Det pågår en debatt runtom i världen om legalisering av cannabis. Syftet med denna uppsats är att spegla det politiska perspektivet i dagens narkotikapolitiska debatt, för att se vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhälleligt problem och drogens legalisering. Uppsatsen syftar även till att beskriva legaliseringsdebatten i förhållande till de samhälleliga skadeverkningarna av cannabisanvändning. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer med representanter från sju svenska politiska partier. Den teoretiska ramen för uppsatsen består i huvudsak av teorin om makt och motmakt och resonemang om prohibition och harm reduction. Med denna teori och begrepp kommer det ur ett sociologiskt perspektiv förklaras vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhälleligt problem och drogens legalisering. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga representanter från de politiska partierna är negativt inställda till en legalisering av cannabis i Sverige och i andra länder. De menade att legalisering skulle medföra negativa följder både för individen och för samhället. Dessa konsekvenser kännetecknas främst av ökade vårdkostnader.

Sveriges försvarsmakt har under många år efter Försvarsbeslut 2000 anpassats för internationella insatser och i samband med detta även den teknik och materiel som nyttjas. När Försvarsberedningen senare förändrat inriktningen för svenska försvarsmakten, ska försvaret anpassas för att klara de krav som ett nationellt försvar kräver. Med begränsningar får småstater alltjämt problem och svårigheter i de val som måste göras, likt de problem svenska försvarsmakten torde ställs inför vid omställningen mot ett invasionsförsvar. Något som kan ha försvårats av att vi har skapat oss problem med ett optimerat försvar för internationell tjänst och något som framöver kan få konsekvenser för det nationella försvaret. Studien avser att identifiera och analysera en småstats utmaningar utifrån de begränsningar som den har. Den belyser dilemman för småstater, vilket uppstår i samband teknisk utveckling och anpassning. Specifikt inriktat på hur teknisk utveckling förändrar en småstats möjlighet att möta striden. Studien visar normativt på att Sveriges försvarsmakt å ena sida är pressade att följa med i teknisk utveckling för att kunna hävda sig internationellt och erhålla internationellt stöd, å andra sidan har särskilt taktiska och nationella operativa behov. Dessa tillgodoses inte av denna utveckling eller försöken att hänga med i utvecklingen, där den nationella försvarsförmågan kan bli lidande. Sverige som småstat ett har tydligt dilemma i att följa en teknisk utveckling och samtidigt ha resurser för ett stark nationellt försvar.