Bakgrund och syfte: Hybridarbete innebär att medarbetare alternerar mellan kontors- och distansarbete, detta arbetssätt förväntas bli allt vanligare till följd av covid-19-pandemin. När arbetet sker både på kontoret och på distans förändras kraven på arbetsmiljön. Studien syftar till att utifrån ett arbetsmiljöperspektiv undersöka och därmed bidra med en fördjupad förståelse för hybridarbete och medarbetares arbetsvillkor vid hybridarbete. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare från två kommunala organisationer som tillämpar hybridarbete. Intervjuerna har analyserats inspirerat av tematisk analys.  Resultat: Hybridarbete är en uppskattad arbetsform. Utmärkande drag för hybridarbetet är exempelvis att självständiga arbetsuppgifter associeras med distansarbete medan samarbete förknippas med kontorsarbete. Hybridarbetet underlättas av tydliga riktlinjer, goda kommunikationsmöjligheter och stödjande ledarskap. Något som kan försvåra hybridarbetet är risken att det uppstår en “vi” och “dem”-känsla. Slutsatser: Vid hybridarbete har tre oumbärliga arbetsvillkor identifierats, dessa är flexibilitet, kommunikation och ledarskap.

Syftet med denna studie är att klargöra och diskutera hur arbetstagare och arbetsgivare ser på distansarbete i kontrast till arbete på kontoret, och vilka svårigheter kontra möjligheter respektive sida ser i ett eventuellt återvändande till kontoret. Därtill även belysa upplevelser av Work-Life Balance kopplat till distansarbete i kontrast till kontoret. Teorier och tidigare forskning som redogörs för är det positiva kontra det negativa som anställda upplever med distansarbetet. Hur arbetsgivare upplever distansarbetet när deras arbetstagare arbetar på distans. Därefter presenteras fyra olika modeller och teorier inom Work-Life Balance, segmenteringsmodellen, spill-över teorin, kompensationsteorin och konfliktteorin. Dessa modeller och teorier belyser hur balansen mellan arbete och privatlivet fungerar. Ytterligare presenteras olika gränsdragningsstrategier som visar på hur individer antingen separerar eller integrerar arbete och privatliv in i varandra. Vi har därefter undersökt hos våra respondenter hur de upplever distansarbetet och hur deras Work-Life balance påverkats av dessa teorier och modeller. Vi har utfört nio semistrukturerade intervjuer på anställda inom en offentlig myndighet som alla har möjlighet att arbeta på distans. Utifrån intervjuerna har vi samlat in empiriskt material som sedan analyserats för att få fram resultat och slutsatser. Resultatet visar på att en större del av arbetstagarna som arbetar på distans upplever sin produktivitet som positiv, men att hos vissa försämras produktiviteten då de upplever det som svårare att koncentrera sig i hemmet. Upplevelsen av hur samarbetet på distans fungerar är positivt då arbetstagarna kan ha snabba och effektiva möten, lättare att kommunicera sinsemellan samt att det har blivit bättre disciplin. Slutsatsen kring sociala relationer är att det har en betydande roll hos arbetstagarna och stor faktor till att vilja komma in till kontoret. Dock har distansarbetet försvårat dessa sociala relationer för de som vill arbeta på kontoret då vissa dagar kan det vara tomt på kontoret. De utmaningar som framkommit i resultatet i att upprätthålla en god Work-Life Balance vid distansarbetet är främst gränsdragningsproblematiken. Samtliga respondenter upplever att balansen mellan arbete och privatliv blir bättre av att ha en blandning av distans- och kontorsarbete. Dock hade majoriteten svårt att stänga av arbetet för dagen, växla roller och uppfylla kraven i privatlivet när de arbetar på distans. Detta var tydligare hos de respondenter med familjer som upplever det som en större utmaning än de som bor själva. Vår slutsats är att distansarbetet erbjuder möjligheter till en förbättrad balans i form av att inte behöva pendla varje dag. Däremot var pendling en tydlig gränsdragning för många av våra respondenter vilket var en av de största utmaningarna med att uppnå en god Work-life Balance.

Bakgrund: Effekten av Covid-19 pandemin har mynnat i restriktiva rekommendationer och åtgärder för både samhällen och företag. För många organisationer har det inneburit att snabbt övergå från kontor till distansarbete. Många medarbetare har därmed behövt anpassa sig genom att ställa om till nya arbetssätt och situationer. Medarbetarnas roll har alltid varit av stor betydelse vad gäller organisationers framgång. Det är därför viktigt att en organisation omfattas av motiverade medarbetare, då motivationen påverkar individens prestation. Övergången till distansarbete har däremot varit problematisk för många organisationer eftersom alla inte motiveras av att arbeta på distans. Det har därmed varit viktigt för många organisationer att arbeta intensivt med att motivera sina medarbetare på distans för att fortsätta prestera på en hög nivå.  Syfte: Studien har som syfte att bidra med kunskap och skapa förståelse kring arbetsmotivation på distans- och kontorsarbete.  Metod: I denna studie har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats för att besvara studiens syfte och forskningsfråga. Vidare har studien använt sig av triangulering för att hämta data utifrån flera olika undersökningsmetoder. Datainsamlingen omfattas därmed av primär och sekundärdata i form av artiklar, diskussioner på sociala medier samt intervjuer med experter inom arbetsmotivation.  Resultat: Studiens övergripande slutsatser har kommit fram till att den inre motivationen är viktigare än den yttre motivationen för att medarbetare ska känna sig motiverade i sitt arbete. Ledarskapet har även visat sig ha en väsentlig roll i syfte att skapa förutsättningar för arbetsmotivation inom distans och kontorsarbete. Vidare har kommunikation bekräftats vara en viktig faktor för att motivera medarbetare. Studien har däremot kommit fram till att medarbetare motiveras olika på grund av externa faktorer som exempelvis personlighetsdrag och generation. Övriga slutsatser som studien kommit fram till är att målsättning och feedback är viktiga verktyg för att öka motivationen bland medarbetare inom distans och kontorsarbete. / Background: The effects of the Covid-19 pandemic have resulted in restrictive recommendations and measures for both communities and companies. For many organizations, this has meant a rapid transition from office to teleworking, therefore many employees have had to adapt their way of working to new situations. The role of employees has always been of great importance in terms of the success of organizations. It is thus important to have employees who are motivated, as it has a tendency to affect the individual's performance. Organizations have therefore needed to work intensively to motivate their employees at a distance in order to continue to perform at a high level. The problem with this has been that all employees get motivated in different ways and are driven by different things, also some employees are more capable of working remotely than others. It has therefore been extremely important but challenging for organizations to lead and motivate their staff in the right way to continue to perform at a high level. Aim: The purpose of the study is to contribute knowledge and create an understanding of motivation in telework and office work. Method: In this study, a qualitative content analysis has been applied to answer the study's purpose and research question. Furthermore, the study has used triangulation to retrieve data based on several different survey methods. The data collection is thus covered by primary and secondary data in the form of articles, discussions on social media and interviews with experts in work motivation. Results: The study's overall conclusions shows that the internal motivation is more important than the external motivation for employees to feel motivated in their work. Leadership has also been shown to play a significant role in creating the conditions for work motivation in distance and office work. Furthermore, communication has been confirmed to be an important factor in motivating employees. On the other hand, the study has concluded that employees are motivated differently due to external factors such as personality traits and generation. Other conclusions that the study came to are that goals and feedback are important tools for increasing motivation among employees in distance and office work.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetat hemifrån i stället för på kontor, ser på den fysiska aktiviteten under covid-19 pandemin. Utifrån syftet finns tre frågeställningar. (1) Hur är synen på fysisk aktivitet? (2) Hur har inställningen till att vara fysiskt aktiv under arbete hemifrån varit? (3) Hur upplever personerna att förutsättningarna har varit för att vara fysisk aktiv under arbetet hemifrån? Metod I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fem personer som arbetat hemifrån under pandemin deltog med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analysmetod där 6 olika teman identifierades utifrån de tre frågeställningar på följande sätt: definitionen av fysisk aktivitet, vikten av fysisk aktivitet, mängden fysisk aktivitet, jämförelse av fysik aktivitet vid arbete hemifrån och på kontoret, arbetsgivaren och företagets engagemang och under arbetsdagen. I studien används KASAM som teoretisk utgångspunkt. Resultat: Resultatet visar att alla deltagarna hade en liknande definition av fysisk aktivitet då det förklarade att det var att man rör på sig. Alla personerna såg fysisk aktivitet som något viktigt för välmående fysisk och psykiskt.  Under pandemin hade alla deltagarna varit fysisk aktiva men det skilde sig i vilken mängd och vilken aktivitet som utförts. De flesta ansåg att det var svårast att vara fysiskt aktiv i början av pandemin där några lyckades hitta nya strategier för att vara fysiskt aktiv ändå. De flesta trodde att det varit mer fysiskt aktiva under pandemin men att vardagsmotionen minskat. Det skilde sig mellan respondenterna hur mycket stöd det fått från arbetsgivarna och vilka resurser de haft för att vara fysiskt aktiva. Det som upplevde att det fått mycket stöd av arbetsgivaren ansåg även att de varit mer fysiskt aktiva. Slutsats I studien tyckte alla deltagare att fysisk aktivitet var något viktigt. Det skilde sig däremot åt hur fysisk aktiva personerna varit utifrån deras förutsättningar och vilja. Att vissa av personerna kände att det blir väldigt stillasittande på jobbet kan göra att vi riskerar att få ett mer stillasittande befolkning. Resultatet går att förklara utifrån teorin om KASAM. Det låga antalet deltagare gör att studien inte blir generaliserbar. Det bör därför göras fler studier med ett större antal deltagare.

Muskuloskeletala besvär (MSD) utgör ett stort hälsoproblem. Besvären består av smärta i muskler, leder, ligament och omgivande vävnad. Två orsaker till MSD på arbetsplatsen är stress och stillasittande. Syftet med studien var att testa hypoteserna att stress och stillasittande associerar var för sig till MSD och associerar mer till MSD tillsammans än separat. Deltagarantalet var 100 kontorsarbetare, 48 kvinnor och 52 män, med höj- och sänkbara bord. Medelåldern på samtliga deltagare var 42 år. De besvarade en webbenkät för att mäta variablerna stress och stillasittande i förhållande till MSD. Standardiserade instrumenten PSS-10 (Perceived Stress Scale - 10) och NMQ (Nordic Musculoskeletal Questionnaire) användes bland annat i enkäten. Data analyserades med multipel linjär regression, två separata enkla linjära regressioner och stegvis regression. Resultaten visade statistisk signifikans för modellen med stress och stillasittande tillsammans där endast stress associerade med MSD (p=0.011). Resultatet för de två enkla linjära regressionerna gav att stress associerade till MSD (p=0.008) medan stillasittande inte gjorde det (p=0.280). Nollhypoteserna kunde inte förkastas eftersom stillasittande inte associerade till MSD och en jämförelse mellan justerad R2 gav stress för sig (justerat R2=0.061) en bättre modell än stress och stillasittande tillsammans (justerat R2=0.056). / Musculoskeletal disorders (MSD) constitute a major health problem. The symptoms consist of pain in muscles, joints, ligaments and surrounding tissues. Two causes of MSD in office work are stress and sedentary behaviour. The purpose of this study was to test the hypotheses that stress and sedentary behaviour are associated individually with MSD and associates more with MSD together than separately. The number of participants was 100 office workers, 48 women and 52 men, with sit and stand tables. The average age of all participants was 42 years. They responded to a five-piece web questionnaire to measure the variables stress and sedentary behaviour in relation to MSD. The standardized instruments PSS-10 (Perceived Stress Scale - 10) and NMQ (Nordic Musculoskeletal Questionnaire) were used, among other things, in the survey. Data was analyzed with multiple linear regression, two separate simple linear regressions and stepwise regression. The results showed statistical significance for stress and sedentary behavior together, only stress was associated with MSD (p = 0.011). The result of the two simple linear regressions resulted in stress associated with MSD (p = 0.008) while sedentary behavior did not (p = 0.280). the null hypotheses could not be rejected because sedentary behaviour did not associate with MSD and a comparison between adjusted R2 gave stress separately (adjusted R2 = 0.061) a better model than stress and sedentary behavior together (adjusted R2 = 0.056).

Introduktion: Fysisk aktivitet främjar hälsan och minskar risken för sjukdom och för tidigdöd. Enligt WHO är fysisk aktivitet kroppslig rörelse som höjer energiförbrukningen jämförtmed vila och aktiverar skelettmuskulaturen. Rekommendationerna för fysisk aktivitet är atten vuxen ska vara fysiskt aktiv 150 minuter per vecka med måttlig intensitet. Världensbefolkning är allt mer fysiskt inaktiv vilket kopplas till ekonomisk och teknisk utveckling.25 % av världens vuxna befolkning och en av tre svenskar når inte upp tillrekommendationerna. WHO anser att anställda ska möjliggöras mer fysisk aktivitet på sinaarbetsplatser för att motverka den negativa trenden. Syfte: Studien syftar till att belysa vilkainsatser som omtalas i forskningen som mest lämpade för att öka den fysiska aktiviteten föranställda med skrivbordsarbete där arbetet i huvudsak utförs stillasittande. Frågeställning:Vilka hälsofrämjande insatser är vanligt förekommande och syftar till att öka den fysiskaaktiviteten bland kontorsarbetare? Metod: En systematisk litteraturstudie. Genom ensökning i databasen PubMed inkluderades tio artiklar som granskades genom tematiskanalys. Resultat: Fyra teman identifierades i analysen: Miljöstrategier, Organisatoriskastrategier, Individuella strategier samt Beteendeförändring för långsiktig effekt. Detframkom också att sociala normer och normalisering av fysisk aktivitet spelar stor roll förökad fysisk aktivitet för skrivbordsarbetare. Slutsats: Studien visade att insatser somomfattar såväl miljöstrategier som organisatoriska- och individuella strategier kan skapaförutsättningar för ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande på arbetsplatser. Önskvärtvore om WHO och Folkhälsomyndigheten bidrog med rekommendationer för hurstillasittande arbete för skrivbordsarbetare ska brytas.

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa interventionsstudie var att undersöka hur anställda med stillasittande kontorsarbete upplever hälsocoaching med fokus på fysisk aktivitet och stillasittande. Arbetet har utgått från följande tre frågeställningar: ·      Vilka fördelar upplever de anställda med hälsocoachinterventionen på arbetsplatsen? ·      Vilka faktorer i hälsocoachinterventionen upplever de anställda som stöttande för att upprätthålla hälsosamma vanor på arbetsplatsen?  ·      Vilken roll upplever de anställda att en hälsocoach på arbetsplatsen kan ha för deras hälsovanor?   Semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga sju deltagare/anställda med stillasittande kontorsarbete, för att undersöka hur de upplevt hälsocoachinterventionen på arbetsplatsen.   Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datainsamlingen. Resultatet besvarar studiens forskningsfrågor enligt följande teman: Fördelar: En arena för hälsofrågor, Hälsocoachens breda kunskap, Individuellt samtal på de anställdas arbetsplats.  Stöttande faktorer: Hälsocoachingens individanpassning, Styrkan med målsättning. Hälsocoachens roll: Förebyggande roll, Holistisk roll, Pushande och stöttande roll.    Slutsatsen som dras i denna interventionsstudie är att anställda med stillasittande kontorsarbete upplever både fördelar och stöttande faktorer i hälsocoachinterventionen för att upprätthålla hälsosamma vanor på arbetsplatsen. De har därmed en positiv upplevelse av hälsocoachinterventionen på arbetsplatsen. De uttrycker att det finns ett stort behov av fortsatt hälsocoaching som kan integreras på fler arbetsplatser. De anställda upplever att hälsocoachen kan ha både en förebyggande-, holistisk, stöttande och pushande roll, för deras hälsovanor på arbetsplatsen. / Abstract The purpose of this qualitative intervention study was to investigate how employees with sedentary office work experience health coaching with a focus on physical activity and sedentary behavior. The work has been based on the following three questions: • What benefits do the employees experience with the health coach intervention in the workplace? • Which factors in the health coach intervention do the employees perceive as supportive in maintaining healthy habits in the workplace? • What role do employees feel that a workplace health coach can have for their health habits?   Semi-structured interviews were conducted with all seven participants/employees with sedentary office work, to investigate how they experienced the health coach intervention at the workplace.   Qualitative content analysis was used to analyze the data collection. The results answer the study's research questions according to the following themes: Advantages: An arena for health issues, The health coach's broad knowledge, Individual conversation at the employees' workplace. Supporting factors: Individual adaptation of health coaching, Strength with goal setting. The health coach's role: Preventive role, Holistic role, Pushing and supporting role.   The conclusion drawn in this intervention study is that employees with sedentary office work experience both benefits and supportive factors in the health coach intervention to maintain healthy habits in the workplace. They thus have a positive experience of the health coach intervention in the workplace. They express that there is a great need for continued health coaching that can be integrated in more workplaces. The employees feel that the health coach can have both a preventive, holistic, supportive and pushing role for their health habits in the workplace.

Working in front of visual display units, VDU, has become more and more common and an increasingly number of office workers spend a larger part of their working day in front of a monitor. Thus, work-related eye disorders associated with VDU use increase. Employers has a responsibility to prevent accidents and sickness among their employees, which partly can be done by risk assessments of visual ergonomic conditions at the office workplace. The purpose of this master thesis was to investigate how VDU office workers with, or without, eye- or neck problems perceive the lighting conditions in relation to how an ergonomist who has gone through a nine-day visual ergonomics education, assess the lighting. Data has been collected by 48 ergonomics specialists and work environment engineers who risk assessed 204 VDU stations at different offices in Sweden using a new visual ergonomics risk assessment method. The results showed several strong connections between the assessment made by the trained technician and the individual VDU workers perception of lighting conditions, such as the general lighting and glare. The technician noticed however more risks than the individual worker did. VDU workers with eye-strain reports more problems with their lighting conditions in the office compared to those without eye-strain. The technician’s assessment of glare, and the individual VDU worker´s experience of strong lights hade the most impact on reported eye-strain. VDU workers with neck pain did not report any problems with their lighting conditions in contrast to the technician who reported an increased risk at both general lightning and glare. / Att arbeta framför dator har blivit allt vanligare och allt fler arbetar stor del av sin arbetsdag framför en bildskärm. De arbetsrelaterade besvären i samband med detta ökar. Arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall vilket bland annat kan göras genom att riskbedöma synergonomiska förhållanden på kontorsarbetsplatsen. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur individer med respektive utan ögon- eller nackbesvär vid bildskärmsarbete på kontor uppfattar sina belysningsförhållanden i relation till hur en ergonom som utbildats inom synergonomi och belysning under en 9 dagars utbildning bedömer belysningsförhållandet. Data är insamlat av 48 ergonomer och arbetsmiljöingenjörer som riskbedömt 204 bildskärmsarbetsplatser på olika kontor med hjälp av en ny synergonomisk riskbedömningsmetod. Resultatet visar att det finns flera starka samband mellan ergonomens bedömning och individens uppfattning av belysningsförhållandena, exempelvis gällande allmänbelysningen och bländningen. Ergonomen uppmärksammar dock fler risker än vad individen gör. Individer med ögonbesvär rapporterar i högre grad besvär med sina belysningsförhållanden på kontoret jämfört med individer utan besvär och den belysningsrelaterade faktor som har störst betydelse för om individen anger ögonbesvär är ergonomens bedömning och individens uppfattning av bländning/starka lampor. Individer med nackbesvär rapporterar inga större besvär med belysningsförhållandena i motsatts till ergonomen som rapporterar risker med både bländningen och allmänbelysningen.

Hemarbete har blivit vardag för många med ett administrativt yrke. Det har funnits olika syn på huruvida hemarbete bidrar till högre produktivitet eller inte. Flera organisationer har börjat fundera på om de ska implementera hemarbete som en beständig förändring efter Corona-pandemins slut. Det finns tidigare forskning på hur produktivt det är att arbeta hemifrån men forskning som är inriktad på upplevd produktivitet vid hemarbete identifierades inte. Med bakgrunden av egen erfarenhet av hemarbete och en nyfikenhet kring konsekvenserna av hemarbetet växte syftet med studien fram. Syftet med denna studie är att utforska anställdas upplevda produktivitet vid förändringen till hemarbete i en verksamhet och vilka faktorer som påverkar den. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Datainsamlingen baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän som arbetat hemifrån under Corona-pandemin. Genom den insamlade data som intervjuerna bidrog med, identifierades centrala teman genom sortering och kodning av materialet. Av analysen genererades det totalt 13 teman där fem av dessa valdes ut som mest återkommande och som sedan genererade i sig sju underkategorier. Underkategorierna var kontorsspring, familjemedlemmar, missar att ta pauser, vågar inte ta pauser, anpassat efter individen, organisationskultur och balans. Dessa teman kopplades till teori för att skapa mening. Analysen bidrog till en diskussion kring vikten av individens och organisationens samspel. Att en strategi går åt samma riktning, vilken både individen och organisationen är en del av, skapar en samstämmighet. Respondenterna ville fortsätta arbeta hemifrån efter Corona-pandemin i en balans med kontorsarbete. Anställdas upplevda produktivitet vid hemarbete konstaterades vara högre än vid kontorsarbete i fallstudien, de faktorer som påverkar är de teman som ovan presenterats. / Working from home has become commonplace for many with an administrative profession. There have been various findings as to whether homework contributes to higher productivity or not. Several organizations have begun to consider whether to implement remote working as a strategy after the Corona pandemic's end. There is previous research on how productive it is to work from home, but research that focuses on perceived productivity when working at home was not identified. With the background of our own experience of working from home and a curiosity about the consequences of it, the purpose of the study emerged. The purpose of the study is to explore employees perceived productivity when changing to working from home in an organization and what factors that affect it. The thesis is a qualitative case study with an inductive approach. The data collection is based on a qualitative semi-structured interview with white-collar workers who worked from home during the Corona pandemic. Through the collected data that the interviews contributed, key themes were identified through sorting and coding of the material. The analysis generated atotal of 13 themes, five of which were selected as the most recurring and which then generated seven subcategories. The subcategories were office running, family members, failing to take breaks, not daring to take breaks, adapted to the individual, organizational culture, and balance. These themes were linked to theory to create meaning. Analyze contributed to a discussion about the importance of the individual and the organization's interaction. That a strategy goes in the same direction, of which both the individual and the organization are a part, creates a coherence. The respondents wanted to continue working from home after the Corona pandemic in a balance of office work. Employees' perceived productivity in working from home was found to be higher than in office work in the case study, the factors that affect are the themes presented above.

I samband med covid-19 pandemin tvingades mängder med scrumteam att arbeta hemifrån vilket ändrade förutsättningarna för deras kommunikation. Omställningen har lett till att det inte varit genomförbart att kommunicera face-to-face i samma utsträckning som tidigare. Kommunikationen spelar en viktig roll för att ett team som arbetar agilt ska lyckas med sin utvecklingsprocess. Scrum är utvecklat för att främja samarbete och en bra kommunikation. Syftet med denna studie är att undersöka hur påtvingat hemarbete påverkat kommunikationen i scrumteam som tidigare arbetat tillsammans på kontor. Studien använde en kvalitativ forskningsansats och data samlades in via semistrukturerade intervjuer och tolkades utifrån Media Synchronicity Theory (MST). Resultatet visar att kroppsspråk och respons har reducerats efter omställningen till hemarbete och att den informella kommunikationen har påverkats på grund av avsaknaden av face-to-face kommunikation. Det har även framkommit indikationer på att kommunikationskanalerna som används i det dagliga scrummötet inte är de mest fördelaktiga utifrån den teoretiska analysen. / The covid-19 pandemic enforced large numbers of scrum teams to work from home, which changed the conditions of their communication. The change has led to it not being possible to communicate face-to-face to the same extent as before. Communication plays an important role for an agile team to succeed in their development process. Scrum is developed to promote good communication and collaboration. The purpose of this study is to investigate how enforced working from home has affected communication in scrum teams that previously worked together in offices. This study used a qualitative research approach. Data were collected through semi-structured interviews and interpreted based on Media Synchronicity Theory (MST). The results show that body language and feedback have been reduced after the transition to enforced working from home and that informal communication has been affected due to the lack of face-to-face communication. There have also been indications that the communication channels used in daily scrum are not the most advantageous based on the theoretical analysis.