Det pågår en debatt runtom i världen om legalisering av cannabis. Syftet med denna uppsats är att spegla det politiska perspektivet i dagens narkotikapolitiska debatt, för att se vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhälleligt problem och drogens legalisering. Uppsatsen syftar även till att beskriva legaliseringsdebatten i förhållande till de samhälleliga skadeverkningarna av cannabisanvändning. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer med representanter från sju svenska politiska partier. Den teoretiska ramen för uppsatsen består i huvudsak av teorin om makt och motmakt och resonemang om prohibition och harm reduction. Med denna teori och begrepp kommer det ur ett sociologiskt perspektiv förklaras vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhälleligt problem och drogens legalisering. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga representanter från de politiska partierna är negativt inställda till en legalisering av cannabis i Sverige och i andra länder. De menade att legalisering skulle medföra negativa följder både för individen och för samhället. Dessa konsekvenser kännetecknas främst av ökade vårdkostnader.

Bakgrund: Liberaliseringen av cannabis sker för tillfället på olika områden i världen och är ett väldebatterat ämne. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka potentiella effekter liberaliseringen av cannabis kan ha för bruk av cannabis, bruk av tyngre droger samt kriminalitet.Metod: Studierna som användes i denna uppsats samlades in med hjälp av sökningar i databasen PubMed som anses vara en av de största databaserna för medicinsk– och substansrelaterad forskning. 18 studier inkluderades i litteraturstudiens resultat. 8 studerade hur liberaliseringen påverkade rekreationsbruk och 10 studerade hur legalisering av medicinsk cannabis påverkade bruk av cannabis, bruk av tyngre narkotika och kriminalitet.Resultat: 6 fann att prevalensen för bruk av cannabis ökade efter en liberalisering av cannabis, 8 fann ingen skillnad och 2 fann en minskning av prevalensen. 2 studier fann att bruk av tyngre droger ökade efter en liberalisering av cannabis, 2 fann ingen skillnad och 2 fann en minskning. 2 studier fann att kriminaliteten inte påverkades av liberaliseringen av cannabis och 2 fann att den minskades.Slutsatser: Studierna visar att prevalensen för cannabis troligtvis ökar något eller hålls oförändrat efter en liberalisering. Liberaliseringens påverkan på tyngre droger är oklart då ingen klar majoritet återfanns i resultatet. Studierna tyder även på att kriminalitet antingen / Background: Liberalization of cannabis is a highly debated subject and is happening around the world. The aim of this study is collecting all relevant studies investigating potential effects the liberalization have on prevalence of cannabis, hard drugs and criminality.Methods: The studies were collected by searching in the database PubMed which is the largest database for medical and substance journals. 18 studies were found to have appropriate quality to be presented as a result. 8 studies were conducted regarding liberalization of recreational use of cannabis and 10 were investigating the effects on prevalence from a medical cannabis legislation.Results: 6 studies found an increase of prevalence of cannabis after the liberalization of cannabis, 8 found no difference and 2 found a decrease of prevalence. 2 studies found an increase in prevalence for hard drugs after a liberalization of cannabis, 2 studies found no difference in use and 2 found a decrease of prevalence. Regarding criminality no studies showed an increase of criminality after liberalization of cannabis, 2 studies found no difference and 2 studies found a decrease of prevalence.Conclusions: The studies indicate that there will either be a small increase of prevalence regarding use of cannabis after liberalization or no difference. Unclear evidence regarding hard drugs since no majority in results were found. Criminality seems to either be stable or decrease after a liberalization of cannabis.

<p>Swedish drug policies are among the most prohibitive in the world. Regardless of the ever expanding “narcotics criminal code” (narkotikastrafflagen), the drug use development in Sweden has followed international fluctuations in the narcotics market. A considerable increase in the number of debutants in using narcotics can be seen in the 1960s, followed by a reduction during the 1970s reaching a low in the mid 1980s. This is when the “zero-vision” on drugs is introduced in Sweden. Despite this vision and its accompanying increase in preventive measures, a remarkable increase in the number of users of narcotics has taken place from the 1990s up until the present.</p><p>Swedish policy today puts lots of recourses into catching the users of narcotics even though historically and in comparison to other countries punishment and force have not been seen to be the strategies giving results. At the same time the Netherlands who is seen as an ultra-liberal country on the issue of narcotics, show better results than ultra-prohibitive Sweden, better results being fewer serious abusers per 1000 inhabitants. The fact that they have a higher frequency of people regularly using cannabis does not seem to result in a high number of abusers of serious narcotics.</p><p>With this paper I wanted to raise the question whether or not the resources the Swedish state today use on the prevention of the use of drugs could be allocated in a different way. In my research I found that the reason for the development of an abuse of narcotics was not the mere existence of drugs themselves, but rather marginalization and social maladjustment. Therefore I think it is time to shift focus from the abuse of narcotics and to these reasons for the abuse.</p><p>In my paper I introduce one way of distributing legal narcotics through specialized drugstores where you need a license to be allowed to buy the narcotics. This is to help control the use of narcotics, to prevent illegal distribution, and to obtain information on the use patterns and demand for narcotics. This system is also meant to be a warning system to help the Swedish government to offer help to those who need it.</p><p>I have also done a qualitative cost- benefit analysis on the legalization of narcotics, listing all the possible costs and benefits this might have for society.</p><p>My conclusion is that regardless of the economical profits that could be made trough legalizing narcotics, there are bigger issues that I have not been able to monetize, that need to be considered when making this decision. One example could be health effects and the value of those.</p><p>Legalization is not necessarily the only road to take, but regardless of legalizing drugs or not, focus and resources should be shifted to prevent marginalization and social maladjustment and remove the reasons why people develop an abuse in the first place.</p> / <p>Den svenska narkotikapolitiken är en av de mest restriktiva i världen. Oberoende av den hela tiden expanderande narkotikastrafflagen så har drogutvecklingen i Sverige följt de internationala trenderna på narkotikamarknaden. En markant ökning i antalet narkotika- debutanter kan ses på 1960-talet, följt av en nedgång under 1970-talet. En botten nås på mitten av 1980-talet. Samtidigt introduceras ”nollvisionen” i den svenska narkotikapolitiken. Trots denna visionen och de tillhörande ökningarna i preventiva åtgärder, ser man en kraftig ökning i antalet narkotikaanvändare från mitten av 1990-talet och fram till i dag.</p><p>Dagens svenska narkotikapolitik lägger mycket fokus på att få tag på narkotikaanvändarna även om straff och tvång inte har varit de strategier som givit resultat, sett från ett historiskt perspektiv och i jämförelse med andra länder. Samtidigt visar Nederländerna, som ses som ett ultraliberalt land i narkotikafrågan, ett bättre resultat än ultrarestriktiva Sverige. Med ett bättre resultat menas färre missbrukare per 1000 invånare. Det faktum att Nederländerna har en högre frekvens av folk som regelbundet använder cannabis verkar inte ge ett högre antal narkotikamissbrukare.</p><p>Med denna uppsats vill jag ställa frågan om de resurser som svenska staten i dag lägger på att hindra narkotikaanvändandet kan allokeras på ett annat sätt. I min forskning fann jag att orsakerna till utvecklandet av ett missbruk var marginalisering och social missanpassning, inte själva existensen av narkotika. Av den anledningen menar jag att fokus måste flyttas från narkotikamissbruket och till anledningarna till narkotikamissbruket.</p><p>I min uppsats presenterar jag ett specifikt sätt att distribuera narkotika, nämligen genom specialiserade narkotikaaffärer där man behöver en licens för att köpa narkotika. Detta för att kunna kontrollera narkotikaanvändandet, hindra olaglig distribution av droger, samt för att erhålla information om användningsmönster och efterfrågan på narkotika. Detta system är också menat att hjälpa svenska staten att erbjuda hjälp till dem som behöver det.</p><p>Jag har även gjort en kvalitativ kostnads- nyttoanalys om legaliseringen av narkotika, i vilken jag räknar upp de kostnader och nyttor detta kan ha för samhället.</p><p>Min konklusion är dock att oberoende av de ekonomiska fördelar en legalisering skulle kunna ge, så finns det många omständigheter som jag inte kunnat värdera och vilka bör tas med när man tar detta beslut. Exempel på sådana kan vara hälsoeffekter och hur man värderar dessa.</p><p>Legalisering är inte nödvändigtvis ända sättet, men oavsett en legalisering eller inte borde fokus och resurser flyttas för att hindra marginalisering och social missanpassning, och eliminera orsakarna till att folk utvecklar ett missbruk i första hand.</p>

Swedish drug policies are among the most prohibitive in the world. Regardless of the ever expanding “narcotics criminal code” (narkotikastrafflagen), the drug use development in Sweden has followed international fluctuations in the narcotics market. A considerable increase in the number of debutants in using narcotics can be seen in the 1960s, followed by a reduction during the 1970s reaching a low in the mid 1980s. This is when the “zero-vision” on drugs is introduced in Sweden. Despite this vision and its accompanying increase in preventive measures, a remarkable increase in the number of users of narcotics has taken place from the 1990s up until the present. Swedish policy today puts lots of recourses into catching the users of narcotics even though historically and in comparison to other countries punishment and force have not been seen to be the strategies giving results. At the same time the Netherlands who is seen as an ultra-liberal country on the issue of narcotics, show better results than ultra-prohibitive Sweden, better results being fewer serious abusers per 1000 inhabitants. The fact that they have a higher frequency of people regularly using cannabis does not seem to result in a high number of abusers of serious narcotics. With this paper I wanted to raise the question whether or not the resources the Swedish state today use on the prevention of the use of drugs could be allocated in a different way. In my research I found that the reason for the development of an abuse of narcotics was not the mere existence of drugs themselves, but rather marginalization and social maladjustment. Therefore I think it is time to shift focus from the abuse of narcotics and to these reasons for the abuse. In my paper I introduce one way of distributing legal narcotics through specialized drugstores where you need a license to be allowed to buy the narcotics. This is to help control the use of narcotics, to prevent illegal distribution, and to obtain information on the use patterns and demand for narcotics. This system is also meant to be a warning system to help the Swedish government to offer help to those who need it. I have also done a qualitative cost- benefit analysis on the legalization of narcotics, listing all the possible costs and benefits this might have for society. My conclusion is that regardless of the economical profits that could be made trough legalizing narcotics, there are bigger issues that I have not been able to monetize, that need to be considered when making this decision. One example could be health effects and the value of those. Legalization is not necessarily the only road to take, but regardless of legalizing drugs or not, focus and resources should be shifted to prevent marginalization and social maladjustment and remove the reasons why people develop an abuse in the first place. / Den svenska narkotikapolitiken är en av de mest restriktiva i världen. Oberoende av den hela tiden expanderande narkotikastrafflagen så har drogutvecklingen i Sverige följt de internationala trenderna på narkotikamarknaden. En markant ökning i antalet narkotika- debutanter kan ses på 1960-talet, följt av en nedgång under 1970-talet. En botten nås på mitten av 1980-talet. Samtidigt introduceras ”nollvisionen” i den svenska narkotikapolitiken. Trots denna visionen och de tillhörande ökningarna i preventiva åtgärder, ser man en kraftig ökning i antalet narkotikaanvändare från mitten av 1990-talet och fram till i dag. Dagens svenska narkotikapolitik lägger mycket fokus på att få tag på narkotikaanvändarna även om straff och tvång inte har varit de strategier som givit resultat, sett från ett historiskt perspektiv och i jämförelse med andra länder. Samtidigt visar Nederländerna, som ses som ett ultraliberalt land i narkotikafrågan, ett bättre resultat än ultrarestriktiva Sverige. Med ett bättre resultat menas färre missbrukare per 1000 invånare. Det faktum att Nederländerna har en högre frekvens av folk som regelbundet använder cannabis verkar inte ge ett högre antal narkotikamissbrukare. Med denna uppsats vill jag ställa frågan om de resurser som svenska staten i dag lägger på att hindra narkotikaanvändandet kan allokeras på ett annat sätt. I min forskning fann jag att orsakerna till utvecklandet av ett missbruk var marginalisering och social missanpassning, inte själva existensen av narkotika. Av den anledningen menar jag att fokus måste flyttas från narkotikamissbruket och till anledningarna till narkotikamissbruket. I min uppsats presenterar jag ett specifikt sätt att distribuera narkotika, nämligen genom specialiserade narkotikaaffärer där man behöver en licens för att köpa narkotika. Detta för att kunna kontrollera narkotikaanvändandet, hindra olaglig distribution av droger, samt för att erhålla information om användningsmönster och efterfrågan på narkotika. Detta system är också menat att hjälpa svenska staten att erbjuda hjälp till dem som behöver det. Jag har även gjort en kvalitativ kostnads- nyttoanalys om legaliseringen av narkotika, i vilken jag räknar upp de kostnader och nyttor detta kan ha för samhället. Min konklusion är dock att oberoende av de ekonomiska fördelar en legalisering skulle kunna ge, så finns det många omständigheter som jag inte kunnat värdera och vilka bör tas med när man tar detta beslut. Exempel på sådana kan vara hälsoeffekter och hur man värderar dessa. Legalisering är inte nödvändigtvis ända sättet, men oavsett en legalisering eller inte borde fokus och resurser flyttas för att hindra marginalisering och social missanpassning, och eliminera orsakarna till att folk utvecklar ett missbruk i första hand.

Proefschrift Universiteit Maastricht. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Engels.

Denna uppsats undersöker genom en kvantitativ innehållsanalys av material från åren 2000-2015 eventuella förändringar bland nyhetstexter som förekommit i svensk press då cannabislegalisering tas upp på nyhetsplats. Uppsatsen undersöker vilka källor som kommer till tals i de texter som analyserats. Uppsatsen undersöker även förekomst av argument och företeelser som går att koppla till debatten och diskussionen kring avkriminalisering och legalisering av cannabis. Undersökningens resultat tolkas för att försöka utröna eventuell förändring över tid, och analyseras ur ett dagordningsteoretiskt synsätt. Över tid så har fler aspekter av legaliseringsfrågan än tidigare tagits upp i rapporteringen på nyhetsplats, och bland dessa har den största ökningen skett sett till att använda cannabis som läkemedel. En annan variabel som ökat under perioden för undersökningen är vetenskaplig argumentation. Förekomst av terment ”knark” i samband med rapporteringen har avtagit under undersökningsperioden, på samma sätt somuttryck för ett enhetligt perspektiv på narkotika har. Politiker är den källan som vanligast förekommer i rapporteringen, och politik är den vanligaste anledningen till rapporteringen kring cannabislegalisering i Sverige under de åren som undersökningen spänner över.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka bevekelsegrunder till att ungdomaranvänder cannabis och vad användningen av cannabis i ung ålder kan få för effekter påungdomarnas psykosociala hälsa och utveckling. Syftet är även att undersöka på vilket sätt enlegalisering eller avkriminalisering av icke-medicinsk cannabis påverkar ungdomarsanvändning av, och inställning till, cannabis i de länder/stater där legalisering har genomförts.Studien har tre ledande frågeställningar: (1) att undersöka vilka faktorer som är särskiltframträdande för att motivera ungdomar att använda respektive avstå från cannabis, (2) attkartlägga vilka framträdande positiva- och negativa effekter cannabisanvändning i tidig ålderhar – i termer av psykosocial hälsa och utveckling, samt slutligen (3) undersöka ifall det finnsnågra skillnader i ungdomars cannabisanvändning samt inställning till cannabis innan,respektive efter, genomförandet av en legalisering/avkriminalisering – och på vilket sätt dessaskillnader i så fall kan förklaras. Studien har utformats som en integrativ litteraturöversikt ivilken både kvalitativa- och kvantitativa data har inkluderats för att besvara studiens syfte ochfrågeställningar. I resultatet blottläggs ett flertal bevekelsegrunder till att ungdomar använder,eller avstår från, cannabis. Dessa bevekelsegrunder kan summeras i tre övergripande teman:Avkoppling, tidsfördriv eller umgänge, omgivningens inställningar till cannabis samtsjälvmedicinering för välbefinnande. Resultatet visar att användningen av cannabis i ung ålderkan relateras till flera effekter för ungdomens psykosociala hälsa och utveckling, såsom psykiskohälsa i form av depression, självmordstankar, en högre risk att utveckla psykosliknandetillstånd och svårigheter att klara av skolan. Användningen kan samtidigt upplevas lindrandeav psykisk problematik och självskadebeteende samt leda till ökad kreativitet och medvetenhet.Därutöver visar resultatet att en legalisering och avkriminalisering av cannabis irekreationssyfte inte har någon signifikant påverkan på ungdomars användning av cannabis påkort sikt. Däremot finns ett samband mellan amerikanska legaliseringslagar för cannabis ochökande antal cannabisrelaterade sjukhusinläggningar bland ungdomar i flera amerikanskadelstater, speciellt i stater med legalisering av icke-medicinsk cannabis, vilket tyder på enförändring i ungdomars cannabisvanor. Vidare påvisar resultatet att legaliseringen, i deamerikanska stater där en legalisering genomförts, har bidragit till en ökad exponering förcannabisreklam i form av reklamannonser och skyltar vilket bidragit till en normalisering avcannabis. Slutligen diskuteras och analyseras studiens resultat utifrån studiens centrala begrepp,tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk. / The following study aims to investigate the motives for adolescent cannabis use and in whatway cannabis use at a young age can affect the psychosocial health and development. Inaddition, the study intends to investigate in what way a legalization or decriminalization of nonmedicalcannabis affects young people's use of, and attitude towards, cannabis in the countries/ states where legalization has been implemented. The study has the major focal points: (1) toexamine which factors are prominent in motivating adolescents to use, or abstain, fromcannabis, (2) to identify the prominent positive and negative effects of cannabis use at an earlyage – in terms of psychosocial health and development, (3) to examine whether there are anydifferences in adolescent cannabis use and attitudes towards cannabis before, or after, theimplementation of a legalization/decriminalization – and in what way these differences can beexplained. The study is designed as an integrative literature review in which both qualitativeand quantitative data have been included to answer the study’s purpose and questions. Theresult of the study shows several factors who are prominent in motivating adolescent cannabisuse, such as recreational purposes, the attitudes of the social environment and self-medicationfor well-being. The results shows that the use of cannabis at a young age can be related toseveral psychosocial effects such as depression, suicidal thoughts, a higher risk of developingpsychosis-like conditions and school dropouts. The use of cannabis can also alleviate mentalproblems and self-harming behaviour and lead to increased creativity and awareness. Inaddition, the results show that the legalization and decriminalization of cannabis for recreationalpurposes has no significant impact on adolescent cannabis use in the short term. However, thereis a link between US cannabis legalization laws and the growing number of cannabis-relatedhospitalizations among adolescents in several US states, especially in states with legalizationof non-medical cannabis, indicating a change in adolescents' cannabis habits. Furthermore, theresults show that the legalization, in the US states where a legalization has been carried out, hascontributed to an increased exposure to cannabis advertising, which has contributed to anormalization of cannabis use. Finally, the results of the study are discussed and analysed basedon the key concepts, previous research, and the theoretical framework of the study.