda perioder upplevs som mindre krävande. Att ständigt vara tillgänglig kan däremot påverka hälsan negativt i och med den upplevda stressen som följer med tillgängligheten via e-post. Vidare tyder resultatet på att egenkontroll och frihet i arbetet både kan vara en risk- och friskfaktor beroende på hur gränsdragningar gentemot det övriga livet sker, vilket kan bero på individens egna krav och karriärutsikter, liksom glädjen till sitt arbete. Det innebär att den individuella gränsdragningsförmågan blir fundamental i ett gränslöst arbete. / Background: Due to the development of the information and communication technology the boundaries of where and when to carry out your work have faded. In other words, the work has become boundless. Although this allows for flexibility over working hours, place of work and increased control over your work it can also lead to overload and work related stress, which can have a negative impact on work life balance and therefore health. Also, in the long run it can adversely affect the organization as it can lead to reduced productivity, sickness absence and staff turnover, which is associated with greater costs. As a teacher at the academy there are far reaching opportunities to extend the workplace’s hours and location due to the prevalence of information and communication technology, where this study examines the experiences university lecturers have of the boundless work and its impact on health. Aim: The aim of the present study is to investigate university teachers' experiences of the boundless work within the academy to increase understanding of how boundless work can affect health and thereby increasing understanding of how it may be a health factor or risk factor. Method: As the present study aimed at capturing individual peoples’ experiences, thoughts and descriptions regarding their work situation with boundless work in a nuanced manner, a qualitative method was chosen. The gathering of empirical data was done through ten individual semi- structured interviews at a university in Sweden. Conclusion: The study's results indicate that social support is important in boundless work and can, among other things, help stressful periods to be perceived as less demanding. Continuously being available, however, can affect health negatively, with the perceived stress that comes with availability via email. Furthermore, the result suggests that self-control and freedom at work can be both a risk and a healthy factor depending on how boundaries occur to the rest of life, which may depend on the individual's own requirements and career prospects, as well as the joy of his work. This means that the individual’s ability to create boundaries between work and private life is fundamental in a boundless work.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskaper om gymnasielärares subjektiva upplevelser av omställningen till distansarbete, i och med Coronakrisen, samt bringa kunskaper om omställningens påverkan på arbetslivsbalansen samt välbefinnandet. För att möjliggöra besvarande av studiens forskningsfrågor valde vi intervju som datainsamlingsmetod. Sju gymnasielärare med olika undervisningsämnen, olika kön och olika åldrar som arbetar på fyra olika gymnasieskolor i Sverige valde att delta i studien. De semistrukturerade intervjuerna tillhandahöll oss kunskaper om gymnasielärarnas upplevelser av omställningen till distansarbete samt hur det påverkar gymnasielärarnas arbetslivsbalans och välbefinnande. Det empiriska materialet som först analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod analyserades sedan mot bakgrund av JD-R-modellen (Bakker & Demeroutis, 2017) samt Gränsteori (Clark, 2000). Resultaten visade på att de förändrade kraven vid distansundervisning upplevdes som både utmanande och hindrande. Vissa ansåg att omställningen fört med sig fördelar såsom en ökad kontroll och förbättrat välbefinnande medan andra upplevde att det fört med sig negativa aspekter gällande dess motivation och arbetsglädje. Gemensamt var upplevelsen av avsaknad av socialt stöd samt avsaknad av feedback från eleverna. Vidare, visade resultatet på att gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv, anses av respondenterna, som mer eller mindre relevant. Resultatet visade förekomsten av en del konkreta strategier för att skapa balans, om än balansen ansågs uppstå naturligt på grund av familjeförhållanden i privatlivet såsom barn som kräver full uppmärksamhet. I syfte att utöka sina resurser samt öka arbetsglädjen och välbefinnandet använde sig många respondenter av så kallat job crafting, genom att omforma sitt arbete. En framgångsfaktor för ökat välbefinnande visade sig vara en balans mellan krav och resurser. / The aim of this qualitative study is to contribute with knowledge of high school teachers' subjective experiences of the transition to distance work, during the Corona crisis, and to bring knowledge about the impact of the transition on the teachers’ work-life balance and well-being. To enable answering the study's research questions, we chose interviews as data collection method. Seven high school teachers with different subjects, different sexes, and different ages who work at four different high schools in Sweden chose to participate in the study. The semi-structured interviews provided us with knowledge about the experiences of high school teachers regarding the transition to distance work and how it affects their work- life balance and well-being. The empirical material was analyzed using a thematic method of analysis and then analyzed in the light of the JD-R model (Bakker & Demeroutis, 2017) and Boundary Theory (Clark, 2000). The results showed that the changed requirements in distance education were perceived as both challenging and hindering. Some considered that the transition resulted in benefits such as increased control and improved well-being, while others felt that it resulted in negative aspects regarding motivation and job satisfaction. One common experience was a lack of social support and a lack of feedback from the students. Furthermore, the results regarding the boundary between work and private life, are considered by the respondents as more or less relevant. The result showed the existence of some concrete strategies for creating balance, although the balance was considered to occur naturally as a result of family relationships in private life, for example children who require full attention. In order to increase their resources as well as increase job satisfaction and well- being, many respondents used so-called job crafting, by reshaping their work. A success factor for increased well-being turned out to be balance between demands and resources.

Gender equality work is ongoing within the transport industry. The industry has a reputationof being male-dominated which may be the reason why fewer women are attracted to it.Previous research shows that there are clear norms and stereotypes within male-dominatedprofessions where women face challenges such as harassment, exclusion, prejudices, andissues with work-life balance. Previous research also presents opportunities and femalequalifications such as women being more cooperative, selfless, and less risk-taking than men. The aim of the study is to investigate how transport companies are working towards genderequality and examine the barriers and opportunities that women in the transport industry face.The study was conducted through a qualitative method, where semi-structured interviewswere conducted with a total of eleven people in leadership positions and truck drivers in threeselected transport organizations. The material provided by the respondents through their ownexperiences and perceptions has been interpreted and categorized, which is presented in theempirical chapter. The results of the study show that transport organizations are actively working to promotegender equality in the industry, requiring active marketing from companies and the presenceof female role models within the organization to increase female participation. The results ofthe study also show barriers that women face, such as work-life balance, stereotypes, andexclusion, as well as career opportunities provided to women through internal trainingprograms. By breaking norms and creating an inclusive work environment, companies canattract more women to the industry. / Jämställdhetsarbetet pågår aktivt inom transportbranschen. Branschen har en bild av att varamansdominerad vilket kan vara orsaken till att färre kvinnor söker sig dit. Tidigare forskningvisar på att det finns tydliga normer och stereotyper inom mansdominerade yrken och därkvinnor står inför utmaningar såsom trakasserier, exkludering, fördomar och problem med attfå till arbetslivsbalansen. Tidigare forskning presenterar även möjligheter och kvinnligakvalifikationer såsom att kvinnor är mer samarbetsvilliga, de är osjälviska och är mindreriskbenägna än män. Syftet med studien undersöker hur transportföretag arbetar med jämställdhetsarbete samtundersöker de hinder och möjligheter som kvinnor i transportbranschen står inför. Studien hargenomförts genom en kvalitativ metod där vi utfört semistrukturerade intervjuer med totaltelva personer på ledande positioner samt lastbilschaufförer i tre utvaldatransportorganisationer. Materialet respondenterna tillhandahöll oss genom sina egnaerfarenheter och upplevelser har vi tolkat och kategoriserat, vilka presenteras i det empiriskakapitlet. Resultatet av studien visar att transportorganisationer arbetar aktivt med att främja enjämställd bransch. Det krävs en aktiv marknadsföring från företagen samt att det kvinnligadeltagandet ökar när det finns kvinnliga förebilder inom organisationen. Studiens resultatvisar även hinder som kvinnor står inför såsom arbetslivsbalans, stereotyper och exkludering,men även vilka karriärmöjligheter som ges till kvinnor via internutbildningar. Genom attföretag bryter normer och skapar ett inkluderande arbetsklimat kan fler kvinnor attraheras tillbranschen.

Introduktion: Digital teknik har gjort det möjligt att kunna arbeta hemifrån under pandemin. Världshälsoorganisationen [WHO] rekommenderade att hålla social distans, vilket medförde att många människor övergick till distansarbete. Denna förändring innebar att vanor förändrades och nya beteenden anammades. Arbetet är en av de viktigaste hälsodeterminanterna för hälsan och dess effekt går åt båda hållen med både hälsa och ohälsa som följd. Syfte: Syftet med studien är att undersöka påverkan av distansarbete på arbetsrelaterad hälsa och välbefinnande till följd av pandemin. Metod: Metoden som tillämpades var en strukturerad litteraturstudie och data samlades in via databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science. Det resulterade i 11 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen av resultaten genererade fyra teman: arbetslivsbalans, sociala relationer, arbetsmiljö, hälsa och välmående. Resultatet visade att distansarbete påverkar arbetsrelaterad hälsa och välbefinnande både positivt och negativt. Upplevelserna varierade och de flesta distansarbetare hittade egna taktiker för att skapa en balans mellan arbete och privatliv. Slutsats: Under pandemin hade arbetare inget val än att följa restriktionerna för att minska smittspridning. De positiva aspekterna med distansarbete visade sig vara större flexibilitet och autonomi, besparingar i pendlingstid och ekonomi samt mer tid med familjen och minskad risk för att bli smittad av covid-19. De negativa aspekterna var bland annat den bristande interaktionen med kollegor, isolering och sämre arbetsförhållanden. / Introduction: Digital techonology has made it possible to work from home during the pandemic. World Health Organization recommended keeping social distance, which directed many people to switch to telework. This meant that habits changed and new behaviours were adopted. Work is one of the most important health determinants. The effects of work goes in both directions with both health promoting and deteriorating outcomes. Aim: The aim of the study is to investigate the impact of teleworking on work-related health and well-being as a result of the pandemic. Methods: The method used was a structured literature review with data collected from the databases CINAHL, PubMed and Web of Science. This resulted in 11 scientific articles that were analyzed trough a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The analysis of the results generated four themes: work life balance, relationships, work environment, health and well-being. The results showed that teleworking affects health and well-being both positively and negatively. The experiences varied and most teleworkers found their own tactics to create a balance between work and private life. Conclusion: During the pandemic, workers had no choice but to follow the restrictions to reduce the spread of infection. The positive aspects of teleworking during the pandemic turned out to be greater flexibility and autonomy, savings in commuting time and finances as well as more time with the family and reduced risk of becoming infected with covid-19. The negative aspects included the lack of interaction with colleagues, isolation and poorer working conditions.