Arbetslivet har genomgått stora förändringar de senaste decennierna, bland annat som en följd av digitaliseringens utveckling. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) möjliggör för ett mer gränslöst arbete då varken tid eller rum längre avgränsar mellan arbete och privatliv. Tidigare forskning belyser att det nya sättet att arbeta medför svårigheter att skapa en balans mellan arbete och privatliv. Syftet med föreliggande studie var att bidra med en ökad förståelse för hur rektorer hanterar det gränslösa arbetet och i vilken utsträckning IKT och socialt stöd är relaterat till deras förmåga att hantera det gränslösa arbetet. Materialet har analyserats utifrån Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell, Clarks (2000) gränsteori samt relevanta begrepp och tidigare forskning. Nio respondenter deltog i denna kvalitativa studie och resultatet visade att det gränslösa arbetet till största del upplevdes positivt. Samtidigt ställer det högre krav på individen att själv ta ansvar för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. IKT har både visats underlätta och försvåra hanteringen av det gränslösa arbetet. Slutligen visar resultatet att socialt stöd inte har en direkt koppling till hur rektorerna hanterar det gränslösa arbetet. Däremot kan socialt stöd fungera som en buffert för att öka förmågan att hantera effekterna av det gränslösa arbetet. / Worklife has undergone major changes in recent decades, partly as a result of digitalization development. Information- and communication technology (ICT) enables a more boundaryless work, since neither time nor space no longer separates work from private life. Earlier research highlighted that the new way of working causes difficulties in balancing work and private life.  The aim of the present study was to contribute to an increased understanding of how the principals handle the boundaryless work and to what extent ICT and social support are related to their ability to handle the boundaryless work. The result has been analyzed from Karasek and Theorells (1990) demand, control and support model, Clarks (2000) border theory and relevant concepts and previous research. Nine respondents participated in this qualitative study and the result showed that the boundaryless work is mostly positive. At the same time it imposes higher demands on the individual to take responsibility for managing the balance between work and private life. ICT has both shown to facilitate and obstruct the handling of boundaryless work. Finally the result shows that social support does not have a direct connection with how the principals handle the boundaryless work. However, social support can act as a buffer to increase the ability to handle the effects of boundaryless work.

Detta examensarbete har haft som syfte att undersöka hur det gränslösa arbetet uttrycker sig bland chefer inom stadsbyggnadsförvaltningen i Luleå kommun. Därför har studien haft följande frågeställningar; 1) Hur uttrycker sig det gränslösa arbetet hos chefer på olika nivåer vid stadsbyggnadsförvaltningen i Luleå kommun? 2) På vilket sätt har cheferna påverkats av det gränslösa arbetet? Vilka konsekvenser har det fått? 3) Vilka insatser kan förvaltningens HR-funktion tillämpa för att förbättra eller utveckla chefernas arbetssituation i relation till det gränslösa arbetet? Studien har haft en kvalitativ ansats där femton stycken semistrukturerade intervjuer har legat som grund för studiens resultatavsnitt. Studiens teoretiska ramverk har bestått av en samlad teoribildning om gränslöst arbete (Allvin, et, al,1998;2006). Det teoretiska ramverket har även kompletterats med Karasek och Theorells (1990) trefaktors-modell om krav, kontroll och socialt stöd för att få en djupare förståelse om intervjupersonernas arbetssituation. Studiens resultat har visat att det gränslösa arbetet uttrycker sig främst genom en hög grad av flexibilitet och arbetsbelastning. Resultatet har även visat att både positiva och negativa konsekvenser av det gränslösa arbetet framkommit bland cheferna. Inom diskussionsavsnittet argumenteras det därför att stadsbyggnadsförvaltningen behöver applicera ett antal insatser för att minska och förebygga de negativa effekterna av det gränslösa arbetet. Argumentationen har mynnat ut i förslag om att reducera antalet fysiska möten, ett säkerställande av kompetensutveckling bland nya chefer, uppmuntra och kommunicera inför chefer om att ta till vara på sin lediga tid, skapa mer privat arbetstid bland cheferna och slutligen säkerställa en tillräcklig nivå av stöd från olika stödfunktioner. / This master thesis has been designed to investigate how the boundaryless work is expressed among managers of City building department in Lulea county. The purpose of the study has therefore been communicated with the following research questions; 1) How does the boundaryless work among managers at various levels of the City building department express itself? 2) In which ways have the managers been affected by the boundaryless work? What consequences has it resulted in? 3) What actions can the departments HR function apply by improving or developing the managers' work situation in relationship to the boundaryless work? The study has had a qualitative approach in which fifteen semi structured interviews have been the basis for the study’s result. The theoretical framework of the study has consisted theories on boundaryless work by Allvin et al. (1998; 2006). The theoretical framework has also been supplemented with Karasek and Theorell's (1990) three-factor model to gain a deeper understanding of the interviewees' work situation. The study's results have shown that the boundaryless work expresses itself through a high degree of flexibility and workload. Both positive and negative consequences of the boundaryless work have emerged among the managers. Within the discussion section, it is argued that the City building department needs to apply several efforts to reduce the negative effects of boundaryless work. The argument has resulted in proposals to reduce the number of physical meetings, increase the skills development of new managers, encourage and communicate to managers that they need to be off duty on their spare time, create more private working hours among managers and finally ensure an increasing level of support from the supporting functions (HR, etc.) among managers.

High school teachers have a crucial role in shaping the next generation by educating and guiding adolescents on their way into adulthood. During the COVID-19 pandemic, which entailed a sudden shift to digital teaching, the work of high school teachers was affected.  Aim: The aim of this study is to investigate how the psychosocial work environment and professional identity of high school teachers have been affected by the transition to digital teaching during the pandemic and moreover what valuable lessons they carry into future work. Theoretical concepts: The theoretical concepts that the study is based on are boundaryless work, professional identity, and the demand-control-support model from a work environment perspective. Method: This qualitative study is based on an inductive approach using semi-structured interviews. The empirical material has been compiled from ten different interviews with high school teachers that have been transcribed and processed with a thematic analysis. Results: The results show that the transition to digital teaching has had a direct impact on the psychosocial health and professional identity of high school teachers. The factors behind this are a lack of social contact between students and teachers, increased workload, and a decreased sense of control over work. Conclusion: The most notable conclusion that can be drawn from the study is that the need for social interaction between high school teachers and students is essential. The fact that school is a social place is evident, and there is no doubt that teaching in physical classrooms cannot be compared to distance teaching. / Gymnasielärare har en avgörande roll i att forma nästa generation genom att utbilda och vägleda ungdomar på väg in i vuxenlivet. Under covid-19 pandemin som innebar en plötslig omställning till digital undervisning blev gymnasielärares arbete påverkat.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärares psykosociala arbetsmiljö och professionella identitet har påverkats av övergången till digital undervisning under pandeminsamt vilka lärdomar de bär med sig in i framtidens arbete. Teoretiska begrepp: De teoretiska begrepp som studien utgår ifrån är gränslöst arbete, professionell identitet och krav- kontrollstödmodellen ur ett arbetsmiljöperspektiv. Metod: Denna kvalitativa studie utgår ifrån en induktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sammanställts utifrån tio olika intervjuer med gymnasielärare som sedan transkriberats och bearbetats med en tematisk analys. Resultat: Resultatet visar att omställningen till den digitala undervisningen har haft en direkt inverkan på gymnasielärares psykosociala hälsa och professionella identitet. Faktorerna bakom detta är utebliven social kontakt mellan elever och lärare, ökad arbetsbelastning och en minskad kontroll över arbetet. Slutsats: Den mest utmärkande slutsatsen i undersökningen som kan dras är att behovet av social interaktion mellan gymnasielärare och elever är essentiellt. Skolan är en social plats och att undervisningen i de fysiska klassrummen inte går att jämföra med distansundervisning råder det ingen tvekan om.