1 |
Lärares och rektorers upplevelser av att främja daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen : En intervjustudieStrandberg, Elin January 2016 (has links)
Bakgrund: Att barn blir allt mer stillasittande är alarmerande eftersom levnadsvanor och livsstil under barndomen har betydelse för uppkomsten av ohälsa i vuxenlivet. Skolan är en viktig arena i främjandet av barns hälsa och dagliga fysiska aktivitet. Enligt läroplanens uppdrag är det lärares och rektorers uppgift att sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syfte: Att undersöka lärares och rektorers upplevelser av att främja elevers dagliga fysiska aktivitet utifrån det stöd som ges till skolan och de faktorer som påverkar skolans förutsättningar. Metod: Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer på fem skolor inom tre på förhand utvalda kommuner. Insamlat data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta i innehållet. Resultat: Huvudresultatet visade att respondenterna upplevde att arbetet med att främja daglig fysisk aktivitet varierade beroende på hur detta arbete var prioriterat i verksamheten. Stöd från rektor, kommun och föräldrar ansågs vara viktigt för att fysisk aktivitet ska prioriteras. Påverkande faktorer upplevdes vara kunskapskravet, synen på fysisk aktivitet, skolgårdens karaktär samt tillgången till stimulerande miljöer. Därtill upplevdes att elevernas minskade intresse för fysisk aktivitet och det ökade intresset för elektronisk underhållning försvårade arbetet. Slutsats: För att öka insatserna för att främja elevers dagliga fysiska aktivitet bör medvetenheten om läroplanens uppdrag om daglig fysisk aktivitet öka. Det krävs även en förändrad syn på fysisk aktivitet för att skolor ska ges större möjligheter att arbeta med detta. Därtill behöver involverade aktörer ge mer stöd till skolorna för att uppdraget ska prioriteras i verksamheten. / Background: The increasing prevalence of sedentary behavior among children is alarming since unhealthy living habits and lifestyle during childhood is a risk factor for ill health in adulthood. Schools play an important role when promoting children’s health and daily physical activity. According to the curriculum, teachers and principals are expected to promote daily physical activity to all students during the school day. Purpose: To examine teachers' and principals' experiences in promoting daily physical activity to students based on the support given to the school and the resources available. Method: Data was collected by ten semi-structured interviews conducted in five schools within three municipalities. Data was analyzed by using qualitative content analysis with a focus on the manifest content. Results: Respondents experienced that efforts varied depending on how physical activity was prioritized by the school. Support from the principal, the municipality and the parents was considered important in order to increase these efforts. Factors that influenced the delivery included the pressure to meet the curricular requirements for other subjects, the views on physical activity, the school yards’ characteristics as well as the access to stimulating environments. The decreased interest in physical activity and the increased interest in electronic entertainment was also seen as a challenge. Conclusion: The awareness of the existing curriculum on daily physical activity should increase in order to put more effort on promoting daily physical activity to students. For this to be possible, the view on physical activity has to change. Increased support from stakeholders is also needed in order to prioritize daily physical activity in schools.
|
2 |
Hur fysisk aktivitet kan främjas vid stillasittande skrivbordsarbete : En systematisk litteraturstudie / How to promote physical activity for sedentary desk work : A systematic literature reviewRapinoja Björkquist, Sonja January 2020 (has links)
Introduktion: Fysisk aktivitet främjar hälsan och minskar risken för sjukdom och för tidigdöd. Enligt WHO är fysisk aktivitet kroppslig rörelse som höjer energiförbrukningen jämförtmed vila och aktiverar skelettmuskulaturen. Rekommendationerna för fysisk aktivitet är atten vuxen ska vara fysiskt aktiv 150 minuter per vecka med måttlig intensitet. Världensbefolkning är allt mer fysiskt inaktiv vilket kopplas till ekonomisk och teknisk utveckling.25 % av världens vuxna befolkning och en av tre svenskar når inte upp tillrekommendationerna. WHO anser att anställda ska möjliggöras mer fysisk aktivitet på sinaarbetsplatser för att motverka den negativa trenden. Syfte: Studien syftar till att belysa vilkainsatser som omtalas i forskningen som mest lämpade för att öka den fysiska aktiviteten föranställda med skrivbordsarbete där arbetet i huvudsak utförs stillasittande. Frågeställning:Vilka hälsofrämjande insatser är vanligt förekommande och syftar till att öka den fysiskaaktiviteten bland kontorsarbetare? Metod: En systematisk litteraturstudie. Genom ensökning i databasen PubMed inkluderades tio artiklar som granskades genom tematiskanalys. Resultat: Fyra teman identifierades i analysen: Miljöstrategier, Organisatoriskastrategier, Individuella strategier samt Beteendeförändring för långsiktig effekt. Detframkom också att sociala normer och normalisering av fysisk aktivitet spelar stor roll förökad fysisk aktivitet för skrivbordsarbetare. Slutsats: Studien visade att insatser somomfattar såväl miljöstrategier som organisatoriska- och individuella strategier kan skapaförutsättningar för ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande på arbetsplatser. Önskvärtvore om WHO och Folkhälsomyndigheten bidrog med rekommendationer för hurstillasittande arbete för skrivbordsarbetare ska brytas.
|
3 |
Psykologiska faktorers samband med förbättring i fysisk förmåga under gruppgympaEidenert, Ellen, Åsbrink, Jonas January 2021 (has links)
Fysisk inaktivitet är ett växande problem ur folkhälsosynpunkt. Världshälsoorganisationen rekommenderar minst 3 timmars måttlig fysisk aktivitet per vecka för ökad hälsa och fysisk förmåga. Gruppträningspass där man rör sig till musik är en populär träningsform, särskilt för mindre aktiva personer eller de som börjar träna efter att ha varit inaktiva. Det är därför intressant att förstå hur sådan träning bör utformas för att ge störst förbättring på fysisk förmåga. Här undersöker vi hur musikgympa förbättrar fysisk förmåga hos otränade personer, och i vilken mån denna förbättring korrelerar med ett antal psykologiska faktorer relaterade till den fysiska aktiviteten. 110 personer genomförde ett testbatteri som omfattade kondition, styrka, och flexibilitet före och efter elva veckors gruppgympa två gånger i veckan. De psykologiska faktorerna omfattade deras upplevelser av ansträngning, flow, smärta, välbefinnande under träningspassen och deras uppfattning om instruktörerna. Deltagarnas fysiska förmåga förbättrades, men förbättringen var endast svagt och icke statistiskt signifikant korrelerad med de psykologiska faktorerna. / Physical inactivity is a growing problem from a public health point of view. The World Health Organization recommends at least 3 hours of moderate-intensity aerobic physical activity weekly to increase health benefits and physical fitness. Group workouts where you move to music are a popular form of exercise, especially for less active people or those who start exercising after previously being inactive. Therefore, it is interesting to understand how such training should be designed to give the greatest effect on physical fitness. In this study we examine how music exercise improves physical fitness in sedentary people, and to what extent this improvement correlates with a number of psychological factors related to physical activity. 110 people completed a test battery that tested fitness, strength, and flexibility before and after eleven weeks of group exercise twice a week. The psychological factors were their experienced exertion, flow, pain, well- being during the workouts, as well as their perception of the instructors. Physical fitness increased, but the increase was only weakly- and non-significantly correlated with the psychological factors.
|
4 |
Ökad fysisk aktivitet bland ungdomar : En litteraturöversikt / Increased physical activities among adolescents : An literature reviewvon Stedingk, Måns January 2021 (has links)
Introduktion: Fysisk aktivitet är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för en god hälsa. Dock går den fysiska aktiviteten ner, inte minst bland ungdomar. Hela 67% av 11-åringar och omkring 75% av 15-åringar i Sverige når inte upp till målen om att vara fysiskt aktiv minst en timme om dagen. Idrottsrörelsen i Sverige lockar många men visar också på minskade medlemsantal. Inom idrotten finns också en svårighet att nå ungdomar med låg socioekonomisk status. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar ungdomars fysiska aktivitet samt om olika typer av aktiviteter attraherar olika målgrupper. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa data användes via databaserna PubMed, och CINAHL. Tematisk analys användes som analysmetod. Resultat: Fysisk aktivitet bygger på möjligheter till stöd, självbestämmande, förutsättningar i familjen och socioekonomiska förutsättningar. Skolan är en viktig aktör i att skapa medvetenhet och sprida information om vikten av fysisk aktivitet. Stöttning från vuxna och möjlighet att påverka är viktigt för att ungdomar ska vara fysiskt aktiva. Slutsats: Ungdomar behöver stöd och information för att bli fysiskt aktiva. Skola, fritidsverksamhet och vårdnadshavare behöver stötta alla ungdomar och erbjuda möjlighet till fysisk aktivitet. / Introduction: Physical activity is one of the most important protective factors for good health. However, physical activity is declining, not least among young people. As many as 67% of 11-year-olds and around 75% of 15-year-olds in Sweden do not reach the goals of being physically active for at least one hour a day. The sports movement in Sweden attracts many but also shows reduced membership numbers. In sports, there are also difficulties in reaching young people with low socio-economic status. Aim: The aim was to investigate which factors affect young people's physical activity and whether different types of activities attract different target groups. Method: A literature review was conducted using both qualitative and quantitative data via the databases PubMed and CINAHL. Thematic analysis was used as the analysis method. Results: Physical activity is based on opportunities for support, self-determination, conditions in the family and socio-economic conditions. The school is an important arena in creating awareness and disseminating information about the importance of physical activity. Support from adults and the opportunity to influence is important for young people to be physically active. Conclusion: Young people need support and information to become physically active. School, leisure activities and guardians need to support all young people and offer opportunities for physical activity.
|
Page generated in 0.0745 seconds