Syftet med denna studie är att bidra med en förståelse för hur rekryterare upplever och hanterar flexibilitet, tillgänglighet och work-life balance i en multinationell och expanderande organisation präglad av det gränslösa arbetslivet. Denna förståelse är betydelsefull då det gränslösa arbetslivet innebär ett stort eget ansvar för individen, vilket skapar en utmaning för individen själv att måna om sin work-life balance och upprätthållandet av ett långsiktigt välmående. För att uppfylla studiens syfte genomfördes femton kvalitativa intervjuer med rekryterare på Spotifys rekryteringsavdelning Talent Acquisition. Resultatet visar en positiv upplevelse av flexibilitet och tillgänglighet tillsammans med en rådande medvetenhet kring de utmaningar som följer av ständig uppkoppling, flexibilitet och tillgänglighet och hur de påverkar medarbetarnas work-life balance, då gränser tenderar att suddas ut och bli mer diffusa. Denna medvetenhet har resulterat i flertalet individuella strategier och hanteringssätt för att hantera det gränslösa arbetslivets utmaningar. / The purpose of this study is to provide an understanding of how recruiters perceive and manage flexibility, accessibility and work-life balance in an multinational and expanding organization characterized by boundaryless work. This understanding is important because the boundaryless work means a great responsibility for the individual, which creates a challenge for the individual to take care of their work-life balance and the maintenance of a long-term wellbeing. To fulfill the purpose of the study, fifteen qualitative interviews were conducted with recruiters on Spotify's recruitment department Talent Acquisition. The result shows a positive experience of flexibility and accessibility, but also shows an awareness of the challenges of constant connectivity, flexibility and accessibility and how they affect employees' work-life balance, and that boundaries tend to become blurred and more diffuse. This awareness has resulted in several individual strategies to handle the challenges of boundaryless work.

<p>Gränslöst arbete innebär att ansvaret ligger hos individen och denne själv kan bestämma var, hur och när arbetet ska utföras. Prestationsbaserad självkänsla bidrar till utmattning och sömnsvårigheter och att använda sig av kompensatoriska strategier är ett sätt att hantera gränslösheten. Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan prestationsbaserad självkänsla, strategier och återhämtning bland personer med gränslöst arbete. En enkätundersökning genomfördes. Deltagare var 93 män och 47 kvinnor som arbetar på ett privat företag inom säkerhet och utbildning. Variabler testades i multipla regressioner. Resultaten visade att prestationsbaserad självkänsla och användning av kompensatoriska strategier hade en negativ påverkan på återhämtning medan gränslöst arbete hade en positiv effekt. Detta indikerar att gränslöst arbete i sig snarare är en frihet än krav.</p> / <p>Boundaryless work means that the individual himself decides where, how and when to perform his work. Performance-based self-esteem contributes to exhaustion and using compensatory strategies is a way to handle the boundarylessness. The purpose of this study was to examine the relations between performance-based self-esteem, strategies and recovery among people with boundaryless work. A questionnaire study was carried out. The participants were 93 men and 47 women working in a private company with safety and education. Variables were tested in multiple regressions. The results showed that performance-based self-esteem and use of compensatory strategies had negative influence on recovery, while boundaryless work had a positive effect. This indicates that boundaryless work itself is considered more of a freedom than a demand.</p>

To work and live in the same place where ones employer also is the landlord, can create a situation with many special requirements for the individual. Constrains regarding time, space and impact on social life is likely to appear. Based on theory and empirical research about the Boundaryless work and the Psychological contract the purpose of this report is to examine employees who live and work at the same place. This is done by studying the regulation regarding time and space factors and the psychological contracts in expectations and in violation of the psychological contract and the risks associated with this like Locked-in factors. The study includes interviews with managers and employees (n=9). The result shows the difficulties to set standards for the constrains of the factors concerning time and space. The expectations from both employees and the organization goes beyond what can be considered as formal work boundaries. The results are discussed in relation to the risks of stress, health and Lock-in.

Gränslöst arbete innebär att ansvaret ligger hos individen och denne själv kan bestämma var, hur och när arbetet ska utföras. Prestationsbaserad självkänsla bidrar till utmattning och sömnsvårigheter och att använda sig av kompensatoriska strategier är ett sätt att hantera gränslösheten. Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan prestationsbaserad självkänsla, strategier och återhämtning bland personer med gränslöst arbete. En enkätundersökning genomfördes. Deltagare var 93 män och 47 kvinnor som arbetar på ett privat företag inom säkerhet och utbildning. Variabler testades i multipla regressioner. Resultaten visade att prestationsbaserad självkänsla och användning av kompensatoriska strategier hade en negativ påverkan på återhämtning medan gränslöst arbete hade en positiv effekt. Detta indikerar att gränslöst arbete i sig snarare är en frihet än krav. / Boundaryless work means that the individual himself decides where, how and when to perform his work. Performance-based self-esteem contributes to exhaustion and using compensatory strategies is a way to handle the boundarylessness. The purpose of this study was to examine the relations between performance-based self-esteem, strategies and recovery among people with boundaryless work. A questionnaire study was carried out. The participants were 93 men and 47 women working in a private company with safety and education. Variables were tested in multiple regressions. The results showed that performance-based self-esteem and use of compensatory strategies had negative influence on recovery, while boundaryless work had a positive effect. This indicates that boundaryless work itself is considered more of a freedom than a demand.

Många arbetsplatser på dagens arbetsmarknad präglas alltmer av ett flexibelt arbete. Detta har inom sociologin beskrivits som ett gränslöst arbete där individens gränsdragning mellan arbete och fritid blir svårare att hantera. Friheten inom det flexibla arbetssättet innebär också att det blir upp till individen att sätta gränser mellan till exempel arbete och fritid. Det faktum att arbetsbeskrivningar inom vissa branscher har blivit allt flexiblare bidrar också till att ett större ansvar åläggs individen att organisera och strukturera det egna arbetet. Studiens syfte är att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs av anställda inom tjänstemannasektorn samt hur de hanterar sin situation. Den tidigare forskningen fokuserar på innebörden av det flexibla arbetet och hur det upplevs och hanteras av individen. Studien undersöker individernas upplevelser med hjälp av kvalitativa intervjuer i en organisation inom energibranschen. Denna studie visar på att upplevelsen av det flexibla arbete är övervägande positivt men att det också finns baksidor som individen själv förväntas lära sig hantera. Det konstateras även att det är en viktig förutsättning för att kunna bedriva sitt arbete. Följaktligen visar studien att upplevelsen och graden av flexibilitet i arbetet verkar variera beroende på vilket yrke vederbörande har. / Many workplaces today on the labor market is characterized by a flexible work. This have been theorized in sociology as a situation of boundaryless work for the individual were the limit between work and leisure becomes difficult to handle. The freedom that flexible work makes possible moves the responsible to the individual to set limits between work and leisure. The fact that the terms of employment has become vaguer has led to that the responsibility to organize and structure work more and more lies on the individual. The aim of this study is to investigate how the flexible work is perceived by white color workers and how they handle their situation. Previous research focus on the meaning of flexible work and how the individual perceive and handle it. This study focus on the meaning of flexible work by using qualitative interviews with white color employee in an organization in the energy-industry. The result of the study shows that the flexible work is percieved as predominant positive but that it also can consist of negative aspects that the individual needs to handle. It is also found that the flexibility is important in order to do this kind of work. The result also shows that the percieved degree of flexibility seems to differ depending on occupational status.

<p>Sammanfattning</p><p>Studien undersökte hur ledarskap och gränslöshet i arbetsförhållanden påverkade kreativiteten på fem svenska reklambyråer respektive fem svenska kulturskolor. Deltagarna angav i vilken utsträckning 61 påståenden stämde med deras upplevelse av gränslöshet rörande arbetet respektive sin chefs ledarbeteenden. Ledarbeteenden togs upp som, baserat på tidigare forskning, gynnar kreativitet. Arbetsplatsens kreativitet självskattades. Två frågor med öppna svar belyste faktorer som påverkat kreativiteten positivt respektive negativt. Statistisk analys visade positiv korrelation mellan ledarskap och kreativitet, ingen korrelation mellan gränslöshet och kreativitet. De öppna svaren analyserades kvalitativt vilket belyste gränslöshetens inverkan både positivt och negativt på kreativitet samt samverkan med ledarskapet. Sambandet åskådliggjordes i ”Gränslöshet-Strukturmodellen” som introduceras i studien. Resultatet bidrar till djupare förståelse för gränslöshetens inverkan på kreativitet på moderna arbetsplatser. I övrigt bekräftades tidigare forskning om faktorer som gynnar kreativitet.</p> / <p>Abstract</p><p>The study explored the influence of leadership behaviour and boundaryless work on creativity at five Swedish advertising agencies and five schools of art at compulsory level. The participants indicated to which extent 61 statements were in accordance with their experience of boundaryless work and the behaviour of their leader. Leadership behaviours benificial to creativity, validated through earlier research, was evaluated. Creativity was measured through self evaluation. Two openended questions surveyed factors that respectively influenced creativity positive and negative. Statistic analysis showed a positive correlation between leadership and creativity. No significant correlation between boundaryless work and creativity. A qualitative method of category analysis showed boundaryless work influence on creativity as both positive and negative and in cooperation with leadership behaviours. The study present the relation between boundaryless work and leadership behaviour through the ”Boundaryless-Structure model”. The result contributes to understanding how boundaryless work influence creativity in modern workingplaces. Remaining result confirmed earlier findings of factors benificial for creativity.</p>

Sammanfattning Studien undersökte hur ledarskap och gränslöshet i arbetsförhållanden påverkade kreativiteten på fem svenska reklambyråer respektive fem svenska kulturskolor. Deltagarna angav i vilken utsträckning 61 påståenden stämde med deras upplevelse av gränslöshet rörande arbetet respektive sin chefs ledarbeteenden. Ledarbeteenden togs upp som, baserat på tidigare forskning, gynnar kreativitet. Arbetsplatsens kreativitet självskattades. Två frågor med öppna svar belyste faktorer som påverkat kreativiteten positivt respektive negativt. Statistisk analys visade positiv korrelation mellan ledarskap och kreativitet, ingen korrelation mellan gränslöshet och kreativitet. De öppna svaren analyserades kvalitativt vilket belyste gränslöshetens inverkan både positivt och negativt på kreativitet samt samverkan med ledarskapet. Sambandet åskådliggjordes i ”Gränslöshet-Strukturmodellen” som introduceras i studien. Resultatet bidrar till djupare förståelse för gränslöshetens inverkan på kreativitet på moderna arbetsplatser. I övrigt bekräftades tidigare forskning om faktorer som gynnar kreativitet. / Abstract The study explored the influence of leadership behaviour and boundaryless work on creativity at five Swedish advertising agencies and five schools of art at compulsory level. The participants indicated to which extent 61 statements were in accordance with their experience of boundaryless work and the behaviour of their leader. Leadership behaviours benificial to creativity, validated through earlier research, was evaluated. Creativity was measured through self evaluation. Two openended questions surveyed factors that respectively influenced creativity positive and negative. Statistic analysis showed a positive correlation between leadership and creativity. No significant correlation between boundaryless work and creativity. A qualitative method of category analysis showed boundaryless work influence on creativity as both positive and negative and in cooperation with leadership behaviours. The study present the relation between boundaryless work and leadership behaviour through the ”Boundaryless-Structure model”. The result contributes to understanding how boundaryless work influence creativity in modern workingplaces. Remaining result confirmed earlier findings of factors benificial for creativity.

Psychological detachment occurs in the absence of work ruminations during non-work time and is a vital component in the recovery from work-related fatigue, avoiding burnout, performance decrement and detrimental health-outcomes. Overcommitment to work entails excessive job involvement and resembles poor detachment. Detachment and overcommitment are influenced by characteristics of the worker, their work, and their leisure time, but few studies have examined the effects of work or leisure demands on detachment and overcommitment. The current study examined the activity demands, detachment and overcommitment ratings of 51 workers and university students by having participants complete nine internet-based surveys over four weeks, and analysing data with a multilevel modelling approach. Rates of psychological detachment were found to be increased by physically demanding leisure activities, and decreased by mentally demanding work activities when leisure activities were mentally undemanding. In addition, detachment rates were higher when work activities were emotionally demanding and leisure activities emotionally undemanding, and when work activities were emotionally undemanding and leisure activities emotionally demanding. Overcommitment was found to be increased by leisure activities which were mentally demanding or emotionally demanding. Work ruminations during leisure time were therefore found to be influenced by work and leisure demands, with the manipulation of leisure demands thereby offering a method through with to diminish or buffer the detrimental impact of arduous work demands on the recovery from fatigue.

The working life has since the industrialization gone through big changes in the entire world. With these structural changes being made in the working life, the labor market and the operative businesses now have new demands on their coworkers as a response to the increasing competition. At the same time progress has been made in both technology and communication, individuals now have the opportunity to work from other places than a physical office and at any given time. In total, these changes have led to what’s often referred to as "boundaryless work. In boundaryless work the individual has to draw the line between working life and personal life. Previous research has shown that the personal life and working life are getting harder to keep apart, and organizations are focusing more on task orientation rather than working time orientation. This essay has the purpose of investigating how people draw lines between their working life and their personal life when work can be done everywhere and at any given time. It also looks at to what extent individuals working boundaryless experience classic bureaucracy principles such as strict accountability, hierarchy and expert power. This is done through qualitative interviews with white collar workers. The results provided by this essay shows that the individuals tend to experience classical bureaucracy principles in some respects. The results show a positive attitude towards the boundaryless work, and the responsibility to draw the boundaries between work and private life. It’s also shown that almost every respondent uses a strategy where they go offline on their phone to draw these boundaries. / Arbetslivet har sedan industrialiseringen genomgått stora förändringar världen över. Strukturella förändringar i arbetslivet innebär att arbetsmarknaden och verksamma företag har nya förväntningar på deras medarbetare till följd av en ökad konkurrens. Samtidigt har det gjorts stora framsteg inom både teknologi och kommunikation, individer har nu möjlighet att arbeta från andra platser än ett fysiskt kontor och på andra tider än kontorstider. Sammantaget har dessa förändringar lett till vad som kallas "gränslöst arbete". I det gränslösa arbetet förväntas individen att själv dra gränser mellan vad som är arbete- och vad som är privatliv, annars tenderar arbetet att tränga in i privatlivet. Tidigare forskning visar att privatliv och arbetsliv blir allt svårare att hålla isär, samtidigt som organisationer blir mer fokuserade på uppgiftsorientering snarare än arbetstidsorientering. Tidigare forskning visar också att organisationer blir mer individualiserade och flexibla. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur individer drar gränser mellan arbets- och privatliv när arbetet kan utföras överallt och under vilken tid som helst på dygnet. Den kollar också på hur mycket individer upplever klassiska byråkratiska principer såsom tydlig ansvarsfördelning, hierarki och expertmakt. Uppsatsen undersöker också hur individer i dessa arbeten upplever sin work- life balance. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med tjänstemän. Resultaten i denna uppsats visar att individer inom gränslösa arbeten upplever klassiska byråkratiska principer i vissa avseenden samtidigt som de inte upplever dessa avseenden i andra aspekter. Resultaten visar också en positiv attityd gentemot det gränslösa arbetet och ansvaret att själva dra gränser mellan arbete och privatliv. Det har också visat sig att nästan varje respondent använder en strategi där de går offline på deras telefon för att dra dessa gränser.

Titel: “Jag hinner aldrig igenom min ‘to do’-lista” Undertitel: En dagboksstudie om hur heltidsanställda med flexibelt arbete använder sin tid Författare: Cecilia Bergqvist och Larglinda Sopaj Handledare: Jean-Charles Languilaire Nivå: Kandidatuppsats inom företagsekonomi, vårterminen 2019 (15 hp) Nyckelord: flextid, flexibelt arbete, övertid, work-life conflict, gränslöst arbete, time, time management Forskningsfråga: Hur använder heltidsanställda med flexibelt arbete sin tid? Syfte: Att beskriva hur heltidsanställda med flexibelt arbete använder sin tid. Metod: Studien bygger på ett praktiskt problem med begränsad tidigare forskning om ämnet. Därför tillämpades ett induktivt tillvägagångssätt för att svara på studiens syfte. Forskarnas vetenskapliga förhållningssätt är hermeneutiskt. Empiriska data samlades in genom kvalitativa och kvantitativa frågor och analyserades därefter på ett kvalitativt sätt som en tematisk analys. Empirisk insamling: Empiriska data samlades in genom en dagbok på 5-arbetsdagar, rapporterad av 15 deltagare. För att delta i dagbokstudien krävdes att individen uppfyllde två kriterier, att: 1) vara heltidsanställda och 2) ha flexibla arbetstider. Dagboken innehöll både kvalitativa och kvantitativa frågor. Resultat och slutsats: Eftersom resultatet visar på att 73,3% av deltagarna arbetade övertid, är det då rimligt att dra slutsatsen att flexibelt arbete kan leda till att individer arbetar övertid. På grund av att deltagarna arbetade övertid påverkades deltagarnas fritid ofta negativt. Många av deltagarna hade konflikter mellan arbetsrollen och privatrollen, vilket resulterade i att dessa roller var inkompatibla. Konflikterna visades ofta genom att deltagarna avbokade eller bortprioriterade fysiska aktiviteter på grund av övertid. Resultatet visade på att anställda hade god time management och använde sin tid effektivt, men obalans mellan inflöde och utflöde av arbetsuppgifter resulterade i att anställda ofta kände att de inte hann klart med sina arbetsuppgifter. Resultaten visade även ett svagt positivt samband mellan nöjdhet över dagens arbetsinsats och påverkat välmående. Deltagarna som hade barn som bodde hemma brukade ofta ha ett mer strukturerade arbetsrutiner, medan individer som inte var föräldrar eller barnen hade flyttat hemifrån, brukade ofta ha mindre strukturerade arbetsrutiner. / Title: “I never have enough time to finish my to-do list” Subtitle: A diary study showing how full-time employees with flexible working hours use their time. Authors: Cecilia Bergqvist and Larglinda Sopaj Advisor: Jean-Charles Languilaire Level: Bachelor thesis in Business Administration, Spring 2019 (15 credits) Keywords: flextime, flexible work, overtime, work-life conflict, boundaryless work, time, time management Question: How do full-time employees with flexible working hours use their time? Purpose: Describe how full-time employees with flexible working hours use their time. Method: The study is based on a practical problem with limited previous studies on the matter. Therefore, an inductive approach was implemented to answer the purpose of the study and the researchers’ scientific approach to data is hermeneutic. Empirical data was collected through qualitative and quantitative questions, and thereafter analyzed in a qualitative manner as a thematic analysis. Empirical framework: Empirical data was collected by a 5-workday diary reported by 15 participants. To participate in the diary study, an individual had to meet two criteria: (1) they must be full-time employee and (2) must have flexible working hours. The diary included both qualitative and quantitative-based questions. Results and conclusion: Since the results show that 73.3% of participants were working overtime, it is reasonable to conclude that flexible working hours can lead to individuals working overtime. Furthermore, due to the overtime, participants’ spare time was often affected negatively. Indeed, many participants had work-life conflicts, where the work-life and the private life were incompatible. This phenomenon is evident through reported cancelled or rebooked physical training due to extended working hours. Additionally, participants who had minor children usually had a more coherent and predictable working schedule. On the other hand, individuals who were not parents of minor children had less coherent and less predictable working schedule. The results from the study also showed that the participants had good time management and used their time effectively, but the consistent imbalance between ingoing work tasks and outgoing work tasks resulted in participants often felt like they never finished their task assignments. The results also showed a slight positive correlation between satisfaction over the work effort of the day and the impact on well-being