I samband med covid-19 pandemin tvingades mängder med scrumteam att arbeta hemifrån vilket ändrade förutsättningarna för deras kommunikation. Omställningen har lett till att det inte varit genomförbart att kommunicera face-to-face i samma utsträckning som tidigare. Kommunikationen spelar en viktig roll för att ett team som arbetar agilt ska lyckas med sin utvecklingsprocess. Scrum är utvecklat för att främja samarbete och en bra kommunikation. Syftet med denna studie är att undersöka hur påtvingat hemarbete påverkat kommunikationen i scrumteam som tidigare arbetat tillsammans på kontor. Studien använde en kvalitativ forskningsansats och data samlades in via semistrukturerade intervjuer och tolkades utifrån Media Synchronicity Theory (MST). Resultatet visar att kroppsspråk och respons har reducerats efter omställningen till hemarbete och att den informella kommunikationen har påverkats på grund av avsaknaden av face-to-face kommunikation. Det har även framkommit indikationer på att kommunikationskanalerna som används i det dagliga scrummötet inte är de mest fördelaktiga utifrån den teoretiska analysen. / The covid-19 pandemic enforced large numbers of scrum teams to work from home, which changed the conditions of their communication. The change has led to it not being possible to communicate face-to-face to the same extent as before. Communication plays an important role for an agile team to succeed in their development process. Scrum is developed to promote good communication and collaboration. The purpose of this study is to investigate how enforced working from home has affected communication in scrum teams that previously worked together in offices. This study used a qualitative research approach. Data were collected through semi-structured interviews and interpreted based on Media Synchronicity Theory (MST). The results show that body language and feedback have been reduced after the transition to enforced working from home and that informal communication has been affected due to the lack of face-to-face communication. There have also been indications that the communication channels used in daily scrum are not the most advantageous based on the theoretical analysis.

Detta är en kvalitativ flerfallsstudie som undersökt hur distansarbetet påverkat organisationskulturen hos företag inom IT-branschen. Detta har gjorts på ett abduktivt arbetssätt där teorin har grundat sig Edgar H. Scheins tre nivåer av organisationskultur samt en samling av för- och nackdelar med distansarbete. Empirin har samlats in via sex stycken semistrukturerade intervjuer där intervjuobjekten arbetat på sex olika IT-fokuserade företag. Genom det abduktiva arbetssättet identifierades fem stycken begrepp som vardera beskrev en egenskap inom distansarbetet. Dessutom hittades samband mellan dessa fem begrepp och hur de påverkade de tre nivåerna av organisationskultur. Detta samband kom att illustreras i en egen analysmodell.

Office work usually involves prolonged sedentary behavior and health risks. The purpose of the present study was to investigate office workers' views on physical activity and how they believe their employers should work to reduce sedentary behavior. Theory of Planned Behavior and Self-Determination Theory were used as the theoretical framework. Seven qualitative interviews were conducted with office workers at a company in northern Sweden. The company has a strong culture of exercise and training as well as several health-promoting activities. Last year, a health survey indicated that many employees had back and neck problems. An inductive thematic analysis of the interviews showed that physical activity and movement are perceived as important for both physical and mental health. Factors such as habits and norms can constitute an obstacle to movement during the working day. If health interventions from the employer to counteract long periods of sitting are to be successful, they should be autonomous, performed jointly and easy to accomplish.

Syften med denna uppsats är att kartlägga hur utvecklare upplever platsoberoende scrum-utveckling, vilken problematik som uppstår samt om effektiviteten påverkas. För att uppnå studiens syfte och besvara de frågeställningar som formulerats i rapporten har data samlats in. Denna data har dels varit kvantitativ, där data har samlats in från en verksamhet som bedriver systemutveckling med metodiken scrum. Data har även varit kvalitativ där data i form av intervjuer har samlats in. Den insamlade datan har sedan analyserats för att kunna svara på forskningsfrågorna.   Efter genomförd analys har slutsatser dragits för att kunna uppfylla uppsatsen ursprungliga syfte. Den insamlade empirin tyder på att det finns viss problematik relaterad till kommunikation som blir tydlig när arbetet bedrivs platsoberoende. Den insamlade datan tyder även på en försämrad upplevelse av den sociala miljön när arbetet bedrivs platsoberoende. Slutligen tyder även det analyserade resultatet på en minskad effektivitet när arbetet övergått till platsoberoende. Det teoretiska ramverket ligger som grund för att redogöra för befintliga teorier som är relevanta för undersökningen. Rapporten redogör för befintliga teorier som är relaterade till platsoberoende arbete, agil utveckling, scrum utveckling samt hur effektivitetet av scrum-utveckling kan mätas. / The purpose of this thesis is to map how individuals experience remote scrum development, what problems arise and whether efficiency is affected. In order to achieve the purpose of the study and answer the research-questions formulated in the report, data has been collected. This data has been partly quantitative, where data has been collected from a business that conducts system development with the methodology scrum. Data has also been qualitative where data in the form of interviews have been collected. The collected data has then been analyzed in order to answer the research questions. After completing the analysis, conclusions have been drawn in order to fulfill the thesis' original purpose. The collected empirical evidence indicates that certain problems related to communication become clear when the work is conducted remote. The data collected also indicates a deteriorating experience of the social environment when the work is conducted remote. Finally, the analyzed result also indicates a reduced efficiency when the work has shifted to remote. The theoretical framework is the basis for presenting existing theories that are relevant to the study. The report describes existing theories that are related to site-independent work, agile development, scrum development and how the effectiveness of scrum development can be measured.

Psykisk ohälsa har under de senaste åren ökat och det är en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro från arbetet. Detta leder till stora kostnader för individer, organisationer och samhället i sin helhet. Därmed är det av stor vikt att arbeta med förebyggande åtgärder. Den psykiska ohälsan har ökat bland kontorsanställda. Kontorsarbete är ett stillasittande arbete vilket har negativa konsekvenser för den psykiska hälsan. Det har även visat sig att den psykosociala arbetsmiljön påverkar utvecklingen av psykisk ohälsa. I det hälsofrämjande arbetet har chefen en avgörande roll, därmed syftar den här studien till att beskriva chefers erfarenheter av att arbeta för att främja kontorsanställdas psykiska hälsa. Urvalet i studien består därmed av sex verksamma chefer med arbetsmiljöansvar. Studiens datamaterial samlades in genom semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analyserna framkom tre huvudkategorier. Resultatet visade att cheferna belyste faktorer som främjar psykisk hälsa, såsom ett öppet klimat och närvarande ledarskap. Att de arbetade med förebyggande åtgärder, såsom gemensamma aktiviteter och individuella samtal. Till sist visade resultatet att cheferna hade varierande erfarenheter och beskrev flera utmaningar med att främja psykisk hälsa på arbetsplatsen. Utmaningarna handlade bland annat om hög arbetsbelastning, digitalisering och tidsbrist. Studien kan bidra med kunskap om hur chefer arbetar för att främja psykisk hälsa bland kontorsanställda och medvetengöra faktorer som kan främja psykisk hälsa på arbetsplatsen. Resultatet i studien kan bidra med insikt i de utmaningar chefer möter i främjandet av psykisk hälsa, samt kan ge vägledning till hur chefer kan bli mer framgångsrika i det här arbetet och därigenom kan ett mer psykiskt hållbart arbetsliv uppnås. / This study aims to describe managers` experiences of working to promote the mental health of office employees. The sample in this study consists of six managers with work environment responsibility. Data material was collected through semi-structured interviews and analyzed using qualitative content analysis. Based on the analyses, three main categories were identified. The results showed that the managers` described several factors to promote mental heath, such as an open work environment and present leadership. They worked with preventive measures to promote mental health, such as group activities and individual counseling. Finally, the results indicated that managers had different experiences and described severalchallenges in promoting mental health in the workplace, such as high workload, digitalization and lack of time. This study contribute with knowledge about how managers can work to promote mental health among office workers. It also raises awareness of factors that can enhance mental health in the workplace. The results can provide insights into the challenges managers face in promoting mental health, but also how managers can become more successfully in doing so and, hence, a more mentally sustanable working life can be achieved.